Aicpa- special committeé on assurance services

Assurance services, definition och gränsdragning

I följande kapitel redogör vi för den definition av AS som SCAS har upprättat. Det vore önskvärt att ha en neutral definition av AS att jämföra med, d.v.s. en definition som inte upprättats av en revisorsorganisation. Men eftersom det är SCAS som har arbetat fram konceptet för AS är deras definition den enda tillgängliga. I kapitlet försöker vi även klargöra den gränsdragning mot konsultation och andra revisionstjänster som revisorn kan erbjuda.

3.1 Utvidgad definition av ”assurance services”

SCAS´s definition av AS: Independent professional services that improve the quality of information, or its context , for decision makers. Inbegripet i definitionen är tanken att människor har användning för AS vid beslutsfattande. Tjänsterna skall förbättra informationen som används i beslutsprocessen, då det kan göras troligt att säkrare information leder till ett mer riktigt beslut.⁵⁹ Det finns inget normgivande organ i Sverige som har utvecklat någon definition på AS, såsom AICPA har gjort i USA.

AS möjliggör behandling av samtliga varianter av information. Informationen kan vara finansiell eller icke-finansiell, kan beskriva eller mäta prestation samt förhållanden, kan handla om diskreta fenomen eller om processer och system, kan vara direkt eller indirekt samt slutligen ha intern eller extern natur för beslutsfattaren.⁶⁰
Målet med AS är att förbättra informationen vilket inte nödvändigtvis innebär att en rapport ska avlämnas. Detta trots att uttrycket ”assurance” inbegriper någon form av rapport i vilken utövaren lämnar en oberoende slutsats angående någon annans information. Således anses det att det är tjänsten i sig som erbjuder värde och inte rapporten. Dock är ett avlämnade av rapport ett sätt att demonstrera värde på.
AS ökar andelen tillgänglig information och beslutsfattaren kan därmed fatta bättre beslut. För att uppskatta följden och begränsningen av definitionen kan det granskas hur beslut fattas. Händelser observeras, summeras samt förbättras och används därefter vid beslutsfattande. Således kan AS:

• 
  Samla information genom att använda befintliga eller förbättrade mätningsinstrument
  
• 
  Öka informationens tillförlitlighet genom bearbetning
  
• 
  Förbättra beslutsfattande genom att inte endast öka informationens tillförlitlighet utan även dess relevans och tillgänglighet för beslutsfattaren⁶¹
  

För att tydliggöra vad definitionen av AS innebär kommer vi nedan redogöra för respektive delkomponent.

3.1.1 Independent

Den som anlitar en revisor har förtroende för dess oberoende ställning. De uppskattar att det finns ett värde i det faktum att revisorer inte har något intresse av informationen på annat sätt än för användning vid revisionsarbetet. Oberoende har varit och kommer fortsätta att vara grunden på vilken revision bygger.

Under begreppet oberoende bör utövaren överväga de intressen som skulle kunna leda till att denne har ett partiskt förhållande till informationen. Det finns två typer av intressen som skulle kunna störa revisorns oberoende: ekonomiskt intresse samt personligt intresse. Ägarskap i en klients företag är exempel på ett ekonomiskt intresse. En närstående som är VD i ett företag som man reviderar utgör ett personligt intresse.⁶²
En förutsättning för att informationen kan anses vara oberoende utarbetad, insamlad och avlämnad är att revisorn ej innehar något intresse. Föreligger ett intresse uppstår en icke acceptabel risk för partiskhet.⁶³

3.1.2 Professionell services

”Professionell services” innebär den yrkesmässiga bedömning som revisorns arbete kännetecknas av. Denna bedömning tillsammans med revisorns oberoende skapar ett värde som endast kan uppnås genom revisorns deltagande. Framstegen inom IT kan påskynda insamlandet eller analysen av data men teknologi kan aldrig ersätta utövarens yrkesmässiga bedömning. Denna bedömning utmärker AS från att endast summera data. Således är en process där data behandlas utan professionell bedömning vid dess bearbetning eller presentation inte en AS.⁶⁴

3.1.3 Improve the quality of information, or its context

Begreppet värde identifierar tydligt det som är huvudmotivet med tjänsten. AS kan erbjuda säkerhet om vardera av följande två perspektiv på information:

• 
  Tillförlitlighet, vilken inkluderar framställningens trovärdighet, neutralitet och konsekvens mellan perioder
  
• 
  Relevans, vilken inkluderar begriplighet, jämförbarhet med andra enheter, användbarhet och fullständighet
  

En AS kan erbjuda tillförlitlighet, relevans eller en kombination av dem. I vissa fall måste tillförlitlighet offra på bekostnad av relevans. En tjänst som offrar något i tillförlitligheten för ökad relevans är definitionsmässigt en AS på grund av ökningen i relevans. Utifrån detta kan användare avgöra huruvida den sammanlagda kvaliteten på informationen ökar givet den avsedda användningen eller inte. Om så är fallet kommer tjänsten köpas, annars inte.⁶⁵

Enligt en rapport framtagen av Robert K Elliot har det skett en förändring i informationsanvändares behov. De tenderar att ha mindre behov för ”assurance” som rör tillförlitlighet och mer behov av relevans. Detta förhållande anses dock ej vara så överraskande då databaserad information kan väntas innehålla färre fel än manuellt insamlad och bearbetad information. Likväl finns det mer information att välja bland än tidigare vilket ökar behovet av relevans. Vidare är omständigheterna som påverkar beslutsfattande mer komplexa och förändras i ett allt ökande tempo varför relevans blir än viktigare.⁶⁶

Relevans

Tillförlitlighet

tid
Figur 2: Förändring av informationsbehovet Källa: Accounting Horizons, nr 9 1995

Det ska även i sammanhanget poängteras att tillförlitlighet är ett mer producentfokuserat kännetecken än relevans. Information kan göras mer tillförlitlig, utan hänsyn till om den används eller inte, medan relevans endast kan fastställas med hänsyn till en speciell beslutsfattare som står inför ett specifikt beslut.⁶⁷

3.1.3.1 Ett teoretiskt resonemang kring relevans och tillförlitlighet

För att ge en mer teoretisk bakgrund till begreppen relevans och tillförlitlighet gör vi nedan en beskrivning av dessa begrepp utifrån FASBs⁶⁸ Conceptual Framework⁶⁹. Relevans och tillförlitlighet ingår bland de kvalitativa egenskaper som FASB identifierat i sin föreställningsram.

Relevans definieras på varierande sätt och har åtminstone tre betydelser. Relevans kan avse mål, förståelse eller beslut. FASB hävdar att relevant information skall leda till att beslutsfattandet påverkas. Relevant information skall således hjälpa användaren att förutse händelser, bekräfta eller korrigera uppsatta förväntningar. Relevansbegreppet kan delas in i tre underkategorier, och kan ses som en funktion av dessa tre begrepp, nämligen:

• 
  Prediktionsvärde⁷⁰
  
• 
  Feedbackvärde⁷¹
  
• 
  Tidsenlighet⁷²
  

Prediktionsvärde: Kvaliteten på informationen som hjälper användarna att öka sannolikheten att på så korrekt sätt som möjligt förutspå utfallet av olika händelser.
Feedbackvärde: Informationen spelar även en viktig roll vad gäller att bekräfta eller korrigera tidigare förväntningar och prognoser. Beslut fattas sällan isolerat utan information om utfallet av ett beslut fungerar ofta som input i ett kommande beslut. Sådan information kallas feedback och har ett betydande värde för att utvärdera hur pass relevant och passande informationen är för beslutsfattandet.
Tidsenlighet: Informationen kan inte var relevant om den inte kommer i tid. D.v.s. den måste finnas tillgänglig för beslutsfattaren innan den inte längre kan påverka beslutsfattandet. Att informationen kommer i tid garanterar inte att den är relevant, men relevans är inte möjlig utan tidsenlighet.
Tillförlitlighet är den andra stora faktorn som är specifik för beslutsfattandet. Med tillförlitlighet avses en försäkran att informationen är fri från systematiska fel eller störningar och att den på ett trovärdigt sätt representerar vad den förutsätts representera. Enligt FASB är tillförlitlighet en funktion av:

• 
  Validitet⁷³
  
• 
  Verifierbarhet⁷⁴
  
• 
  Neutralitet⁷⁵
  

Validitet: Om man ska kunna förlita sig på informationen är det viktigt att informationen på att trovärdigt sätt förmedlar det fenomen som det avser att representera.
Verifierbarhet: Information anses verifierbar när det finns objektiva bevis som stöder detta. Verifierbarhet innebär samstämmighet mellan måtten för att försäkra att informationen representerar det den avser att representera eller att den valda metoden för mätning har använts utan systematiska fel eller störningar.
Neutralitet: Innebär att informationen skall förväntas vara fri från systematiska störningar. Med systematiska störningar avses en tendens att resultatet med större sannolikhet får ett visst utfall jämfört med ett annat. Begreppet innebär vidare att man inte i förväg skall kunna utläsa ett resultat, d.v.s. det ska inte vara möjligt att påverka utfallet.⁷⁶

3.1.4 Decision makers

Beslutsfattarna kan, men behöver inte nödvändigtvis vara klienter. AS är avsedda att erbjuda en behållning för beslutsfattaren. Vid definiering av tjänsten är det således viktigt att veta vem som är beslutsfattare. Här framkommer tydligt vikten av konsumentfokus.

Även om det inte framgår ur definitionen av AS är det generellt tre parter som är involverade i ett ”assurance” engagemang. Den som köper tjänsten behöver nödvändigtvis inte vara beslutsfattaren utan denne kan vara en tredje part. I vissa fall kan två av de tre parterna vara anställda av samma företag. Dock är det även här tre parter involverade vilket är det huvudsakliga skälet för att revisorn ska förhålla sig oberoende vid utövandet av AS. Således är det av vikt att revisorn inte har några intressen av informationen vad det gäller annat än dess kvalitet och sammanhang när två parter är inblandade.⁷⁷