Årsredovisning för Nacka kommun år 2002

Näringsliv och sysselsättning

Världsekonomin

På bara några få år har världsekonomin blivit tillgänglig för var och en. Dagligen kan vi kunnat följa den internationella aktiemarknadens nycker. För Sveriges medborgare har detta inneburet att man på mycket kort tid har rört sig från att vara en välbärgad aktieägare till betydligt fattigare aktieägare. Många historiskt mycket starka koncerner och tillika multinationella företag har märkvärdigt snabbt förlorat sina positioner på världsmarknaden.

Av dessa skäl har det under de senaste åren kunnat noteras en mängd fusioner och andra defensiva marknadsrörelser i syfte att i högre grad skydda än att utveckla marknadskraft. Tendensen är likaså tydlig inom den offentliga sfären där olika typer av förbund knyts inom en mängd olika områden på regional, nationell och multilateral nivå.

Lågt nyföretagande i Sverige

Parallellt med dessa trender kan det samtidigt konstateras att graden av nyföretagande och entreprenörskap minskar. Särskilt tydlig är denna trend i Sverige.

I en internationell jämförelse ligger exempelvis svenskt nyföretagande i botten, långt efter länder som USA och Japan. Sverige tillhör också de länder där entreprenörskapet minskat mest mellan åren 2000 och 2002, detta trots den goda teknikkunskap och en relativt hög utbildningsnivå. Symtomatiskt nog har också Sverige halkat långt ner i ”välståndsligan”. Det är troligt att Sveriges låga tillväxt och fall i ”välståndsligan” är ett resultat av ett lågt och under efterkrigstiden fallande entreprenörskap.

Bra företagsklimat i Nacka

I Nacka går utvecklingen delvis i motsatt riktning. Av Sveriges alla 289 kommuner är Nacka idag bland de tio allra bästa att driva företag i. Det bildades också 265 nya aktiebolag i kommunen under 2002, betydligt fler än föregående år. Privata driftsalternativ inom traditionella kommunala områden är också mycket vanliga i Nacka och har utvecklats sedan föregående år.

En känd och viktig faktor för nylokalisering av företag är att den fysiska miljön kan erbjuda en stark lokal identitet. I Nacka har arbetet med att omvandla Nackas gamla industriområden till nya vitala bebyggelseområden fortsatt med oförminskad styrka. Därmed skapas ny levande bebyggelse i harmoni med den gamla. I dessa områden kan bostäder, arbetsplatser och närservice blandas. Värdefull kulturbygd sparas dessutom och samtidigt bidrar dessa miljöer i allra högsta grad till Nackas totala attraktionskraft.

I det platsoberoende informationssamhället söker sig företagens spjutspetsar till platser där det kompetenta humankapitalet väljer att bosätta sig (estetiskt tilltalande miljöer nära natur och kultur). Kulturmiljöer tillsammans med ett vitalt kulturutbud ersätter alltså till viss del råvaruförekomst och transportinfrastruktur som lokaliseringsfaktorer.

KK-stiftelsen har under året gjort en kartläggning av upplevelseindustrin i landets kommuner. Storstäderna lyfts här fram som de mest vitala områdena. Sektorn definieras med arkitektur, dator- och TV-spel, design, film, författarskap/publicering, konst (foto, bild, animation), media (TV, radio, tryckta medier), mode och musik. Nackas styrka ligger inom konst, film och författarskap/publicering.

IT-infrastruktur

IT-infrastruktur är en viktig faktor för att skapa ett attraktivt och fungerande företagsklimat. I slutet av året påbörjades därför arbetet med att ta fram ett strategiskt IT-infrastrukturprogram. Syftet med programmet är att skapa en strukturerad bild av en framtida IT-infrastruktur i kommunen. Genom att utforma ett ”målnät”, d v s en bild av hur IT-infrastrukturen kommer att se ut om 5 år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning och kostnadsbesparing för såväl uppgradering av kommunens egna framtida kapacitetsbehov som för marknadens aktörer och dess ambition att förse hushåll och företag med bredband.

I kommunen är det idag bra tillgodosett med bredband för hushåll och flertalet småföretag, främst med ADSL. Däremot är det kapacitetsmässigt sämre försett för medelstora och stora företag. Även för kommunens egna behov, framförallt på sikt, är kapacitetsresurserna begränsade. Inom detta segment är dessutom konkurrensen mycket dålig. Konvergens genom samverkan med marknadens 3G-aktörer kommer troligen att radikalt förändra denna bild.

Ökad dagligvaruhandel

Närvaron av handel, främst dagligvaror, har ökat markant i Nacka under de senaste åren. Denna trend accentuerades ytterligare under det gångna året då flera stora etableringar blev verklighet. Ytterligare etableringar inom handeln är under bearbetning. I och med denna mycket färska trend har Nacka, på mycket kort tid, gått från att vara en kommun med mycket gles handel till en av de mer väletablerade i länet.

Personalredovisning

En liten ökning av antalet anställda

Antal anställda per 1 november, 2002 uppgår till 4 267 vilket är en ökning med 31 anställda jämfört med samma tidpunkt 2001.

Den genomsnittliga anställningstiden i kommunen är oförändrat 12 år.

För att trygga personalförsörjningen har rekryteringsinsatser gjorts genom medverkan vid rekryteringsdagar och rekryteringsmässor samt genom att ta fram en rekryteringsbroschyr.

413 personer slutade sin tillsvidareanställning i kommunen på grund av pension eller av annan anledning. Det innebär en perso­nal­omsättning med 11 procent vilket är en minskning med 1 procent jämfört med året innan.

Figur 5: Antal anställda per verksamhetsområde

Verksamhetsområde	2000	2001	2002	Ökning
Förskola & Skola, Fritid	2 567	2 496	2 489	-7
Äldre & Omsorgerna	714	738	732	-6
Administration (KSK,UK,NK)	407	419	448^1	29
Teknik (FAK, RTJ, TP, M&S)	263	265	271	6
Socialtjänst	231	229	236	7
Bibliotek & Kultur	86	89	91	2
Summa	4 268	4 236	4 267	31

Ökad andel äldre, oförändrad könsfördelning och arbete på heltid

Andel anställda under 50 år har minskat med 1,6 procent jämfört med föregående år och motsvarande ökning har skett i andel anställda 50 år och äldre. Medelåldern bland de anställda är oförändrat 45 år. 78 procent av de anställda är kvinnor vilket är oförändrat jämfört med året innan. På högre chefspositioner är 40 procent kvinnor. 80 procent av samtliga anställda arbetar heltid. Den tidigare ökningen av arbete på heltid har stannat upp och är oförändrad jämfört med året innan.

Figur 6: Åldersfördelning i procent

Lönekostnader

Lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar uppgick under året till
1 281 mkr vilket är en ökning med 60,3 mkr eller 4,9 procent. Lönekostnaden utgör 55 procent av kommunens totala kostnader.

F
igur 7: Lönekostnader

Frisknärvaro och sjukfrånvaro

1 799 personer, 37 procent av alla anställda, hade ingen sjukfrånvaro alls under året.

Sjukfrånvaron inom kommun uppgår till 10,3 procent av överenskommen arbetstid vilket motsvarar genomsnitt 37,9 dagar per anställd. Det är en ökning med 1 dag eller 2,6 procent jämfört med föregående år. Ökningstakten för sjukfrånvaron har dock minskat markant jämfört med 2001. Den största ökningen av sjukfrånvaron finns i intervallet 15 - 90 dagar samt för sjukfrånvaro som överstiger 365 dagar. 148 anställda, 3 procent av alla anställda, har sex eller fler korttidsfrånvarotillfällen under året och 243 anställda, 5 procent av alla anställda, har varit sjuka hela året.

Figur 8: Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro, dagar per anställd, genomsnitt	2000	2001	2002	Ökn dag	Ökn %
Sjukfrånvaro upp till 14 dagar	4,8	4,7	4,9	0,2	4,9
Sjukfrånvaro i intervallet 15-28	1,5	1,5	1,6	0,1	9,1
Sjukfrånvaro i intervallet 29-90	3,8	3,7	4,0	0,3	8,3
Sjukfrånvaro i intervallet 91-365	10,6	11,1	10,5	-0,7	-6,1
Sjukfrånvaro som överstiger 365	13,4	16,0	16,9	0,9	6,0
Totalt	34,0	36,9	37,9	1,0	2,6

Personalutveckling/Personalinsatser

Under hösten genomfördes en medarbetarenkät för andra gången. Resultatet har förbättrats för i stort alla områden sedan förra mätningen. Ett nytt chefsutvecklingsprogram startade och Ledarskapsakademien, en chefsförberedande utbildning, avslutades under året. Ett traineeprogram har startat i samarbete med sju andra kommuner i Stockholm.

Ett halvdagsseminarium har anordnats för unga medarbetare under 30 år och ett inspirationsseminarium har anordnats för anställda som är 55 år och äldre.

En särskild rehabiliteringsresurs har anställts och utbildning i rehabiliteringsmetodik samt arbetsmiljö har genomförts under året och en introduktionsdag för nyanställda har genomförts.

Miljöredovisning

Många små åtgärder mot en hållbar utveckling

2002 var till synes inget dramatiskt år för Nackas miljö. Det skedde till exempel inga stora olyckor eller utsläpp som påverkade omgivningen. Däremot genomfördes i det tysta många positiva miljöåtgärder, såväl i kommunens verksamhet som hos företag och organisationer verksamma i kommunen och av enskilda kommuninvånare.

Miljöinvesteringar

Bland större miljöinvesteringar kan nämnas utbyggnaden av kommunala VA-ledningar i Boo, en ny återvinningscentral i Saltsjöbaden samt en ny infartsparkering i Skvaltan.

Utbyggnaden av kommunalt Va innebär minskade utsläpp av näringsämnen till sjöar och kustvatten. Under 2002 anslöts fastigheter med ca 2 800 personer till Va-nätet. Till detta bidrog också projekt Va-sanering i Boo där ett stort antal bristfälliga enskilda avloppsanläggningar har uppmärksammats.

Den nya återvinningscentralen i Östervik, som invigdes hösten 2001, tar bland annat emot trä, wellpapp, metall, el- och elektronik samt farligt avfall. Österviksanläggningen har snabbt blivit populär, något som bidragit till att mängden insamlat grovavfall ökade kraftigt under året.

Infartsparkeringen vid ICA Maxi i Skvaltan har plats för 50 bilar. Därmed finns det ca 800 p-platser för pendlande Nackabor. Behovet av infartsparkeringar är stort och kommer ytterligare att öka om Stockholms planer på att införa trängselavgifter blir verklighet.

Ökande användning av fjärrvärme

Trenden mot ökande användning av fjärrvärme för uppvärmning fortsatte under året. Bland annat togs ett tiotal större oljepanncentraler ur bruk på Sicklaön. Eftersom fjärrvärmen i detta fall till övervägande delen produceras med biobränsle och spillvärme minskade Nackas bidrag till växthuseffekten med ca 9 000 ton koldioxid.

Fler naturreservat

I och med att Skogsö under året slutgiltigt fastställdes som naturreservat är cirka 12,4 procent av kommunens totala area avsatt som naturreservat. Detta kan jämföras med att cirka 8 procent av Sveriges yta utgörs av naturskyddad mark.

Miljöanpassat beteende

Kommunens huvudinriktning i miljöarbetet är att utbilda, informera, stimulera och ge stöd till ett miljöanpassat beteende. I den andan drivs bland annat naturskolan och den miljöpedagogiska verksamheten på Velamsund.

Under 2002 invigdes en demonstrationsträdgård i Nyckelviken. Här får allmänheten praktisk handledning i hur man med miljöanpassade metoder får ut mer av sin trädgård.

I nätverket Nackaföretag i Miljösamverkan knyter företagare och kommunrepresentanter kontakter samt utbyter information inom miljöområdet. En träff ledde fram till projektet ”Kaizen² - för hållbar utveckling”. I det NUTEK-stödda projektet ska ett 15-tal små och medelstora företag få hjälp att komma igång med aktiviteter för ökad kvalitet, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.

Internationellt samarbete

Under 2002 slutfördes ett miljövänortsprojekt BETNet³ och påbörjades ett annat BRIDGES⁴. Syftet med BETNet har varit utbyte av kunskap inom miljöområdet mellan Nacka kommun och kommunens vänorter i Estland, Lettland, Litauen och Ryssland. I maj genomfördes seminarier med samtliga vänorter samt inbjudna deltagare från olika kommuner inom Union of the Baltic Cities (UBC).

Genom kommunens engagemang i UBC har Nacka kommun tilldelats rollen som samordnare för uppbyggnaden av miljöpedagogiska centra i Victoriasjöregionen i Östafrika.

Miljöprövning, sanering och inventering

Miljöprövning har varit aktuellt bland annat för Fisksätra och Orminge panncentraler, ett kafferosteri, Tollareområdet samt beträffande marksanering i Finnboda.

Under 2002 har Nacka kommun medverkat i ett projekt för att sanera kvicksilver i avloppsledningar från tandläkarpraktiker. Projektet har genomförts i samarbete med Stockholm Vatten och de kommuner som tillhör Käppaläförbundet.

Under året avslutades också en miljöinventering av företagen i Kummelbergets industriområde. Många små utsläpp inom området tros vara orsaken till att dagvattnet från Kummelberget innehåller tungmetaller och oljeföroreningar. Framförallt misstänks biltvätt inom området vara en stor utsläppskälla. För att minska föroreningsbelastningen på Myrsjön har Miljö & Stadsbyggnad föreslagit att det byggs en våtmarksanläggning med oljeavskiljning innan dagvattnet leds ut till sjön.

Behovet av åtgärder mot övergödningen av Ältasjön har diskuterats med flera av föreningarna i Älta. Ett gemensamt informationsmaterial har tagits fram som visar att alla aktiviteter inom sjöns tillrinningsområde får effekter i sjön.

Många aktiviteter inom folkhälsoområdet

På folkhälsoområdet har en mängd aktiviteter genomförts, bland annat beträffande levnadsvanor/livsstil samt programmet för en säker och trygg kommun.

Förnyad certifiering har skett av barnomsorg som redan fått kvalitetsutmärkelsen ”Nacka - ett som är säkert”. Arbete har också pågått för trygga och säkra skolor respektive hemtjänst och äldreboende.

I maj-juni invigdes fyra Lugna promenader – en i varje kommundel – för att främja fysisk aktivitet i trygga och säkra miljöer.

Kommunfullmäktige tog under hösten beslut om ny renhållningsordning. Därmed inskränktes bland annat möjligheterna att elda trädgårdsavfall. Detta är ett beslut som medfört en väsentlig förbättring för många med allergiska problem.