Årsrapport 2010 sdn befolkningsramen Version 2011-01-26

5.5Stadsutveckling

Om Göteborgsregionen även i fortsättningen ska kunna vara en konkurrenskraftigt stark region i förhållande till de övriga storstadsregionerna i Norden krävs det att arbetet med att bryta segregationen prioriteras ytterligare. Den sociala dimensionens betydelse i stadsplaneringen måste stärkas.

Gråbovägens utbyggnad, en ny sträckning mellan Angeredsbron och Korpvägen samt en förbättrad vägförbindelse till Bergsjön och Partille är av yttersta vikt för Angered. Bedömningen är att löser man inte infrastrukturen i Angered så är det inte möjligt att fullfölja viktiga ambitioner i Vision Angered. Därmed kommer Angered inte ha möjlighet att bidra till tillväxten i Göteborg i samma grad som övriga staden.

5.6Miljöarbete och klimatanpassning

Behovet av hållbara konsumtionsmönster

Det finns en ökad kunskap hos eleverna om hur man kan konsumera på ett mer hållbart sätt.

Skapandet av ett kretsloppssamhälle

Genom information och olika aktiviteter har kunskapen om vikten av sopsortering och återvinning ökat i förvaltningens samtliga verksamheter. Andelen återvunna sopor har ökat kontinuerligt.

Arbete med att minska utsläppen av växthusgaser

Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser sker i huvudsak genom att förvaltningens verksamheter arbetar med de prioriterade miljömålen i Lärjedalens och KF:s budget.

Vad som krävs för att nå högre måluppfyllelse:

Ett systematiskt arbete med att utvärdera och förbättra verksamheternas prioriteringar och aktiviteter inom miljöarbetet. Utöka informationen till och samarbetet med föreningslivet.

El-effektiviteten ska öka

Elanvändningen i skolor ligger oförändrad jämfört med samma period förra året. För-skolorna har ökat något, cirka 1 procent jämfört med samma period förra året. Elever får undervisning om energi och energiförbrukning. Klienter inom socialtjänsten med hög elförbrukning får informationsbrev. Ökad eleffektivitet ger inte någon direkt ekonomisk effekt för Lärjedalen, men väl för kommunen som helhet.

Vad som krävs för att nå högre måluppfyllelse

Det krävs investeringar i vissa hus som har otäta fönster, energikrävande ventilation, otillräcklig isolering, som exempel. Det krävs också att chefer och personal arbetar med frågan på ett systematiskt sätt - dvs. regelbundet utvärderar hur det fungerar i dagsläget och genomför förbättringar där det behövs.

Förbrukningen av fossila bränslen ska minska

Förvaltningen har inte nått full måluppfyllelse när det gäller miljöbilar. En handikapputrustad mini-buss är inte miljöklassad. Jämfört med samma period 2009 så har bensinanvändningen minskat, men dieselanvändningen har ökat något. Även fordonsgas och etanol har ökat jämfört med förra året.

Medarbetare använder i stor utsträckning egna bilar för tjänsteresor där förvaltningen inte har möjlighet till någon uppföljning av vilket bränsle som används.

Ange om och i så fall hur ni brutit ner "Göteborgs stads riktlinjer för resande" (KF 2007-09-13 § 12) för er verksamhet:

2009-01 28 fattades beslut om SDF Lärjedalens riktlinjer för resande. Dessa utgår från Göteborgs stads riktlinjer för resande men har sedan i viss mån anpassats till förhållandena i Lärjedalen.

5.7Arbetsmarknadsinsatser

De vi är till för

Unga Vuxna 18-25 år

Ungdomsarbetslösheten i stadsdelen har minskat och uppgår nu till 15,3 procent. Andelen långtidsberoende ungdomsärenden har under året minskat från 134 till 126. Även det totala antalet försörjningsstödsärenden bland unga vuxna uppvisar en liten minskning och fler ärenden avslutas än vad som öppnas.

Vuxna 25 år -

Långtidsberoendet bland vuxna från 25 år och uppåt har ökat något under året. Arbetslösheten har dock sjunkit total bland områdets innevånare från 13,4 procent i december 2009 till 11,6 procent i december 2010. Arbetslösheten ligger fortfarande betydligt högre än genomsnittet i Göteborg som i december 2010 var 7,1 procent.

2010 har haft fokus på brukare med olika hälsoproblem och behov av rehabiliterande insatser. Syftet har varit att snabbt ge adekvata insatser, för att motverka ett långvarigt bidragsberoende.

Barn 0-17

Barns behov av trygg och utvecklande uppväxt för barn 0-17 har särskilt uppmärksammats inom Enheten för ekonomiskt bistånd. En kartläggning av familjer där oro finns för barn har visat att, oro förekom i 87 ärende, oro av allvarliga art har uppmärksammats i 37 ärenden och hade under 2010 anmälts för utredning inom Barn och ungdom.

Verksamhetens processer

Under året har unga vuxna inom enheten för ekonomiskt bistånd tillsammans med förebyggare omfördelat resurser för uppföljningsansvaret. Ungdomar har inte bara kartlagts utan ett aktivt uppsökande arbete har bedrivits.

För målgruppen unga vuxna har samarbete har etablerats med projekt UPP som på plats informerat sig om stadsdelens ungdomars behov och bättre anpassat verksamheten till dem.

Metodutveckling har skett i samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Funktionshinder har genomförts för att fler ska få meningsfull sysselsättning och möjligheter till arbete med rätt stöd.

Arbetet har utvecklats med fokus på rätt insats för varje individ för att närma sig arbetsmarknaden. Ohälsa har särskilt beaktats genom specialisering och genus- och demokratifrågor har uppmärksammats genom kunskaps- och metodutveckling.

Enheten har arbetat med metodutveckling avseende barnperspektiv genom oroskartläggning, införande av dokumenterad barnkonsekvensanalys och utökad samverkan kring barn.

Den snabba återkopplingen mellan insatserna i egen regi och uppföljning och beslut inom försörjningsstödet i den myndighetsutövande verksamheten, är en framgångsfaktor i samtliga perspektiv.

Medarbetare

Medarbetarnas långtidssjukskrivning minskat. Korttidssjukskrivningarna är dock högre än medel och flera sjukskrivningar har orsakats av arbetsbelastning.

Den 1 november 2010 startade ESF projektet Partnerskap Göteborg – Storstadsintegration, som ett delprojekt ligger The Bridge som koordineras av SDN Lärjedalen. Syftet är att kompetensutveckla personal som arbetar med personer med utländsk bakgrund.

Analys och slutsats

Det totala antalet försörjningsstödsärenden har minskat med cirka 100 ärenden från december 2009 till december 2010. Allt tyder på att det är ett bestående trendbrott. Då en hög andel av stadsdelens brukare står långt ifrån arbetsmarknaden har det förbättrade arbetsmarknadsläget en mindre effekt än i många andra stadsdelar. Stadsdelen har satsat på arbetsmarknadsinsatser i egen regi genom TrappaUpp, förstärkt antal medarbetare inom unga vuxna och vidareutvecklat arbetssätt och metoder inom den myndighetsutövande verksamheten, har varit framgångsfaktorer under 2010.