Plenum den 28 april 2014 kl. 13. 00

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är inte lätt för näringsministern att stå här och diskutera landskapsregeringens näringspolitik, under en halvtimme plus repliker, utan att veta om det finns parlamentariskt stöd för det som man för fram. Det är det facto på det viset nu med tanke på centerns centralstyrelses utspel. Man vet inte säkert om centerns sju mandat stöder den politik som landskapsregeringen och näringsministern här för fram. Centerns centralstyrelse leds förstås av deras partiordförande. Sittande talman sitter som andra viceordförande. Det är förstås ett oklart parlamentariskt läge.

Ännu värre blir det att majoriteten här idag, inför lagtingets plenum, har enats om att den här frågan inte ska behandlas vidare i utskott för att så småningom leda till ett beslut efter beredning på det normala sätt som lagtinget bereder ärenden. Vad kan näringsministern göra för att säkerställa sig om att det finns ett parlamentariskt stöd för det som förespråkas?

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Som sagt, det var intressant information jag fick när jag kom upp i talarstolen. Ingen har visat eller berättat om pressmeddelandet för mig. På något sätt känns det förstås inte roligt att stå här och föra fram ett fantastiskt bra program. Jag är övertygad om att när liberalerna också läser det här programmet så kommer de att inse det faktumet att det här är ett bra program. Jag gissar att vi har en majoritet bakom det här förslaget i lagtinget.

Sedan hur lagtinget väljer att behandla meddelandet ska jag inte ha någon åsikt om.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det torde väl också ligga i ministerns intresse att säkerställa sig om att det finns stöd för den här frågan.

Liberalerna har förstås läst meddelandet så att vi kan ta del av dagens debatt. Dessvärre har vi förvägrats möjligheten att i utskott närmare sätta oss in i detaljerna. Vi kan alltså inte via utskottsarbetet höra de parter som berörs av det här. Vi har förstås våra egna kontakter. Men den behandlingen av det här ärendet har förvägrats oss. Alla lyssnare bör veta att lagtinget kommer på det här sättet inte att fatta något beslut i den här frågan, utan beslutet ligger enbart hos landskapsregeringen, som kanske bara stöds av 14 mandat här.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Jag är glad att jag tog beslutet, till skillnad från det som var föredraget, att alla partier skulle få vara med i strategigruppen. Det konstaterade jag i replikskiftet med ltl Sjögren. Jag anser att det här är ett så pass viktigt program som ska gälla många år framöver. Man ska vara fullständigt öppen och transparent i programmet.

Jag har inte hunnit prata med någon av centerns ledamöter. Det skickades ut ett pressmeddelande precis samtidigt som jag gick upp i talarstolen. Det är lite tragiskt. Det var lite liknande som när jag för ett år sedan låg på sjukbädden, efter att jag kollapsade, och fick information om att avbrytarlagen inte skulle gå vidare. Jag tyckte att det var fult då och jag tycker att det här är fult nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag ska byta spår. Som ni vet så är jag en vän av ESF-strukturfond, men jag är inte riktigt vän med att ESF och ERUF blir ihop slaget och går in under näringsavdelningen. Jag kände mig tryggare när jag visste att jag hade Europeiska socialfonden under utbildningsavdelningen. Minister Karlström är en framåt person och vill se utveckling. Då ser jag innovativa åtgärder, företagskompetens, entreprenörskap versus inkludering, samhällsstöd till utbildning osv. Jag känner en viss kamp däremellan. Eller kan jag vara lugn även om lilla ESF-fonden nu ligger under näringsavdelningen?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Ltl Winé kan faktiskt vara helt lugn. Som jag sade tidigare så är det här arbetet framtaget väldigt brett och näringsministerns personliga åsikter väger väldigt lätt. Det här är ett stort program som är väldigt brett framtaget. Jag kanske hade velat sätta ännu mera fokus på kompetensutveckling inom företagen, om jag skulle ha fått bestämma själv. Om ni läser det jag presenterade så är det väldigt mycket fokus på att främja sysselsättning, ungdomsarbetslöshet och utvärdering. Det är också jätteviktigt. Ur ltl Winés perspektiv så finns det ingen orsak till oro. Det kommer däremot att bli effektivare nu när vi har en administrationsenhet istället för två. Var lugn och ha förtröstan, det här blir bra!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag känner jag mig lite lugnare. De har bromsat minister Karlström lite och andra har också kommit till tals i den här frågan. Tack så mycket!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! I finans- och näringsutskottet, som jag leder, har vi sinsemellan och över partigränserna vid alla tänkbara tillfällen lyft fram näringslivets tillväxt som en oerhört viktig del i bygget av framtidens Åland. När tiderna är osäkra är det viktigare än någonsin att koncentrera resurser på områden där man är framgångsrik och skicklig. Så har några av våra landskaps allra äldsta över tid mest framgångsrika företag skapats, de flesta av dem med stark bakgrund i primärproduktionen. Jag tror personligen mycket på tesen att man inte kan stärka dem som är svaga genom att försvaga dem som är starka. Väldigt mycket i de liggande EU-programmen betonar faktiskt just detta. Till det finns det skäl att ge ”cred” till avdelningens och ministerns arbete.

Däremot finns det väl ännu inte något program som har blivit perfekt, det visade de förra programmen som ändrades sju-åtta gånger över tid. Hur stora är förutsättningarna för att man, efter att programmet har slagits fast här, ska kunna justera, förfina och anpassas scenarierna till verkligheten även i framtiden?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det finns stora möjligheter. En övervakningskommitté ska tillsättas där parterna kommer att sitta med i. Om man märker att någon åtgärd inte kommer att användas så kommer man att kunna göra förändringar under tidens gång. Precis som ltl Pettersson sade så är det här inte ett statiskt dokument, däremot är det inte ett dokument som vi ensidigt kan ändra på härifrån. Det måste göras i dialog och ett partnerskap med kommissionen. Vid alla åtgärder som förändras och som ska finansieras på något sätt så måste varje euro kunna verifieras via kostnader, kvitton och kalkyler. Därför säger jag återigen att när det gäller primärnäringarna och en svår lönsamhetsproblematik så är inte lösningen miljöstöd, för det är kopplat till kostnader. Man måste hitta andra sätt och därför är investering och produktivitet rätt väg att satsa på.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack för det. Nu har det framkommit att det råder missförstånd inom rätt många olika områden i detta meddelande, vilket inte är så konstigt för det är ett massivt material. När det handlar om missförstånd så har man ju alltid att göra med en avsändare och en mottagare. Det är inte nödvändigtvis alltid mottagaren som har förstått fel, det kan ju vara avsändaren som har sagt fel också. Därför hör jag till dem som egentligen, i den bästa av världar, hade velat utskottsbehandla detta meddelande. Men jag har tvingats inse att tåget redan har gått, och därför också röstat emot utskottsbehandlingen. Det har blivit för sent att göra någonting instrumentellt med ett EU-meddelande.

Jag skulle vilja att ministern förtydligar varför det drog ut så mycket på tiden. Det har ju inte precis kommit som en blixt från klar himmel att detta måste ske. Jag har förstått att konsekvensanalysen har dragit ut på tiden eftersom man har väntat på motsvarande i Finland. Men man kunde ha gjort konsekvensanalys över de ökade kostnaderna och de högre kostnader som drabbar det åländska näringslivet jämfört med de finländska. Det kunde man ha gjort tidigare.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! När det gäller konsekvensanalysen så var just uppdraget att sätta programmet i relation till motsvarande program i riket och stödnivåerna i riket så att det inte skulle bli en sämre konkurrenssituation för det åländska lantbruket här. Det var uppmaningen och det kunde inte göras förrän vi visste vad stödnivåerna skulle bli i riket. Idag vet vi och vi vet också att vårt program är bättre, sett ur stöd per hektar eller stöd per enhet. Säkert kan det slå fel åt något håll för någon beroende på vilken åtgärd man väljer att göra.

Sedan när det gäller att det finns en avsändare och en mottagare, absolut. Jag hade säkert kunnat vara betydligt mycket tydligare på många områden. För att lyssna så måste man vilja lyssna också. Jag tycker att vi har haft en bra dialog under den senaste tiden med producentförbundet även om vi kanske inte har delat exakt samma åsikter. Som sagt, det finns fortsättningsvis möjligheter att påverka. Under sex månaderna kommer vi nu att ha en förhandling med kommissionen angående detaljerna i programmet.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Näringsministern presenterade ett massivt program i ett massivt anförande. Kanske inte alla detaljer kunde noteras, men en detalj noterade åtminstone jag och det gäller riskkapitalet som skulle uppgå till 1,5 miljoner, om jag tolkade det rätt, totalt 3 miljoner. Det har varit en stor debatt om dess vara eller icke vara. Nu finns det med 3 miljoner. Som tidigare har sagts så kommer inte det här programmet att slås fast i den här salen. Programmet slås fast av regeringen och där kan vi inte från oppositionen påverka hur mycket man satsar i riskkapital eller att man överhuvudtaget satsar. Hur skulle riskkapitalet administreras? Hur stort är egentligen behovet och efterfrågan på riskkapital inom det åländska näringslivet?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Precis som ltl Asumaa sade så avser vi att föra ungefär 30 procent av den totala potten av ERUF och ESF till det offentliga riskkapitalbolaget. Det kanske låter mycket med 3 miljoner euro, men det är ändå under en sjuårsperiod, per år blir det endast 400 000 euro. Sätter vi det i relation till att vi idag har ett nationellt moment för företagsstöd på 2,5 miljoner bara det här året så tycker jag inte att man behöver vara orolig för att pengarna inte kommer att användas bra. Jag är helt övertygad om det. Den utredningen som ÅSUB gjorde tidigare, för två år sedan, visade också att det fanns ett behov till mer riskvilligt kapital. Vi ska göra saker och ting rätt och sålunda ska vi ha lagstiftningen på plats. Tanken är att vi ska använda de här pengarna via landskapets utvecklingsbolag, Åland Utvecklings Ab.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Utredningarna har säkert rätt när det gäller riskvilligt riskkapital, men det har inte funnits något behov av riskvilligt riskkapital i den privata sektorn. Normalt förknippar man riskkapital med den privata sektorn. De som har pengar är villiga att ta risker. Nu är det landskapets eget bolag, Ålands Utvecklings Ab, som ska administrera riskkapitalet. Ser man på deras track rekord över 15 år så det inte riktigt lysande.

Hur mycket kommer administrationen att äta upp av dessa 400 000 euro per år? Hur mycket blir kvar till riskkapital? När det inte ens finns privat riskvilligt riskkapital så hur ska man då få ut det här är riskkapitalet att också generera pengar? Det måste ju också finnas ett avkastningskrav från Ålands Utvecklings Ab som ska administrera detta. Eller är det helt riskfritt, som här har sagts tidigare, att det behöver inte ens finnas säkerhet?

Minister Fredrik Karlström, replik

Först till det riskvilliga riskkapitalet, ltl Asumaa svarade egentligen på sin egen fråga. Tack vare att man har offentligt riskkapital så sänker man tröskeln för det privata riskkapitalet att gå med i satsningar. Tittar vi på de satsningar som har gjorts nu, t.ex. på fiskfabriken via Ålands Utvecklings Ab, så gick man med i det bolaget med 20 procent i början, sedan har man trappat ner sin ägarandel. Idag äger man 5 procent av just det bolaget. Tack vare att det offentliga är med och gör eventuellt lite mera riskfyllda investeringar så vågar också de privata vara med. Så är track record på Åland.

När det gäller administrationen så är hela tanken att pengarna verkligen inte ska till administration. De har det gjort tidigare i ERUF, administrationen har ätits upp från två håll, från näringsavdelningen och från projektägaren. Av 100 procent på ett projekt så kanske bara 75 procent har gått direkt till företaget. Nu kommer 100 procent av de här medlen att gå till företagen, men administrationen finansieras utanför.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När man lyssnar på minister Karlström tror man nästan att det här stödprogrammet kommer att rädda hela det åländska jordbruket och att det är så pass bra. Men verkligheten är lite annorlunda.

Under den här perioden som har varit så har kostnaderna i jordbruket stigit med ungefär 20 procent. Det betyder att netto minskar nästan med det motsvarande. Våra transporter belastar oss i konkurrenssituationen och detta tror jag inte att är beaktat när man tar fram de här stödprogrammen. Nu säger man att det här programmet är konkurrensneutralt, och det kan det vara, men ändå har vi kostnader för våra transporter som läggs på våra priser.

Anser ministern att remissvaren som har kommit in från alla berörda är positiva till det här programmet?

Minister Fredrik Karlström, replik

Till det sista så kan jag snabbt konstatera att alla inte är positiva. Flera är positiva. Jag såg att Orkla var positiva till programmet. Jag förstod att potatisodlarföreningen hade missförstått en viss del i remissen till skillnad från Orkla, med det kan vi återkomma till.

Att det sedan är dyrare transportkostnader hit, ja det vet vi och att det är problem med lönsamheten vet vi också, men vi vet också att vi inte kommer att kunna lösa den problematiken med ett ökat miljöstöd. Jag brukar inte vilja bolla tillbaka frågan, men utan att gå förbi EU:s statsstödsregler; på vilket sätt hade ltl Eklund tänkt föreslå att mera pengar skulle in i programmet? Eller hur skulle det omprioriteras med tanke på att ersättningarna för miljöåtgärderna också innefattar kostnader? Det är inte, så att säga, pengar in i jordbruket bara för att man gör en miljöåtgärd.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I replik kan jag inte svara på de sakerna, det vet ministern säkert och det är väl därför som han antagligen ställer frågan.

I överraskningen som nu kom, är det någonting som centergruppen i regeringen står bakom eller är det bara centralstyrelsen som står bakom pressmeddelandet? Vet ministern någonting om det?

Minister Fredrik Karlström, replik

Minister Karlström har haft oerhört konstruktiva och framåtsyftande diskussioner och det har varit en riktig bra process tillsammans med ministrarna i landskapsregeringen. Jag är helt övertygad om att centerns ministrar i regeringen står 100 procent bakom det här programmet. Vad sedan centerns centralstyrelse har gjorts samtidigt som jag gick upp i talarstolen har jag ingen som helst aning om. Jag ser fram emot att få höra ltl Janssons framförande och jag ska samtidigt läsa pressmeddelandet, så att jag har samma information som ni har, för jag har sysslat med annat den här senaste timmen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det har nu gått 30 minuter sedan vi upplystes i lagtinget om att det största regeringspartiet inte står bakom detta meddelande om LBU-program. Borde inte ministern ta det tillbaka?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Nej, jag står 100 procent bakom det här programmet. Jag vet att socialdemokraterna och det största partiet, moderat samling, står bakom programmet. Jag har också fullt förtroende för att det liberala partiet ser vad som är bra för Åland för de kommande sju åren och att man ser det positiva i det här programmet. Nej, jag tänker inte ta tillbaka det här förslaget.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Ett betingat åländskt uttryck lyder: ”Det är ingen nöd att klå sig med andras naglar”. Det är inte negativt sagt, det här är ett visdomsord. Här har miljonerna bollats fram och tillbaka, åtminstone i det program vi har fått om det nu gäller längre. Det står att landskapets finansieringsandel av detta program under de sju år som återstår till 2020 är 37 miljoner euro. Det är uppenbart att lagtinget inte kommer att behandla det här ärendet. Tänker verkligen ministern ta på sitt ansvar nu och sedan efter två val ytterligare fram till 2020 ta sådana här summor på sitt personliga ansvar? I så fall är det mycket modigt gjort.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Vi har en enig landskapsregering bakom det här, det har varit långa förhandlingar och jag ser vikten av att tillföra dessa 3,5 miljoner. Om jag är kvar om två valperioder, jag får finansiera dem själv och jag ska jobba lite hårdare i mina företag för att göra det, men det här är ett bra förslag och jag är inte det minsta orolig för att föra fram det. Jag tror att lagtinget är kapabel att också i kommande budget för 2015 sätta in de här medlen som krävs.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, ministern har gett en fullödig presentation av själva innehållet i programmet, så det kommer jag inte att gå närmare in på. Jag ser med glädje och nöje fram emot att få höra gruppanförandena.

Innan detta med det parlamentariska stödet blir alltför skojigt så vill jag säga några ord som är viktiga att ha i åtanke.

Omställningsbudgeten togs 2012 efter att regeringen hade bildats. Vi hade ett ekonomiskt läge som krävde att vi såg över hela landskapets verksamhet i syfte att krympa budgeten och uppnå på sikt, 2015 eller 2016, en budget i balans. Det var omställningsbudgetens syfte och den togs i enhällig ordning i landskapsregeringen och med de tre partierna bakom.

Utöver detta fanns partier här i salen som kanske tyckte att det borde sparas ännu mera, men det här var nu ett avvägt förslag. Efter det så gick programmet ut på remiss och det kom kraftiga reaktioner. Mycket viktigt att ta fasta på var att programmet på Åland ska vara konkurrenskraftigt och konkurrensneutralt gentemot andra regioner, så att lantbrukarna på Åland ska ha lika goda förutsättningar att vara lönsamma företagare som motsvarande på rikssidan. Med den principen i åtanke korrigerade vi programmet. En höjning av ramen med 3,5 miljoner över sjuårsperioden var också ett beslut som fattades i enhällig ordning i landskapsregeringen och lika så med de tre partigrupperna bakom sig.

Efter den remissomgången togs många synpunkter väl om hand. Man har också gjort justeringar i programmet i syfte att förbättra där vi har sett vissa svagheter.

Den andra remissomgången har också gett goda förslag där det ännu kanske finns justeringar. Landskapsregeringen har givetvis den dörren öppen med tanke på de innehållsmässiga förändringar som ytterligare kan justeras och förbättras för näringen.

Däremot kommer centerns partistyrelses uttalande från gårdagskvällens möte som en nyhet för regeringen. Det är förstås något som vi i regeringen och regeringspartierna sinsemellan måste diskutera. Men först ska vi väl höra lagtingsgruppen, det tycker jag att är skäligt, och lyssna noga till det gruppanförandet. Den här typen av utspel underlättar naturligtvis inte förhandlingarna att nå en samsyn och en god slutprodukt för hela programmet, vilket jag förstås strävar till att vi ska uppnå. Jag tror att det är mycket viktigt att vi i framtiden också har is i magen och att vi håller oss till saklig, korrekt information och fakta för att ro det här programmet i land. Vi ska hålla en konstruktiv och saklig ton ända till slutet. Tusen tack!

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, fru talman! Lantrådet säger samma sak som jag har hört många, många gånger. I omställningsbudgeten lades de här ramarna. Men tittar man på texten i omställningsbudgeten så var det här en uppskattad kalkyl, det var en prognos och det fanns inte några färdiga texter och ramar överhuvudtaget. För övrigt röstade Ålands Framtid emot det. Nu har vi tillfört 3,5 miljoner jämfört med det förslag som gick ut på remiss. Det fattas ungefär 6,5 miljoner om vi jämför med den gamla programperioden, den som gäller nu. Vilka andra stödprogram ute i samhället minskar man? Det här ska faktiskt gälla till år 2020. Tittar vi på budgeten så ser vi att man minskar miljöstödsåtgärderna med 10 miljoner. Det är stöd till ekologisk odling och stöd till miljövänligt jordbruk. Jag ställer frågan till lantrådet: Hur är det möjligt att man lägger fram en hållbarhetsstrategi, som tydligen ska vara jätteviktigt, men när det kommer till konkret handling så följer man inte upp?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag gör den bedömningen, tillsammans med regeringen, att det här inte är ett enkelt pussel att lägga. Det är en stor, bred och färgstark mosaik som vi har försökt få att fungera i en harmoni. Ändrar man på en parameter någonstans så rör systemet på sig någon annanstans. Man måste få en helhet som är balanserad. I många sammanhang skulle man önska att man hade mera resurser att tillgå.

När det gäller beslutet som det nu ligger, remissomgången och de möjligheter regeringen har att ännu pröva och diskutera det som har inkommit, så går det ytterligare att göra justeringar och förbättra. Men så här ser regeringens förslag ut i stort.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller anledningen till lantrådets anförande, dvs. centerns dubbla spår så tänker jag inte kommentera det desto mera. Jag konstaterar bara att det inte är något nytt under solen.

Om vi pratar om en hållbarhetsstrategi och om vi pratar om ett miljövänligt jordbruk så är det bara att titta i landskapsregeringens eget program på sidan 8 i konsekvensanalysen. I budgeten under perioden 2007-2013 under rubriken ”Miljö och ekologisk odling” fanns det och 25,7 miljoner och nu finns det 15,1 miljoner. Inser inte lantrådet att det är lite svårt att få någon sorts trovärdighet bakom hållbarhetstrategin med de här prioriteringarna?

Jag har full förståelse för att det inte är enkelt. Själva sakfrågan är komplicerad och den blir inte enklare med den sammansättning som finns i den här regeringen. Jag ville ändå ställa frågan för det hänger inte riktigt ihop.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vill avslutningsvis säga till ltl Eriksson att jag var också med i regeringen när vi tog det förra LBU-programmet, det som nu har gällt i sju år. Jag har också suttit här och i finansutskottet när man gång på gång har ändrat i det programmet. Det fanns inte tillräckligt intresse för miljöstödspengarna, så man tog de gång på gång och gjorde om dem till LFA. Man ska minnas att miljöstödet har varit en kraftigt kritiserad åtgärd, därför att den åtgärden inte har nått målet med den vassa spets som man har önskat. Pengarna ska också gå till rätt ändamål och därför har det funnits skäl att pröva miljöstödet och dess former på Åland likaväl som det har gjorts i riket där det har sjunkit med 30 procent.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! 10 miljoner skulle sparas in eller budgeten skulle krympas med 10 miljoner, nämnde lantrådet i sitt anförande när hon reflekterade kring omställningsbudgeten. Skulle bara regeringen närma sig den målsättningen i dagsläget så skulle vi i Ålands Framtid vara nöjda. Men man kan inte spara de här 10 miljonerna genom att till största delen dra ner på satsningar i näringslivet som i det här fallet på höjda kommunalskatter och sänkt köpkraft.

Det finns nu uppenbarligen också representanter i regeringen som har insett det här och som kräver att man ska tillföra 3,5 miljoner extra, de sista miljonerna, för att nå upp till den tidigare programperiodens nivå. Lantrådet öppnade för en diskussion i regeringen. Lantrådet som är socialdemokraternas partiordförande, är man beredd från socialdemokraternas sida att tillföra också dessa sista 3,5 miljoner?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Jag tycker att det här programmet är en god balans mellan många olika intressen. Det ska också stå i balans till att vi har målsättningen att ändå hitta en balans i vår ekonomi. Allt är en helhet. Ålands Framtid har väl varit en av de största förespråkarna när det gäller att skära och minska på budgeten, eller hur? Har man ändrat uppfattning? Det har jag hört från den här flanken ända sedan jag steg in i parlamentet. Det ska vara 5 procent på allt, men här gäller tydligen en annan politik.

Vad gäller ekologisk odling, miljöprofil och när det gäller den värdegrunden så kan man lita både på mig och på socialdemokraterna. Det är något som vi värnar om och arbetar för konsekvent. För vår del skulle vi gärna se en total omläggning till ekologisk odling, men det intresse finns inte riktigt ännu i dagens samhälle. Jag tror att våra vattendrag och vår natur kunde behöva få en total omläggning på sikt. Men där står vi inte ännu och vi har inte producentorganisationerna och livsmedelsklustret med oss. Vi får väl se vad tiden utvisar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är sant att vi också har förespråkat en budget i balans och i alla sammanhang försökt förverkliga detta. Landskapsregeringens ekonomiska politik har styrt allt mera i en annan riktning. Vi, till skillnad från den sittande regeringen, har menat att man inte kan spara dessa 10 miljoner genom att skära ner på livsmedelsindustrin som i det här fallet. Att skära ner på överföringar till kommunerna leder till ett högt skattetryck och svårare förhållanden för näringslivet. Det här är skillnaden i den ekonomiska politiken. Det är uppenbart att lantrådet, jag och kanske de övriga socialdemokraterna uppskattar det fantastiska utbud av både ekologiska och närproducerade produkter som vi har och kan få på vårt frukostbord på Åland i dagsläget.

Men det här programmet pekar inte alls i den riktningen som lantrådet nu försöka påskina, att man satsar på de ekologiska producenterna. Jag tycker att lantrådet ska lyfta luren och slå ett samtal till dem som faktiskt har gjort satsningar på ekologiska livsmedelsprodukter de senaste åren och höra om de har samma syn som lantrådet i den här frågan.