Landstingsplan

God hälsa

Inriktningsmål

Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa.

Självskattad hälsa utgår från hur individen själv bedömer eller uppfattar sin hälsa. En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt

hälsotillstånd. Det är en vanlig fråga som mått på det allmänna hälsotillståndet inom olika befolkningsgrupper. Svaren speglar individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå eller har i jämförelse med jämnåriga. En person kan trots långvarig sjukdom tycka sig ha ett bra hälsotillstånd. För att nå målet ska Norrbotten i jämförelse med övriga landet ha högsta andelen bland vuxna män och kvinnor som tycker att de har ett bra eller ganska bra hälsotillstånd.

Liksom för vuxna får barn och unga rapportera om hur de mår med en liknande frågeställning inom skolsköterskornas hälsosamtal. Målet är att så många som möjligt uppger att de mår bra.

Mått	Mål	Nuläge
Självskattad hälsa	Bäst i Sverige år 2020 16 - 84 år, 16-24 år, 25-64 år, 65 -84 år.	Kvinnor 63 % (bäst 73 %) Män 68 % (bäst 75 %) år 2006
Rapporterade psykiska besvär bland ungdom	Andel elever i gymnasiets första år som de senaste tre månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda understiger 3 %, år 2014.	Flickor 12 %, Pojkar 3 %, läsår 2007/2008

Delmål

Hållbar hälsoutveckling i befolkningen

Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Landstingets folkhälsoarbete ska fokuseras inom de elva nationella folkhälsoområdena och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnadsvanor och miljöer som påverkar hälsan.

Som länsorgan och sjukvårdshuvudman har landstinget ett stort ansvar att aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. En stor del av arbetet består i att förverkliga länets folkhälsopolitiska strategi med utgångspunkt från individerna i ett livscykel-perspektiv.

Barn och ungdom

Barn och ungdomar är prioriterade inom landstingets folkhälsoarbete. Landstinget ska bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling. Under barndomen har många faktorer grundläggande betydelse för hälsan i vuxen ålder. De levnadsvanor som barn växer upp med gör sig ofta märkbara i tonåren eller i det vuxna livet.

Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är:

• 
  Psykisk hälsa
  
• 
  Övervikt och fetma
  
• 
  Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning
  
• 
  Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter)
  
• 
  God livskvalitet
  

Vuxna

Folkhälsopolitiska strategin noterar att faktorer som bidrar till hälsa är att individen har ekonomisk och social trygghet samt att man har en trygg miljö att vistas i. Att stödja och bidra till sådana möjligheter bidrar till god hälsa. Genom att integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet bidrar hälso- och sjukvården till att individerna får ökad kunskap och bättre förutsättningar till hälsosamma val. Särskild uppmärksamhet ska ägnas faktorer som hänger samman med övervikt och tobaksbruk samt god livskvalitet.

Äldre

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Här lägger hälso- och sjukvården en värdefull grund god och tillgänglig vård och omsorg. Ett aktivt och socialt liv är hälsofrämjande. Landstinget bidrar till det genom särskilda kulturinsatser. Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem och ett särskilt prioriterat område inom landstingets verksamheter, liksom över- och undervikt.

Strategier

• 
  Aktivt samverka med kommuner och andra myndigheter och aktörer i länet.
  
• 
  Sammanställa och sprida statistik och underlag som beskriver hälsans utveckling i länet, och använda denna kunskap i förbättringsarbetet.
  
• 
  Verka för en jämställd och jämlik hälsa.
  

Mått	Mål	Nuläge
Hälsobokslut 2009 för länet kombinerad med årliga kommunuppföljningen av folkhälsopolitiska strategin för Norrbotten	Förbättringar jämfört med 2008	Hälsobokslut 2008

Hälsofrämjande verksamhet

Landstingets folkhälsoarbete ska främja en positiv och jämlik hälsoutveckling i länet. Det hälsofrämjande arbetet ska utgå från hälsans bestämningsfaktorer med klar påverkan på hälsan.

Individen ska ges kunskap om vad som påverkar hälsan och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa. Det kan ske t ex vid hälsosamtal.

Samtliga landstingsverksamheter ska systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet. Uppföljning ska ske med hjälp av ett urval indikatorer med möjlighet till jämförelser nationellt och över tid.

Strategier

• 
  Landstinget ska i egen verksamhet, genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till god hälsa.
  
• 
  Verka för att befolkningen har kunskap om vad som ger god hälsa.
  

Mått	Mål	Nuläge
Metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa.	Metoder tillämpas i minst 90 % av landstingets verksamheter med patientmöten år 2010	88 % år 2008 enligt genomsnittligt poängindex (Norrlandsrapport)
Stöd ges till individer och grupper som lever med ökad sårbarhet	Detta tillämpas i minst 90 % av landstingets verksamheter med patientmöten år 2010.	84 % år 2008 enligt genomsnittligt poängindex (Norrlandsrapport)