Landstingsplan

Övergripande inriktning

I avsnittet anges den övergripande inriktning inom de områden som är centrala för den politiska styrningen av landstinget samt för utförandet av landstingets verksamheter. Den angivna inriktningen utgör i sin tur underlag för de övergripande mål som anges i kommande kapitel i landstingsplanen.

Ekonomiska förutsättningar

Sverige och resten av världen befinner sig i en fas av stark ekonomisk avmattning, BNP minskar 2009 och bedöms öka svagt 2010. Arbetslösheten ökar snabbt och beräknas 2010 uppgå till närmare 12 procent. Konsekvensen av detta på landstingets skatteunderlag och skatteintäkter är betydande. De prognostiserade skatteintäkterna för 2009, med konsekvenser 2010 och framåt har på mindre än ett halvår försämrats med 151 mkr.

Resultatprognosen för 2010 fram till 2012 pekar på negativa resultat på i storleksordningen 127 – 390 mkr.

Ett arbete har påbörjats med definierade sparåtgärder på 126 mkr med helårseffekt från 2010. Detta är inte tillräckligt utan åtgärder på ytterligare
350 mkr krävs för att nå en ekonomi i balans.

Konsekvensen av detta är att största restriktivitet krävs avseende nya resurskrävande åtaganden. Eventuella nya satsningar måste finansieras genom omprioritering inom befintliga ramar.

En annan konsekvens av de snabbt fallande intäkterna är att landstingsbidraget (ramarna) till verksamheterna måste anpassas till intäkterna. I detta fall innebär det minskade ramar för samtliga verksamheter.

Landstingets målsättning har varit att årligen generera ett överskott motsvarande ca 2 procent av nettokostnaden, vilket innebär ca 120 mkr i årligt överskott.

Med utgångspunkt från den extrema ekonomiska situation landstinget befinner sig, ändras målsättningen för perioden till att nå ett resultat i balans d v s ett nollresultat. Detta motsvarar inte kravet på god ekonomisk hushållning men bedöms i skenet av den starka ekonomiska avmattningen som tillräckligt för att inte äventyra välfärdens kärna d v s en hälso- och sjukvård som har sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov.

Fortsatt demokratiutveckling

Medborgardialog

Norrbottningarnas engagemang och demokratiska inflytande är av avgörande betydelse för den politiska organisationen. För att demokratin ska leva och utvecklas krävs att medborgarna också mellan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. Demokratin måste ständigt erövras och förnyas i takt med att samhället förändras.

De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer i sin tur stora krav på att verksamheten är lyhörd för det demokratiska systemet.

Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utvecklas och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda och det är viktigt att dialogen är systematisk och kontinuerlig.

Syfte med medborgardialogen är att:

• 
  Öka tilliten till landstingets samtliga verksamheter och deras demokratiska styrning.
  
• 
  Öka medborgarnas möjligheter till delaktighet.
  
• 
  Få kunskap, ge kunskap och säkerställa en behovsstyrd verksamhet.
  
• 
  Få återkoppling från medborgarna.
  
• 
  Ge återkoppling till medborgarna.
  

Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I samtliga beredningars uppdrag ingår att lyssna till och föra dialog med medborgarna. Tillsammans med övrig kunskap om medborgarnas behov ska beredningarna presentera en behovsbild till landstingsfullmäktige. Arbetet inom fullmäktiges beredningar skapar förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Arbetssättet ger kunniga förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna.

Arbetsformerna ska ständigt utvecklas för att få fler involverade i utbytet. Förutom den dialog som fullmäktiges beredningar för har även styrelsen utvecklat den demokratiska processen och träffar nu regelbundet företrädare för kommuner, företag och organisationer i länet.

Inom landstinget

Genom att skapa vitalare sammanträden ska fullmäktige bli det forum dit debatt, övergripande beslut och politiskt intresse fokuseras. Fullmäktiges demokratiutskott är en del av denna process med uppdrag att driva landstingets inre demokratiutveckling för att skapa förutsättningar för ökat engagemang och tillgänglighet i landstingspolitiken. Arbetet bör fokuseras på landstingets politiska arbetsformer och beslutsprocess i ett större och vidare sammanhang. Utskottet ansvarar även för de utbildningar som genomförs för förtroendevalda.

Ett angeläget område är att utveckla landstingsfullmäktiges roll som det övergripande och strategiska organet inom landstinget. Denna roll för fullmäktige kan uppnås genom att ta initiativ till tematiska diskussioner i viktiga övergripande frågor utan koppling till de för dagen aktuella landstingsfrågorna. De politiska partierna har genom demokratiutskottet en viktig uppgift i arbetet med att utveckla landstingsfullmäktiges roll och i att skapa ett konstruktivt och förtroendefullt arbete i fullmäktigeförsamlingen.

Kommunikation

Landstingets kommunikation med medborgarna ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för innehållet i och drivkrafterna bakom landstingets utveckling.

Kommunikationen är viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling och delaktighet. Kommunikation är också ett medel för att styra och leda verksamheten och grunden för en tydlig profilering av verksamheten.

Landstingets regionala företrädarskap medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling och attraktivitet. För att kunna åstadkomma bred och god samverkan ska landstinget i sitt kommunikationsarbete nyttja den kommunikativa plattform som partnerskapet gemensamt har utvecklat inom ramen för Norrbottens regionala utvecklingsprogram.

Inriktningen är att:

• 
  Öka användningen av moderna kommunikationsmedel- och metoder för att nå en ömsesidig dialog med medborgare, brukare och patienter.
  
• 
  Fortsätta att utveckla den externa informationen i landstingets kanaler till medborgare och patienter.
  
• 
  I ökad omfattning göra landstingets information tillgänglig på främmande språk inklusive minoritetsspråken.
  
• 
  Öka chefernas förståelse för kommunikationens roll för att nå verksamhetens mål.
  
• 
  Öka förståelsen för landstingets centrala roll när det gäller att bidra till länets attraktivitet.