Landstingsplan

5 juni 2009

Landstingsplan
2010 – 2012

Fastställd av landstingsfullmäktige
den 17 – 18 juni 2009

Förord

Vision

Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.

Verksamhetsidé

Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val.

Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter.

Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.

Omvärldens påverkan

Nationell och internationell utveckling

Samhällsekonomin

Vi befinner oss i en situation där BNP minskar i Sverige och stora delar av vår omvärld. OECD-ländernas BNP beräknas på årsbasis minska med 3 procent 2009 och Sveriges BNP med nästan 4 procent. Effekterna av det höga svenska exportberoendet får spridningseffekter och efterfrågeutvecklingen i Sverige blir synnerligen dålig i år när även investeringar och hushållens konsumtion minskar jämfört med 2008.

Sveriges Kommuner och Landsting samt SCB bedömer att efter den mycket negativa BNP-utvecklingen under 2008 och 2009 följer en betydande försvagning av arbetsmarknaden, med både minskande arbetskraftsutbud och minskande sysselsättning som följd. Antalet sysselsatta, som mellan 2005 och 2008 ökade med 250 000 (framförallt 2006 och 2007), beräknas minska med lika mycket fram till 2010. Samtidigt beräknas arbetslösheten nästan fördubblas till närmare 12 procent 2010. Av den snabba förändringen på arbetsmarknaden följer en avtagande löneökningstakt, samtidigt som inflationen både i år och 2010 klart kommer att ligga under Riksbankens inflationsmål. För en stor del av arbetsmarknaden är parterna låsta av centrala avtal en bit in på 2010, men därefter kommer avtal och utfall att innebära en lägre löneökningstakt bedömer Sveriges Kommuner och landsting.

Procentuell förändring (SKL april 2009)

	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
BNP	2,7	4,4	3,6	-0,2	-3,8	0,7	2,6	3,2
Antal sysselsatta	0,8	1,8	2,4	0,6	-3,4	-2,1	0,6	1,3
Arbetslöshet	7,7	7,1	6,2	6,3	9,6	11,5	10,7	9,3
Konsumentpriser KPI	0,5	1,4	2,2	3,4	0,0	0,7	1,9	2,0

Landstingens ekonomi

Det ekonomiska resultatet för landstingen 2008 blev ett överskott på 900 mkr att jämföra med 4 miljarder kronor 2007.

Flertalet landsting beslutade om återhållsamma budgetar för 2009 som bland annat förutsätter effektiviseringar för att hantera demografiska behov och den medicinsktekniska utvecklingen. Sedan hösten 2008 har skatteunderlagsprognoserna kontinuerligt reviderats ner som påverkar resultaten negativt. Riktade statliga insatser beslutade sedan tidigare såsom den prestationsbundna vårdgarantin för åren 2009 till 2011 och rehabiliteringsgarantin kan påverka resultaten om kraven uppfylls. Sveriges Kommuner och landsting bedömer att allvaret i den ekonomiska krisen tvingar landstingen till kraftfulla åtgärder. Lösningen är inte att personalen springer snabbare. Det handlar snarare om att förändra sätt att jobba och organisera sig.

Givet den samhällsekonomiska bedömningen ovan räknar Sveriges Kommuner och Landsting med att landstingen sammantaget kommer att redovisa ett underskott. Spridningen mellan landstingen bedöms ganska stor. Ungefär tre av fyra landsting riskerar underskott.

Regionförstoring

De tre landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland har ansökt hos regeringen om att respektive landsting upplöses och att en ny regionkommun bildas. Regionkommunen föreslås få ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag som bygger vidare på den av Ansvarskommitténs föreslagna ”Lag om regionalt utvecklingsarbete”. Detta innebär att den nya regionkommunen förutom ansvar för hälso- och sjukvården även övertar ansvaret för utvecklingsfrågorna från respektive länsstyrelse för att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i den nya regionen. Ett arbete som bland annat omfattar ansvar för regionala utvecklings- och tillväxtprogram, regiontrafikplan för regional transportinfrastruktur, utvecklingsanslag, regionala program för strukturfonderna, lokal och regional kollektivtrafik, regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård, kulturverksam och jämställdhet.

Den statliga styrningen inriktas mot normering och kunskapsstyrning och länsstyrelsens roll renodlas till att endast omfatta tillsyn. Sex till nio län föreslås. Styrningen av hälso- och sjukvården renodlas för att åstadkomma likvärdig och hög kvalitet i vården.

Landstingens ansökan om att bilda regionkommunen Norrland har av regeringen överlämnats till kammarkollegiet som väntas återkomma med besked under september. Därefter väntar en remissomgång till berörda kommuner, landsting och länsstyrelser innan regeringen fattar beslut i frågan.

Internationell utblick

Den ökade integreringen med EU-området kräver att landstinget löpande aktivt bevakar och försöker påverka utvecklingen på europeisk och internationell nivå genom engagemang i olika internationella organisationer.

En möjlig utveckling är även att patienternas valmöjligheter inom hälso- och sjukvården på sikt kommer att öka till att omfatta hela EU-området. Beredskap behöver upprätthållas för att möta denna utveckling.

Utvecklingen i länet

De senaste åren har länet varit inne i en fas av stark utveckling och optimism inför framtiden. Omfattande investeringar har skett och sker fortfarande i industriell verksamhet i Malmfälten. Med hänsyn till den kraftiga konjunkturavmattning som inträffat måste den samhällsekonomiska utvecklingen följas noga. Ekonomins utveckling kommer att vara avgörande för länets framtida utvecklingsmöjligheter. Stagnerar utvecklingen på nationell nivå ytterligare så inträffar även samma sak i länet. Den positiva utvecklingen inom näringslivet och optimismen i länet under de senaste åren har inte bidragit till att stabilisera befolkningsutvecklingen i länet. Det senaste året minskade åter befolkningen vilket är en allvarlig signal. För landstinget är befolkningsunderlaget avgörande, inte minst avseende de ekonomiska förutsättningarna. Det är därför viktigt att sysselsättningen i länet ökar vilket i huvudsak avgörs av vilka initiativ och åtgärder som vidtas på den lokala nivån.

År 2008 minskade länets befolkning med 925 invånare. Endast i Arjeplog och Luleå ökad befolkningen medan resterande kommuner uppvisade en minskande befolkning. Länet har fortfarande ett födelseunderskott och en nettoutflyttning inom Sverige. Befolkningsminskningen har fortsatt under det första kvartalet år 2009.

De ekonomiska antagandena i landstingsplanen utgår från en fortsatt minskning av befolkningen. Bedömningen är att denna utveckling kan komma att accelerera. Detta innebär en ytterligare press på landstingets ekonomi.

Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med rikets, vilket innebär att länet har samma demografiska utmaningar som gäller för Sverige som helhet. Befolkningens genomsnittsålder blir efterhand högre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant i samband med att de stora årskullarna från 40-talet lämnar arbetsmarknaden. Variationerna i åldersstruktur är dock betydande mellan kommunerna i länet vilket gör att problembilden i länet varierar över tiden.

De senaste 20 årens befolkningsförändring inom länet visar en ihållande trend av befolkningsminskning i inlandet och en ökad befolkningskoncentration till kustområdena. Flera små kommuner i Norrbottens inland har eller börjar få en åldersstruktur som innebär att det är eller uppstår svårigheter att upprätthålla den offentliga servicen till medborgarna men även förse företagen med arbetskraft. Utmaningen i denna situation är att klara av att hålla ihop utvecklingen i länet. Det krävs en insikt om och förståelse för att det måste tillåtas satsningar i kustområdet samtidigt som åtgärder vidtas för att stödja utvecklingen även i inlandet.

En för länet oroande utveckling är även att fler och fler statliga myndigheter och organ centraliserar sin organisation vilket innebär att länet mister arbetstillfällen vilket i sin tur gör att befolkningsunderlaget minskar ytterligare.

Demografiska förändringar handlar om mer än ekonomi. Ändringar i en befolknings ålderstruktur och sociala sammansättning utgör en central faktor bakom historiska förändringar. Människors behov, kapacitet, erfarenheter och intressen förändras över livscykeln.

Vilka frågor som aktualiseras och aktörer som dominerar innebär att villkoren för politik och institutionsbyggande förändras och med detta även utformningen av lösningarna

Hälsoutvecklingen

Den senaste folkhälsorapporten pekar mot en fortsatt förbättring av den svenska folkhälsan. Svenska kvinnor lever idag i snitt 82,9 år och männen 78,7 år. Det innebär att Sverige ligger bland de tio länder i världen där befolkningen lever längst. Männen har fortfarande en betydande överdödlighet i olyckor men också i en rad andra sjukdomar. Skillnaderna i medellivslängd mellan hög- och lågutbildade har ökat sedan 1990-talet, framförallt bland kvinnor. Dessa skillnader återfinns i de flesta dödsorsakerna. Norrbottningarna lever inte lika länge som genomsnittlige svensken. Det finns också
betydande skillnader i medellivslängd mellan länets kommuner, särskilt bland männen.

Den ökande medellivslängden beror främst på att färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och bland dem som insjuknar så har dödligheten minskat kraftigt. Dödligheten i cancer visar en blandad utveckling. Risken att dö i lungcancer minskar bland män men ökar bland kvinnor. När det gäller bröstcancer, som är den dominerande cancerformen bland kvinnor, så har dödligheten minskat något.

Trots att kvinnorna lever längre än män är hälsobesvär vanligare bland kvinnor än bland män. Nedsatt välbefinnande och värk är vanliga orsaker till att kvinnorna upplever sitt hälsotillstånd som dåligt.

Under de senaste åren finns positiva inslag i svenskarnas levnadsvanor. Ett allmänt minskat rökande bidrar till att färre insjuknar i exempel hjärt- och kärlsjukdom. Matvanorna bland svenska folket har förbättrats. De senaste årens ökning av övervikt och fetma bland barn och vuxna ser också ut att börja plana ut. Idag är 15-20 procent av all barn överviktiga och 3-5 procent feta. Bland vuxna är hälften av männen och 40 procent av kvinnorna överviktiga eller feta.

Både rökning och alkohol konsumtion har minskat bland elever i grundskolans avgångsklasser. Alkoholkonsumtionen tycks däremot inte ha minskat bland de äldre ungdomarna.

Ungdomars psykiska hälsa är fortsatt oroande, särskilt bland flickorna. Det gäller inte bara självrapporterade besvär utan det har också blivit vanligare att ungdomar vårdas på sjukhus för psykisk ohälsa.

Fler och fler äldre svenskar tycker sig ha ett bra hälsotillstånd. Andelen
äldre som har sjukdom eller besvär som hindrar deras dagliga liv har också minskat. Samtidigt är ängslan eller oro och sömnbesvär vanligt bland
äldre och även fallolyckor är vanliga

Den senaste folkhälsorapporten, liksom den förra, konstaterar att hälsan inte är jämnt fördelad i befolkningen. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare bland lågutbildade. Negativa bestämningsfaktorer för hälsa exempelvis rökning minskar i alla grupper utom bland lågutbildade kvinnor. Svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är vanligare hos arbetare än hos tjänstemän. Tandhälsan är sämre i socioekonomiskt mer utsatta grupper. Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låga inkomster.

Kunskapsbildning samt medicinsk och teknisk utveckling

Kunskapsbildningen, metodutvecklingen och framväxten av nya läkemedel inom det medicinska området är mycket snabb och sker på den globala arenan. Den nya kunskapen sammanställs och presenteras i bl a nationella riktlinjer, SBU-rapporter och andra kunskapskällor.

Utvecklingen innebär att nya hälso- och sjukdomsproblem kan diagnostiseras och behandlas vilket medför att behoven av hälso- och sjukvårdens tjänster hela tiden ökar. Ur ett patientperspektiv innebär utvecklingen mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och även möjlighet till bättre behandlingsresultat, färre och kortare sjukskrivningar och en bättre livskvalitet.

Sjukvårdshuvudmännen förväntas införa och omsätta den nya kunskapen, de nya metoderna och de nya läkemedlen snabbt i verksamheterna vilket har betydande ekonomiska konsekvenser och ställer stora krav på omställnings- och prioriteringsförmåga.

Framförallt pekas fyra utvecklingsområden ut som kommer att få stor framtida betydelse:

• 
  Medicinsk genetik och molekylärbiologi som bland annat inräknar området DNA-teknik med möjligheter att ”skräddarsy” mediciner men även förutse risker för sjukdomar.
  
• 
  Läkemedel och teknisk innovation med förbättringar inom kirurgin, nya och förbättrade laboratorieutrustningar, nya biologiska tester och aktivare läkemedel mot exempelvis cancer, diabetes, immunbristsjukdomar och virussjukdomar.
  
• 
  Informationsteknologi och telemedicin som förbättrar tillgången till databaser, tillgång till medicinsk expertis på distans, information om patienten i ett samlat datasystem men också information till patienten om sjukdomar, behandlingar och vårdalternativ. Landstinget följer med i denna utveckling och medverkar i genomförandet av den nationella IT-strategin som syftar till att underlätta informationsutbytet mellan vårdgivare.
  
• 
  Landstingets deltagande på e-hälsaområdet omfattar även policyskapande initiativ på EU-nivå, internationellt engagemang liksom medverkan i konkreta utvecklingsprojekt.
  

Utredningar

På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan komma att påverka landstinget. Det gäller bland annat följande utredningar:

Översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning

Patientens rätt

Patientsäkerhetsutredningen

En reformerad grundlag

En nationell cancerstrategi

Översyn av missbruks- och beroendevården

Ny kollektivtrafiklag

Trafikverksutredningen

Effektiva samhällstransporter

Kulturutredningen

Medarbetare

Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att öka. Landstinget måste kunna och ska hävda sig som en god arbetsgivare för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens till verksamheten och därmed underlätta generationsväxlingen. Grundläggande för framgång är en god attraktionskraft som arbetsgivare, där mångfald och likabehandling ingår som en del i den dagliga verksamheten. Nöjda medarbetare och studenter är en förutsättning för att kunna rekrytera nya. Det krävs även en kontinuerlig dialog med gymnasieskolor, universitet och högskolor för att utforma och dimensionera utbildningar för yrken inom landstingskommunal sektor. Inte minst är det betydelsefullt att utbildningarna lockar både män och kvinnor.

Sedan tidigare finns beslut om en utökning av antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet vid Umeå universitet. Ytterligare utökning planeras inte minst tack vare de insatser och uppvaktningar som landstingen inom norrlandstingens regionförbund gjort gemensamt. Dessa insatser har även omfattat tandläkarutbildningen som också utökats i regionen.

För att klara det åtagande som utökningen av läkarutbildningen innebär kommer delar av utbildningen (termin 6-11) att ske vid länssjukhusen i Östersund, Sundsvall och Sunderbyn. Initialt handlar det om 10 studenter per termin till Sunderby sjukhus. De första studenterna anländer vårterminen 2011 och fullt utbyggt höstterminen 2013 kommer det att finnas 60 studenter per termin vid sjukhuset. Antalet studenter kan komma att öka ytterligare vid nya beslut om utökning av antalet utbildningsplatser. För att klara landstingets åtagande, ställs krav på ökad formell kompetens med fler disputerade läkare och ökade möjligheter till forskning.