Årsredovisning 2006



Yüklə 1,39 Mb.
səhifə2/26
tarix12.01.2019
ölçüsü1,39 Mb.
#95408
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   26

Nackas styrsystem


Nackas styrsystem utgår från visionen ”Öppenhet och mångfald”, den grundläggande värderingen ”Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar” samt Nackas fyra styrprinciper:

Särskiljande av finansiering och produktion


Kommunen ansvarar för att finansiera de tjänster som medborgarna har rätt till. I Nacka är ansvaret skiljt när det gäller att finansiera nyttigheten i den omfattning den behövs och att utföra själva nyttigheten. Den nämnd som finansierar har inte något ansvar för att utföra själva tjänsten, men väl för att följa upp och utvärdera så att upp­ställda mål och kvalitetsmål uppfylls.

Den som producerar nyttigheter bestämmer hur den skall utföras och har det fulla ansvaret för utförandet. Utföraren kan vara såväl en kommunal enhet som ett privat företag, organisation eller förening.


Konkurrens genom kundval eller upphandling


Den nyss beskrivna principen om särskiljande av finansiering och produktion är en förutsättning för nästa princip, som handlar om konkurrens genom kundval eller upphandling. Vem som skall utföra en tjänst bestäms, något förenklat, på två olika sätt;
  1. vem som skall utföra en individuellt riktad tjänst, såsom barnomsorg, skola eller äldreomsorg, bestäms av den som har rätt till tjänsten inom ramen för kundvals­systemet = medborgaren väljer

  2. tjänster som riktar sig till medborgarna som kollektiv bestäms genom upphand­ling = kommunen väljer för allas räkning


Konkurrensneutralitet


För att konkurrensutsättningen skall ge avsedda effekter måste de finansierings­ansvariga nämnderna vara neutrala mellan de kommunala och privata anordnarna. Det viktiga för nämnden är inte vem som utför tjänsten utan att den blir utförd på det sätt den skall.

Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå


De ovan nämnda principerna förutsätter att de som utför tjänsterna har ett stort handlingsutrymme att bestämma hur verksamheten skall utformas. Denna princip lägger fast att det är i den självständiga resultatenheten, den enhet som nyttjaren valt, som bestämmer hur verksamheten skall utföras.

Principen är också tillämplig inom myndighets- och huvudmannaorganisationen. Där står den för ett förtroende för och tillit till att den enskilde tjänstemannen inom ramen för antagna riktlinjer och principbeslut fattar beslut och hanterar huvudmannauppgifter i nämndernas namn.


Organisation


Nackas organisation bygger på principerna om konkurrensutsättning genom kundval eller upphandling och konkurrensneutralitet. Det innebär att hela organisationen är fördelad i politik, myndighets- och huvudmannauppgifter och produktion. Under kommunfullmäktige finns 2006, förutom kommunstyrelsen, elva nämnder med ansvar för olika områden. Nämnderna ansvarar för mål, ambitioner, prioriteringar och sammanvägning av olika intressen inom sitt område. Det som ligger i den del av organisationen som kallas myndighets- och huvudmannauppgifter är sådant som inte kan konkurrensutsättas, det vill säga myndighetsbeslut samt huvudmannauppgifter som är en direkt följd av politiskt fattade beslut eller beredning inför politiska beslut. Inom produktionen utförs tjänster som ligger inom kundvalssystemet eller tjänster som är upphandlade. Produktionen är den del av verksamheten där Nacka kommuns egen produktion själv utför tjänsterna i konkurrens med privata anordnare eller entreprenörer.

Från och med 2007 kommer Nackas politiska organisation att förändras och ett par nya nämnder tillkommer. Samtidigt försvinner några av de nuvarande nämnderna. Den nya strukturen innebär att nuvarande områdesnämnder upphör. De nuvarande elva nämnderna ersätts av åtta nämnder - alla med kommungemensamt ansvar.




Figur 2: Nacka kommuns organisation 2006


Förvaltningsberättelse

Omvärldsanalys


Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Nacka kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget.

Samhällsekonomin och kommunerna1

Bra konjunkturläge


Den internationella ekonomiska utvecklingen har kulminerat år 2006 och kommer långsamt att bromsa in under 2007. I USA har en avmattning redan inletts under senare delen av 2006, bland annat som ett resultat av betydande försvagning av bostadsmarknaden. I Europa har tillväxten 2006 överträffat tidigare förväntningar, inte minst i Tyskland. Ytterligare kraftiga oljeprisökningar kan leda till stigande inflationsförväntningar, ökande priser och därmed höjda räntor. Resultatet blir då att konjunkturutvecklingen dämpas, samtidigt som efterfrågan viker ner.

I Sverige har tillväxttakten 2006 blivit den högsta på sex år. År 2007 beräknas BNP-tillväxten dämpas men vara fortsatt god. De fasta bruttoinvesteringarnas ökning visar att 2006 blev ett år med stark investeringsutveckling. Låga räntor, god vinstutveckling och högt kapacitetsutnyttjande väntas driva investeringstillväxten vidare. Skattesänkningar tillsammans med ökad sysselsättning och god förmögenhetsställning har lett till att hushållens konsumtion utvecklats starkt i år och fortsätter de närmaste två åren. Tack vare den goda konjunkturen har sysselsättningen ökat i år och kommer även att öka nästa år. Den öppna arbetslösheten har sjunkit, men inte i samma takt som sysselsättningsökningen, vilket beror på att en stor del av sysselsättningsökningen motsvaras av ett ökat antal personer i arbetskraften. Under åren 2006-2010 väntas skatteunderlaget växa med drygt 4 procent per år.


Mycket gott resultat för kommunerna 2006


Det ekonomiska resultatet för kommunerna förbättrades kraftigt 2005. Resultatet före extraordinära poster uppgick till 9 miljarder kronor. Motsvarande resultat för 2006 bedöms bli i storleksordningen 14 miljarder. Den goda konjunkturen ger en stark sysselsättningstillväxt 2006 och 2007, vilket betyder att skatteunderlaget växer i god takt. Detta kommer att gälla även under åren därefter. Trots detta vänder resultaten kraftigt ner 2008-2010, vilket främst beror på att inflationen urholkar statsbidragen. Detta kan motverkas av att statsbidragen höjs eller att kommunerna vidtar åtgärder för att effektivisera verksamheterna och begränsa kostnadsutvecklingen.

God ekonomisk hushållning


Även om 2005 och 2006 års ekonomiska resultat är goda får man inte glömma att det krävs ett visst överskott för att nå upp till kravet om god ekonomisk hushållning. Hur stort resultatet bör vara varierar med utgångsläget, den ekonomiska situationen och hur framtidsutsikterna ser ut i den enskilda kommunen. En tumregel för att god ekonomisk hushållning ska anses vara uppnått, är att årets resultat minst skall uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Huvudargumenten är att nuvarande generation skall stå för sina kostnader, att avsättningar krävs för framtida pensioner, att värdesäkring av tillgångarna sker och att investeringarna egenfinansieras. Dessutom bör det i budgeten finnas en buffert för oförutsedda händelser.

Det kan konstateras att nuvarande skattebas inte är tillräcklig för det kommunala välfärdsuppdraget på längre sikt. Dialogen om den framtida välfärden bör därför ytterligare intensifieras.


Kommunalt självstyre är bra för ekonomin


Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska formulera både finansiella mål respektive mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lagen understryker vikten av att verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt samt att resurser och verksamhetens omfattning och ambitioner skall stämma överens. Därför är det viktigt att staten styr på ett övergripande plan, inte med detaljreglering och riktade statsbidrag. Den kommunala självstyrelsen och finansieringsprincipen bör därför värnas.

Befolkning


Nackas befolkning uppgick till 82 421 innevånare per den sista december 2006. Det är en ökning med 2 174 jämfört med föregående år. Den största relativa förändringen finns bland i åldersgrupperna 1-5, 6 respektive 16-19 år där befolkningen har ökat med 6,2, 7,3 respektive 7,8 procent. Barn upp till och med 5 år har ökat kraftigt, en ökning med 379 jämfört med föregående år (även föregående år var ökningen i denna åldersgrupp lika stor).

Utfallet i förhållande till prognosen i Mål & Budget visar på en avvikelse på plus 518 individer och återfinns främst i åldersgrupperna 1-5 och 65 år och äldre. Orsaken är främst fler födda och fler antal färdigställda lägenheter än vad som antogs i Mål & Budget2. Se vidare nedan under rubriken bostadsbyggande. Befolkningen har ökat mest på Sicklaön, vilket bl a beror på att fler bostäder färdigställdes i den kommundelen 2006 än vad som antogs i Mål & Budget. Läs mer om det under rubriken bostadsbyggande.


Figur 3: Antal innevånare per åldersgrupp och område





2004

2005

2006

Förändring 05-06

Antagande

Budget

Avvikelse

absolut

Absolut

Relativ

Åldersgrupp






















0

1 123

1 204

1 219

15

1,2

1 151

68

1-5

5 571

5 860

6 224

364

6,2

6 073

151

6

1 051

1 039

1 115

76

7,3

1 104

11

7-15

10 283

10 275

10 203

-72

-0,7

10 124

79

16-19

3 640

3 894

4 198

304

7,8

4 113

85

20-64

46 877

47 577

48 776

1 199

2,5

48 839

-63

65-w

10 170

10 398

10 686

288

2,8

10 499

187

Summa

78 715

80 247

82 421

2 174

2,7

81 903

518

Område




 
















Boo

25 324

25 849

26 397

548

2,1

26 158

239

Fisksätra/Saltsjöbaden

16 305

16 413

16 619

206

1,3

16 617

2

Sicklaön

27 738

28 562

29535

973

3,4

29 296

239

Älta

9 188

9 275

9 651

376

4,1

9 656

-5

På församling skrivna

160

148

219

71

48,0

176

43

Summa

78 715

80 247

82 421

2 174

58,8

81 903

518

Bostadsbyggande


Bostadsbyggandet i Nacka 2006 uppgick till totalt 857 lägenheter i flerbostadshus och småhus.

672 lägenheter i flerbostadshus har färdigställts under året. Huvuddelen av dessa är belägna på Sicklaön (600) varav den största produktionen varit i projekten Uddvägen-studentbostäder (282), Järla Sjö (96), Finnboda varv (75) och Sickla allé (68). I SV Hedvigslund i Älta färdigställdes 41 bostäder.



Skillnaden mellan prognosen i Mål & Budget 2006-2008 från augusti 2005 med 490 lägenheter och utfallet 672 beror huvudsakligen på att studentbostäderna vid Uddvägen (+282) saknades i prognosen och att produktionen vid Finnboda varv (-50) och Saltsjöqvarn (-27) blev lägre än prognosen.

Ca 185 bostäder i småhus har färdigställts under året. Huvuddelen av dessa är belägna i de många förnyelseområdena i Saltsjö-Boo (ca 100). I SV Hedvigslund i Älta färdigställdes 63 lägenheter i grupphusbebyggelse. Antalet bebyggbara småhustomter i Älta i övrigt och i Saltsjöbaden och på Sicklaön är för närvarande litet varför endast ca 25 styckebyggda småhus uppfördes i de tre kommundelarna varav ca 15 i Fisksätra/Saltsjöbaden.



Skillnaden mellan totalprognosen i Mål & Budget 2006-2008 från augusti 2005 (ca 182) och utfallet (ca 185) är liten. Stadsdelsvis blev produktionen i Älta emellertid högre (ca 20 hus) än enligt prognosen medan produktionen i Saltsjöbaden och på Sicklaön i motsvarande grad blev lägre.
Figur 4: Antal byggda lägenheter och småhus


Hustyp

2004

2005

2006

Antagande i M&B 2005-06

Avvikelse

Lägenheter i flerbostadshus

412

407

6723

490

182

Småhus (styckebyggen)

199

155

185

182

3

Summa

611

562

857

672

185



Arbetsmarknad och sysselsättning


Nacka kommun har jämfört med både riket och Stockholms län en god arbetsmarknad och en relativt låg arbetslöshet. Arbetslösheten har sjunkit ytterligare under 2006 från 3,1 procent till 2,6 procent. Arbetslöshetssiffrorna för 2006 var i länet 3,1 och för riket 3,6 procent. Denna förbättring av arbetsmarknadsläget beror på den mycket gynnsamma konjunkturen. Det har funnits många lediga arbeten att söka. Det har dock varit en del problem med att matcha de arbetslösa rent kvalifikationsmässigt med en del av de lediga jobb som finns vilket bland annat både bygg- och IT-branschen redan erfarit.

Ett fortsatt orosmoment är att ungdomsarbetslösheten inte sjunker i den takt som den borde kunna göra under dessa gynnsamma omständigheter. Ungdomsarbetslösheten ligger fortsatt kvar på 3,1 procent och det är på samma nivå som i länet. Den nya satsningen på nystartsjobb är en bra insats som kan komma en hel del ungdomar till del, men bör kompletteras med insatser för ungdomar som står längre från arbetsmarknaden där denna insats inte räcker. Den genomsnittlige nackabon är väl rustad för arbetsmarknadens krav genom god utbildning och har många gånger gedigen erfarenhet av arbete. Kommunen har dock i samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen under två år jobbat i projektform med de nackabor som hamnat långt ifrån arbetsmarknaden på grund av långvarig sjukdom och/eller arbetslöshet. Projektet finansieras av samverkansmedel från staten och medel ifrån socialtjänsten.

Det stora flertalet i projektet har varit borta från arbetsmarknaden i två år eller mer och utifrån den utgångspunkten så har resultaten varit goda. En majoritet av deltagarna har gått vidare till arbete eller arbetsträning på vanliga arbetsplatser. Projektet fortsätter under 2007.

I majoritetsprogrammet för kommande mandatperiod har frågan om ökad sysselsättning prioriterats. Därför har initiativ tagits till en förstudie med syfte att, tillsammans med statliga myndigheter, näringsliv och ideella organisationer, genomföra en försöksverksamhet i Nacka kommun för att få betydligt fler i arbete eller sysselsättning.



Näringsliv


Stockholmsregionen är mycket framgångsrik ur ett tämligen brett tillväxtperspektiv. Stockholms län svarar för över 30 procent av Sveriges samlade BNP. Även ur ett BRP-perspektiv är Stockholm vassast med tillväxt på nästan 5,5 procent. Arbetsproduktionstillväxten är också hög för regionen, även ur ett globalt perspektiv. I detta har den privata näringen varit framgångsrik och utmaningen ligger nu i att öka produktiviteten i kommun och landsting. Här är Nacka i många delar en föregångare.

Stockholmsregionens möjligheter att lyckas ur ett tillväxtperspektiv är i hög grad kopplat till tillgången på en effektiv infrastruktur. I Nacka är det mycket påtagligt att tillkomsten av Södra länken medfört att Nacka numera är integrerad med de centrala delarna av Stockholmsregionen med allt vad detta innebär i attraktionskraft. Inte minst är detta tydligt i och med handeln i kommunen har fått en mycket stark regional ställning.

Enligt SCB ökar antalet nyaktiverade aktiebolag starkt; 886 stycken år 2005 och 1 007 stycken år 2006. Allt fler företag i Nacka uppvisar dessutom ett positivt resultat efter finansnetto. En trend som har funnits under några år. Även det lokala näringslivsklimatet i Nacka är starkt. I Svenskt Näringslivs ranking hamnar kommunen på 7;e plats av landets alla kommuner.

Det regionala samarbetet ökar och Nacka är drivande i många av dessa processer. I och med bildandet av Stockholm Business Allience, där över 40 kommuner är medlemmar, kan Stockholmsregionens globala konkurrenskraft utvecklas och stärkas.

Innovationsfrågorna är ett signum för ett framgångsrikt entreprenörskap i regionen. Inte minst den senaste OECD-rapporten pekade på just detta. Även i Nacka stärks detta område och ökningen av innovationsprojekt har aldrig varit större; 50 stycken 2006 mot 32 stycken 2005 och 26 stycken 2004. Ökningen är överlägset störst i länet.

Samhällsplanering och infrastruktur

Ett omfattande stadsbyggande


Stadsbyggandet i Nacka är mycket omfattande; antalet pågående detaljplanearbeten var vid årsslutet 86 och drygt 40 projekt befinner sig i genomförandeskedet. En viktig ambition är att effektivisera och snabba upp stadsbyggnadsprojekten – många projekt, särskilt de i förnyelseområdena- tar mer än 10 år från idé till färdigställande. Genom nya riktlinjer för gatukostnader, huvudmannaskap samt väg- och VA-principer kan tiderna för genomförande i dessa områden minska. Påbörjad översyn av beslutsprocessen, aktiv projektprioritering och en ny arbetsmodell för stadsbyggnadsprojekt kommer på sikt också innebära större effektivitet. Exempelvis har detaljplanen för Kinnarps kontor vid Nackarondellen testats som ”pilotärende” för en effektivare planprocess. Målet, att åstadkomma en antagen detaljplan inom ett år för att möjliggöra byggstart hösten 2006, kunde nås: Kommunfullmäktige antog detaljplanen i maj och bygglov kunde beviljas i juni.

Större stadsbyggnadsprojekt som passerat viktigare milstolpar under året har bl.a. varit:



Detaljplanen för Älgö antogs;

Ingen detaljplan i Nacka kommuns historia har inneburit så starkt engagemang och krävt så mycket administrativa resurser som Älgö.

Den politiska inriktningen för planeringen av Älgö har syftat till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart bostadsområde för permanentboende där skärgårdskaraktären värnas. Detta åstadkoms i planförslaget genom väl anpassade byggrätter och en robust infrastruktur med tonvikt på bra funktion men med små synliga ingrepp. Ett attraktivt skärgårdsboende på Älgö för ca 1200-1500 bofasta kan inom 10-15 år vara möjligt.

Program för ”nya” stadsdelar;

Genom den tidigare miljödomen för hantering av fiberbanken och efter omfattande analyser av påverkan på trafiken godkändes programmet för den nya stadsdelen Tollare. Här planeras för ca 500-600 bostäder med stor variation i upplåtelseformer och gestaltning.

Den ännu större stadsdelen Kvarnholmen som planeras för ca 2 000 bostäder och ca 3 000 arbetsplatser fick också igenom sitt program under året. Projektet både förutsätter och kommer att bidra till investeringar i ny infrastruktur i form av en broförbindelse till centrala Nacka och Danvikslösen (främst Henriksdals trafikplats).

Under 2006 har också översiktsplanen aktualitetsprövats – en genomlysning som enligt plan- och bygglagen ska göras varje mandatperiod. Markanvändningskartan uppfattas med några få undantag som aktuell men inom ett antal områden kommer särskilda fördjupningar att behöva genomföras som förberedelser för en kommande översiktsplan. Dessa är bl.a. utveckling av arbetet med statistik och prognoser, större beredskap för förskolor, skolor samt LSS- och äldreboenden, översyn av den framtida trafikstrukturen, Bergs oljehamn, översyn av strandskyddet och kulturmiljö, centrumutveckling, fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för centrala Nacka samt kommunens framtida markinnehav/markpolitik.


Trafik och vägar


I den fortsatta planeringen av Danvikslösen har nya förutsättningar medfört att de detaljplaner som varit ute på samråd under 2005 delvis måste omarbetas för förnyat samråd under 2007. Mer detaljerade studier av grundvattnet visar att kostnaderna och riskerna med en tunnel för spårvägen under Danvikskanalen blir så stora så att en högbrolösning med 26 meter segelfri höjd nu måste prövas.

I LÄSK-projektet som rör utvecklingen av västra Lindalen, Älta och Skrubbatriangeln fortgår samarbetet med Stockholms stad och Tyresö kommun. I samarbete med Vägverket har en förstudie för den nya trafikplatsen vid Tyresöleden genomförts och som en första åtgärd ska nu en omedelbar sänkning av vägen i befintlig vägtunnel genomföras för att få slut på den tunga ”smit”-trafiken genom Älta.

I idéstudien om det långsiktiga behovet av kollektivtrafik i Ostsektorn som under 2005 inleddes i samarbete mellan SL, Värmdö, Stockholm och Nacka har bl.a. genomförts en omfattande studie över sträckningen av första delen av en eventuell tunnelbana österut. Studien visar bl.a. att en tunnelbanelinje från Kungsträdgården inte gör ett större trafikarbete men kostar betydligt mer om den ska passera Slussen.

Andra regionala trafikprojekt som startats av Vägverket och som är av stort intresse för Nackasamhället är bl.a. de inledde förstudierna om ny bro vid Skurusundet och en Östlig förbindelse.

Sjöbussenprojektet lades ned när de finansiella förutsättningarna förändrades i och med regimskiftet i Stockholm.

Viktiga Nacka-projekt har bl.a. varit förstudien angående en attraktiv och säker huvudgata längs Värmdövägen som avrap­porterats samt en inventering av vägnätet. Detta har samband med införande av ett nytt system för vägdata som är anpassat efter den Nationella Väg Data Basen (NVDB). Ett projekt som berör både väg och vatten och är försöket att ta fram en dagvattenpolicy som är mycket angelägen i Nackas kuperade och infiltrationssvåra terräng.

I arbetet tillsammans med NTF och länets övriga kommuners trafikarbetare konstateras att trafiksäkerhetsarbetet tyvärr visat på en liten ökning av döda och svårt skadade på de kommunala vägnäten.

Naturvård


Erstaviks samarbetsprojekt syftar till att få en samsyn mellan Nacka kommun, Tyresö kommun, Stockholms stads och Erstaviks Fideikommiss bl.a. om hur Erstaviksområdet ska kunna göras mer tillgängligt för allmänheten. Genom statens satsning på lokala naturvårdsprojekt kommer projektet att kunna få ett bidrag på närmare 3 mkr. Genomförandet av handlingsplanen förutsätter dock först ett formellt och långsiktigt avtal mellan berörda parter. Under året har omfattande inventeringar och kartläggningar genomförts bl.a. i form av en sammanställning av Erstaviks kultur- och naturvärden och undersökningar om hur öarna och fastlandsdelen av området besöks och utnyttjas.

Två större framtida investeringsprojekt, Fisksätra allé och Centrala parken i Orminge har påbörjats med programarbeten och samråd. Muddringsarbetet i Ältasjön har efter vattendom och upphandling kunnat påbörjas.

Det har fattats beslut om tre nya naturreservat, Abborrträsk, Långsjön samt Nackareservatet och iståndsättning av dessa har påbörjats.

Investeringar/upprustning har utförts främst för fritidsanläggningar och i gaturummet enligt intentionerna för ett Snyggare Nacka.


Övrig infrastruktur


Nacka kommun beslöt under året att ansöka om medlemskap i Käppalaförbundet. Detta beviljades och fr.o.m. 1 januari, 2007 är Nacka kommun fullvärdiga medlemmar av Käppalaför­bundet.

Mot bakgrund av Värmdös snabba tillväxt har en anslutning till Käppala för Värmdös huvudavloppsledning bedömts vara bästa lösning miljömässigt och ekonomiskt. Under året har därför Nacka och Värmdö kommun skrivit under ett samarbetsavtal avseende projektering och utbyggnad av väg och VA-anläggning mellan Eriksvik och Käppala. Arbetet samordnas med förnyelseplaneringen i området och innebär också möjligheter till gemensamt kapacitetsutnyttjande vid passagen av Höggarnsfjärden. Projekteringen har påbörjats och beräknas vara klar till sommaren 2007.

Det finns också ett tydligt förstärkningsbehov beträffande matningen av högspänning till Värmdölandet, där befintligt 70 kV nät idag är hårt belastat. Svenska Kraftnät föreslår därför i en regional utredning benämnd ”Stockholms ström” bl.a. att en utbyggnad av stamnätet med 220 kV ledningar till Värmdö ska genomföras. Ett första steg avser sträckan Nacka (Fisksätra)-Gustavsberg. Tre alternativa sträckningar som främst berör Fisksätra/Saltsjöbaden har föreslagits i en förstudie som Nacka kommun har yttrat sig över utan att definitivt ta ställning till något alternativ.


Yüklə 1,39 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   26




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin