~ Landstinget ~'~~~ Halland Handlingar Landstingsfullmäktiges sammanträde november 2007 i Halmstad
Yüklə 2,09 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 2003 2004 2005 2006 2007 Helår 2007 är prognos
- Årets resultat (mnkr) 8 mån 8 mån
- Resultat per verksamhet (mnkr)
- Resultat Bokslut
- Psykiatrin i Halland
- Skatte- och nettokostnadsutveckling
- Skatte- och nettokostnadsutveckling 8 mån 8 mån 2006
- Nettokostnadsandelen och dess utveckling
- Nettokostnadsandel
- Verksamhetens andel, d v
- Avskrivningarnas andel
- Självfinansieringsgrad av Investeringarna
- Investeringar (mnkr) Investeringarna i relation till verksamhetens nettokostnader
- Investeringarna i relation till avskrivningar
- Investeringar i relation till avskrivningar 8mån 8mån [hån
- 8 mån 8 mån
- Soliditet
Sammanfattning Landstinget Halland redovisar ett ekonomiskt överskott efter åtta månader uppgående till 284,6 mnkr. Resultatet är 5,2 mnkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Resultatet för helåret 2007 prognostiseras till 190,3 mnkr. Resultatet förklaras av ett överskott inom finansierings) med 241,0 mnkr medan verksamheten prognostiserar ett underskott med -50,7 mnkr. Överskottet inom finansiering förklaras av den positiva utvecklingen av landstingets skatteintäkter och rea-vinster i kapitalförvaltningen. Skatteintäkterna prognostiseras bli 103 mnkr högre än budgeterat och fmansnettot2) 71,8 mnkr högre än budgeterat Jämfört med budget redovisar prognosen för landstinget ett överskott med 156,0 mnkr, då årsbudgeten uppgår till plus 34,2 mnkr. I års-budgeten är 15 mnkr reserverade för en planerad ökning av eget kapital för pensionskostnader. Helårsresultatet för 2006 uppgick till 205,6 mnkr och efter avstämning mot balanskravet 204,0 mnkr.
Landstingets likvida medel efter åtta månader uppgår till 2 119,4 mnkr. Detta är en ökning med 274,8 mnkr jämfört med åtta månader 2006. Soliditeten efter åtta månader uppgår till 64,5 procent vilket är en försämring med 2,8 procentenheter jämfört med åtta månader 2006. Landstingets mål att soliditeten ska överstiga 60 procent uppfylls därmed i delårsbokslutet. I nuläget tyder allt på att soliditetsmålet kom-mer att uppnås även vid årets slut.
NETTOKOSTNADSANDEL (%) 102
wc, .._~ i.. -w 98 96 94 Ji 90 2003 2004 2006 2006 2007 Q7
SOLIDITET 2003-2007 (%) Helår 8 mån
RESULTAT 2003-2007 (MNKR) 300 250 zoo
2003 2004 2005 2006 2007 Helår 2007 är prognos, 92 Helår (8 mån 75 70 65 60 55 2003 2004 2005 2006 Obs bruten skala. 2007
22 33 Nedan görs en analys av landstinget enligt RK-modellen. En beskrivning av modellen finns sist i detta avsnitt. RESULTAT OCH KAPACITET De två första aspekterna som analyseras är resultat och kapacitet. Med kapacitet menas vilken motståndskraft landstinget har på lång sikt ur ett finansiellt perspektiv. Resultat Landstingets resultat efter åtta månader är positivt och uppgår till 284,6 mnkr. Motsvarande resultat föregående år var 289,8 mnkr, vilket innebär en resultatförsämring med 5,2 mnkr. Verksamhetens resultat efter åtta månader uppgår till 84,8 mnkr, en försämring med 70,2 mnkr jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år, medan resultatet för finansiering uppgår till 199,8 mnkr, en förbättring med 65,0 mnkr jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Årets resultat (mnkr) 8 mån 8 mån 2005 2005 2006 2006 228,1 150,4 289,8 205,6 284,6 190,3 Resultat i förhållande till eget kapital (°4 ) 8,2% 5,5% 9,7% 7,0% 8,9% Res. i förhållande till wrksamh.nettokostn. 7,2% 8,7% 3,0% 3,9% :;_:.. 4o/a Prognostiserat resultat för 2007 pekar på ett överskott med 190,3 mnkr vid årets slut. Det positiva resultatet förklaras av 241,0 mnkr för fmansieringsposter medan nämnderna och styrelserna prognostiserar ett negativt resultat med 50,7 mnkr.
1) Fr o m 2007: avser de lokala nämnderna, Psykiatrin i Halland, Landstingsservice och Hjälpmedelsnämnden. 2) Avser nämnder vilka upphörde den 31 dec 2006, de sexprimärvårdsnämnderna i Halland, Länssjukvårds nämndens gemensamma kostnader och Handikappförvaltningen. Nedan beskrivs några av de nämnder/styrelser vilka har större avvikelser. För djupare analys hänvisas till avsnitten "Driftsredovisning..." eller respektive nämnds eget delårsbokslut, de senare fmns tillgängliga på LINA och www.lthalland.se. Resultat efter åtta månader avseende driftstyrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Sjuktransport uppgår till 1,0 mnkr vilket är 29,7 mnkr sämre än motsvarande tidpunkt föregående år. Driftstyrelsen prognostiserar ett negativt resultat med -58,0 mnkr vilket till sin helhet beräknas uppstå på Länssjukhuset i Halmstad. Prognosen innebär en försämring med 53,9 mnkr jämfört med 2006 års resultat. Länssjukhusets rullande 12-månaders resultat uppgår till -33 mnkr per den sista augusti. Prognosens resultat förklaras av att större delen av årets produktionsbeställning har genomförts under januari till augusti jämfört med föregående år. Intäkterna kommer därmed att minska under årets sista månader. Resultat Bokslut Resultat Prcgri 2 Förändr. 2006-08 2006 ° 2007-08 08 .08 DS Närsjukvård Li Halland 27,8
Sjukhusen och Sju 21,5 -19,2
62,9 29,5-` 70 4 "' - 45 0 7,5 Övriga nämnder 1) 19,0 2,9
23
Resultatet efter åtta månader avseende driftstyrelsen för Sjukhuset i Varberg uppgår till -30,6 mnkr vilket är 21,4 mnkr sämre än motsvarande resultat 2006. Helårsresultatet prognostiseras till -37,7 mnkr vilket skulle innebära en resultatförsämring med 22,6 mnkr jämfört med 2006 års utfall. Sjukhuset i Varbergs rullande 12-månaders resultat uppgår till -36 mnkr per den sista augusti.
Prognosen grundas på uppgifter erhållna av Sveriges Kommuner och Landsting i augusti 2007 och grundas på en samhällsekonomisk bedömning. Skatteintäkterna för slutavräkning 2006 prognostiserades i bokslut 2006 enligt prognos från förbundet. Detta innebar en intäktsreducering med 19 mnkr jämfört med Eknomistyrningsverkets prognos. Förbundet har nu gjort en mindre uppvärdering av prognosen vilket innebär 7 mnkr mer i skatt för slutavräkning 2006. Utfallet för 2007 beräknas till 81,0 mnkr mer än de preliminära skattebetalningarna som har erhållits. Budgeterat belopp för 2007 är något lägre än de preliminära skattebetalningarna och därmed redovisas en positiv avvikelse med 103 mnkr. Efter åtta månader uppgår statsbidragsintäkterna till 773,5 mnkr vilket innebär en ökning med 6,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas statsbidragsintäkterna till 1 162,7 mnkr, vilket är 22,0 mnkr högre än budgeterat. Överskottet förklaras till stor del av statsbidragsintäkter för minskad sjukfrånvaro. Årets finansnetto efter åtta månader uppgår till 105,3 mnkr, vilket är 59,9 mnkr högre än föregående år. Budgeterat finansnetto uppgår till 49,2 mnkr. Årsprognosen för finansnettot beräknas till 121,0 mnkr vilket är ca dubbelt så högt som det genomsnittliga fmansnettot de senaste fem föregående åren och beror bland annat på realisationsvinster i samband med fondbyten. Värdepappersportföljen i kapital-förvaltningen är i delårsbokslutet värderad till anskaffningsvärdet. Skatte- och nettokostnadsutveckling Ett av Landstinget Hallands fem mål för 2007 är "Stark ekonomi": "Landstinget ska ha en stark ekonomi både på kort och lång sikt. En förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning med balans mellan löpande intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora. Om landstinget ska kunna bibehålla samma kapacitet över tiden behöver det egna kapitalet värdesäkras. Utgångspunkten ska 24
vara att varje generation ska bära sina kostnader." I tabellen "Skatte- och nettokostnadsutveckling" kan vi följa den procentuella förändringen jämfört med föregående år för skatter och statsbidrag samt nettokostnaderna. Under 2005 steg ökningstakten för skatt och stats-bidrag kraftigt till skillnad från de två föregå-ende åren då ökningstakten minskade. Ökningstakten för skatt och statsbidrag efter åtta månader är 6,5 procent, d v s något lägre än motsvarande tidpunkt föregående år. Årsprognosen beräknas till 6,4 procent, d v s en något lägre ökningstakt än 2006. Nettokostnaderna hade ett bottenläge 2004 med en nettokostnadsökning på endast 1,5 procent, därefter har ökningstakten pekat uppåt. Efter åtta månader har nettokostnaderna ökat med 9,0 procent jämfört med samma period föregående år och prognosen vid årets slut pekar på en ökning med 8,0 procent. Detta skulle innebära en nettokostnadsökning som är 1,5 procentenhet högre än den budgeterade nivån på 6,5 procent. Skatte- och nettokostnadsutveckling 8 mån 8 mån 2006 2005 2005 2006
8,0% 7,3% 7,0% Nettokostnader 4,6% 5,5% 4,5% 4,4% Årets delårsbokslut innebär ett trendbrott då ökningstakten för nettokostnaderna överstiger ökningstakten för skatt och statsbidrag. Trenden är att landstingets nettokostnader stiger med en mycket stor ökning under 2007, medan landstingets skatteintäkter och statsbidrag visar på en avmattning i ökningstakten.
o Verksamhetens intäkter uppgår till 452,1 mnkr och har ökat med 19,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta beror bl a på nya flöden med anledning av Vårdval Halland. Om en invånare som valt en privat driven vårdenhet gör besök hos en offentligt driven vårdenhet uppstår det en intäkt hos landstinget. Vid ett motsatt flöde påverkas istället landstingets kostnadssida.
Nettokostnadsandelen_och_dess_utveckling'>Nettokostnadsandelen och dess utveckling En förutsättning för att uppnå och upprätthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan intäkter och kostnader är god. Detta kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om landstingets löpande intäkter kan finansiera de löpande kostnaderna. Redovisas en andel under 100 procent har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, överskottet kan då användas för att finansiera investeringarna. Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer så innebär det att de löpande kostnaderna är större än de löpande intäkterna. Som tidigare nämnts är ett av landstingets mål "Stark ekonomi". För 2007 har landstingsfullmäktige satt upp följande delmål inom ekonomiområdet. "Verksamhetens nettokostnader 25
inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag bör långsiktigt vara högst 98 procent. Under plan-perioden ska nyckeltalet visa en positiv ut-veckling mot målet. Nettokostnadsandel (%) Verksamhetens andel 1) 91,7 95,1 89,7 93,8 Avskrivningar 1) 3,5 3,5 3,6 3,7 Finansnetto 2) 1) -2,2 -1,8 -1,3 -1,1 Nettokostnadsandel 91,9 96,2 93,2 97,0
statsbidrag och utjärnning.
Under 2005 skedde ett trendbrott då landstingets nettokostnadsandel understeg 100 procent och uppgick till 97,0 procent vid 2005 års slut vilket innebar att landstingets mål uppfylldes. Efter åtta månader 2007 uppgår nettokostnads-andelen till 92,5 procent främst beroende på höga finansiella intäkter under årets första åtta månader. Prognosen för 2007 pekar på en nettokostnadsandel uppgående till 96,7 procent, vilket skulle innebära en försämring med en halv procentenhet jämfört med 2006. Landstinget mål att nettokostnadsandelen skall vara högst 98 procent verkar därmed uppfyllas under 2007. Verksamhetens andel, d v s den andel verksamhetens nettokostnader tar i anspråk av skatter och statsbidrag uppgick till 93,8 procent 2006. Detta var den lägsta nivån under den senaste femårsperioden. Efter åtta månader 2007 uppgick verksamhetens andel till 91,8 procent vilket är 2,1 procentenheter sämre än motsvarande tidpunkt 2006. Vid årets slut prognostiseras andelen till 95,2 procent, vilket är 1,4 procentenheter sämre än bokslut 2006. Avskrivningarnas andel av skatter och statsbidrag prognostiseras till 3,6 procent 2007. En viktig post att vara uppmärksam på är finansnettot, d v s skillnaden mellan landstingets finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett positivt fmansnetto innebär att medel tillförs till den löpande verksamheten och därmed förbättrar nettokostnadsandelen. Om landstinget ej skulle ha haft en god likviditet så skulle nettokostnadsandelen uppvisat ett sämre värde och landstinget skulle då ha svårt med att klara målet med en nettokostnadsandel på högst 98 procent. För 2007 prognostiseras ett stort och positivt finansnetto som reducerar nettokost nadsandelen med 2,1 procent. Med beaktande av landstingets mål "Stark ekonomi" - att nettokostnadsandelen ska vara högst 98 procent på lång sikt, så måste fokus hållas på nettokostnadernas negativa utveckling med en stigande ökningstakt. Den prognostiserade nettokostnadsandelen för 2007 uppgår till 96,7 procent vilken därmed uppfyller landstingsfullmäktiges mål. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under de senaste fem föregående åren har varit 99,1 procent vilket skall relateras till målet som är högst 98 procent på lång sikt. Detta innebär att fokus även i framtiden måste vara att ha kontroll på nettokostnadema så att de ej ökar mer än skatter och statsbidrag. Självfinansieringsgrad av Investeringarna När de löpande driftskostnaderna har finansierats bör det helst återstå en tillräckligt stor an-del av skatteintäkter och generella statsbidrag så att större delen av investeringarna kan täckas med egna medel. Egna medel räknas fram genom att resultat före extraordinära poster tillförs avskrivningarna då dessa ej är likvidpåverkande. Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer innebär detta att lands-tinget har kunnat skattefinansiera samtliga årets investeringar. Detta innebär att lands-tinget ej har behövt använda sina likvida me-del för finansiering av investeringarna. 26
Självfinansieringsgrad av investeringarna Investeringar i relation till verksamhetens nettokostnader (%) 8 mån 8 mån ttan Progris! 8 mån 8 mån 8mån! Profit; 2005 2005 2006 2006 2007 2007 2005 2005 2006 2006:=: 2007 2007 174% 107% 179% 112% _1å6% ,.82% 6,3% 6,3% 7,0% 6 , 8 % : 51, Trots att 2006 års investeringar var de högsta på tio år (353,4 mnkr) översteg självfinansieringsgraden 100 procent, vilket berodde på landstingets positiva resultat (205,6 mnkr). I delårsbokslut för 2007 uppgår självfinansieringsgraden till 186 procent vilket är 7 procentenheter bättre än föregående års delårs-bokslut. Prognosen för 2007 pekar på 82 pro-cent, d v s landstinget kommer att vara tvunget att använda likvida medel för att finansiera delar av 2007 års investeringar. Ungefär mot-svarande utveckling prognostiserades i förra årets delårsbokslut, men investeringsnivån blev betydligt lägre än prognostiserat vilket fick till följd att självfmansieringsgraden uppgick till 112 procent i 2006 års bokslut. Investeringar (mnkr) Investeringarna i relation till verksamhetens nettokostnader Detta mått visar investeringsvolymens utveckling över tiden. I genomsnitt har landstingets investeringar motsvarat 5,5 procent av netto-kostnaderna under de senaste fem föregående åren och trenden är att andelen ökar. Men i delårsbokslutet efter åtta månader är nyckel-talet 6,2 procent vilket är 0,8 procentenheter lägre än föregående års delårsbokslut. Den långsiktiga trenden är dock att investeringarna andel växer snabbare än landstingets netto-kostnader. Om förvaltningarna investerar enligt lämnade prognoser 480,6 mnkr, kommer nyckeltalet att uppgå till 8,5 procent vid årets slut. I åttamånadersbokslutet 2006 prognostiserades investeringarna till 431 mnkr medan det verkliga utfallet för 2006 blev be-tydligt lägre (353 mnkr). Investeringarna i relation till avskrivningar Ett annat mått som används för att spegla investeringsvolymens utveckling över tiden får man genom att relatera investeringarna till avskrivningarna. Blir nyckeltalet mindre än 100 procent innebär det att landstingets materiella anläggningstillgångar minskar i värde, d v s värdeminskningen på de befintliga tillgångarna är större än nyinvesteringarna. I genomsnitt har landstingets investeringar motsvarat 149 procent av avskrivningarna under de senaste fem föregående åren. I delårsbokslutet uppgår andelen till 169 procent att jämföra med 186 procent efter åtta månader 2006. Om förvaltningarna investerar enligt lämnade prognoser 481 mnkr blir andelen 235 procent. Investeringar i relation till avskrivningar 8mån 8mån [hån' 1 2005 2005 2006 2006-:_2007' 51 2007: 165% 170% 186% 187% 169%._ 235% Landstingets investeringsnivå i kronor har stigit under de senaste åren vilket också avspeglas i nyckeltalen.
8 mån 8 mån 2005 2005 2006 2006 201 312 231 353:ffi 27 38 minst 60 procent. Soliditeten bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Soliditet 8 mån 2005 8 mån 2006 2005 2006 66,5% 62,0% 67,3% 63,0%
-1,5 -0,8 0,8 Tillgå ngsförändring 6,4% 5,7% 7,5% 7,3% Förändr. av eget kapital 7,6% 5,1% 5,9% 7,6% Soliditeten har stadigt försvagats under de senaste åren men 2006 års bokslut innebar ett avbrott i den negativa trenden. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen uppgår efter åtta månader till 64,5 procent, en försvagning med 2,8 procentenheter jämfört med samma tids-period 2006. Landstingets mål för soliditeten uppfylls.
Yüklə 2,09 Mb. Dostları ilə paylaş:
|
