Plenum den 3 december 2014 kl. 13. 00

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det var ett innehållsrikt och intressant anförande ledamot Sjögren höll, jag delar mycket av det hon sa. Kvinnligt företagande har vi replikera att ett antal gånger där jag har lyft upp de insatser som görs som har visat sig vara väldigt attraktiva för kvinnor att bli entreprenörer och ta steget till att börja tänka starta eget företag, med starta eget rådgivning, företagarskolan och nu senast Business Lab där merparten kvinnor än män är med. Jag vill ge ett bifall till tanken kring den kreativa näringen, det är ett väldigt bra fokusområde för Åland att jobba mer på. Vi har ett väldigt aktivt föreningsliv som skapar livskvalitet på Åland som gör att man vill leva och bo här. Kopplar vi ihop det med näringslivet, som det exempelvis gjordes i somras med körslaget på torget, så visar det sig vara en bild som sprids av Åland som är väldigt positiv. Där kan vi göra mycket mer.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi har också projekt när det gäller närproducerad mat och måltid, ursprunget ur det är hela Smakbyn. Jag vill ändå lyfta fram det, det man glömmer bort är kulturen och kulturarvet där finns en hel del att göra.

Minister Fredrik Karlström, replik

Det finns väldigt mycket att göra tillsammans. Därför har utbildnings- och kulturministerns och jag kontinuerliga diskussioner med både näringsliv och kulturutövare, att man kan börja tänka lite mera kommersiellt också i det kulturella utövandet. Framför allt tror vi på filmsatsningar, som man kan börja använda på ett annat sätt än vad man kanske gjort tidigare, där vi bara har beviljat ett bidrag till olika filminspelningar till att tänka att vi är med och delfinansierar en viss del, förutsatt att filmproduktionen sen också återinvesterar en del av filminspelningskostnaderna och använder de pengarna att arbeta på Åland. Det finns väldigt mycket att göra inom de här områdena. Jag återkommer i mitt huvudanförande om den flexibla arbetsrätten, det är en viktig fråga att diskutera vidare, se om vi kan hitta en väg tillsammans på Åland att jobba runt, det är skillnad att vara en småföretagare på Åland eller en medelföretagare i Finland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill understryka det jag sa tidigare i en annan replikväxling det ska inte får vara en våt politisk dröm utan det handlar om att ta med även andra aktörer om man ska diskutera avtalen. Det är orealistiskt eftersom det kräver väldigt mycket resurser. Det finns andra aktörer, det är inte bara politiker det är näringslivet, småföretagare och fackföreningarna som har sitt att säga i frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det var många saker man gärna vill diskutera till ltl Katrin Sjögrens anförande, men replikskiftet ska begränsas till frågor och klargörande. Servicesedlar, som liberalerna pratar varmt för, nu kopplas det till nya företag men det blir offentligt finansierad verksamhet. Vad är den ekonomiska faktorn i detta, vad är så bra med servicesedlar och företag som liberalerna framhåller? Vad är det som blir bättre jämfört med dagens situation, det skulle jag gärna höra mera om?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Servicesedlar är inte lösningen på allt men kan vara ett komplement, det finns en bättre och tydligare lagstiftning på rikssidan. Liberalerna har diskuterat servicesedlar när det gäller t.ex. tandvården, då handlade det om att man kan köpa tjänster av befintliga företag, tandläkare som har egna mottagningar som har investerat i instrument. Det betyder att kan man t.ex. köpa den tjänsten från det offentliga behöver man inte själv göra stora investeringar, behöver inte anställa fler, inget pensionsansvar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag förstod inte riktigt den ekonomiska kalkylen. Socialdemokraterna är inne för att införa servicesedlar för tandvården men det är för att förverkliga allmän tandvård, nu används servicesedlar i ett näringspolitiskt syfte. Det går väl ut på att skapa mera arbetsplatser, att öka tillväxten i samhället, helst privata arbetsplatser, där får jag inte klart för mig hur man resonerar från liberalt håll.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Fortsätter vi på spåret med tandvården är det primära att utöka servicen, göra en bättre tandvård. Det som blir väsentligt i sammanhanget är hur man gör det. Liberalernas spår har hela tiden varit, också under förra mandatperioden, skulle det ha funnits pengar kunde man ha utveckla det ännu mer. Vi trodde också på spåret med servicesedlar när det gällde tandvården. Det glädjer mig om socialdemokraterna har ändrat sig att man kan tänka sig servicesedlar för tandvården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Sjögren diskuterade hemspråksundervisning, vilket liberalerna lyft fram tidigare som ett viktigt politiskt område. Det är sant, kan man sitt modersmål lär man sig andra språk mycket snabbare, modersmålsundervisning är viktig. Hur har liberalerna tänkt förverkliga hemspråksundervisningen när vi har 90 olika nationaliteter kringspridda på Åland? Det är en stor kostnad att hitta ämneslärare i alla språken när det in de facto finns att erbjuda hemspråksundervisning till en rimlig kostnad via nätet. Kanske det är upp till hemmet att ordna det, eller hur mycket anser liberalerna att samhället ska betala?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller hemspråksundervisningen har vi konstaterat tidigare att det har varit väldigt svårt att låta sig göras om man måste anställa ämneslärare. Det finns fantastiska redskap när det gäller nätbaserad undervisning. Uppsala har nätbaserad undervisning på 70 eller 80 olika språk, det finns även i Seinäjoki, nätbaserad undervisning skulle vara spåret. Det är rimligt att samhället kunde ta ett visst ansvar för de barnen som har annat modersmål än svenska. Man kan aldrig ta ansvaret från familjen, det är inget hokus pokus, både Sverige och Finland har fungerande hemspråksundervisning. Nätbaserad undervisning skulle också vara Ålands svar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ett klargörande som socialdemokraterna varit inne på, det måste skötas via nätbaserad undervisning, det är det enda rimliga. Var skulle kostnaden ligga, föreslår liberalerna att man skulle se över lagstiftningen för att garantera att alla på Åland får hemspråksundervisning bekostad via sina kommuner?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Liberalerna sitter inte i landskapsregeringen. Det skulle vara en väsentlig del när man tittar på landskapsandelarna för grundskolan, skulle liberalerna få bestämma skulle det här vara en faktor att man tar med hemspråksundervisningen i sammanhanget, stärka barn och ungas rättigheter till sitt modersmål.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Tack för ett intressant anförande, det fanns mycket saker jag kunde hålla med om. Det nämndes bl.a. moderniseringen av lönesättningen, det tror jag på. Söndagstimmar är ett ok för företagare i dag, det är väldigt tungt. En annan sak som jag ser som en möjlighet är att kunna jobba extra utan att straffas med 40 till 50 procent i skatt, det stänger många dörrar när man vill pröva på något nytt man är intresserad av. Som i sin tur gör att man kanske inte startar det egna företaget för att du aldrig får chansen att pröva på något nytt, vidga sina vyer. Vad tror ltl Sjögren om det?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det är ett intressant resonemang. När det rör sig om söndagsersättning, även inom offentlig sektor t.ex. inom hela vården 100 procent ersättning för söndag, kanske man borde se det rimliga att se över grundlönerna. Det skulle vara ett vettigt system eftersom våra vanor har ändrat helt. Vi gör ingen skillnad varken på dag eller på kväll, lördag, söndag, det finns väldigt mycket intressant att diskutera kring detta. Jag vill igen understryka att det inte är något politiskt projekt att ta hand, det handlar om att diskutera med fackföreningar, småföretagare, arbetsgivare och arbetstagare. Det var så intressant, det kom upp på vårt näringslivsseminarium och det diskuterades även i Helsingfors.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! I servicesedlar ser jag enorma möjligheter, speciellt när det gäller kvinnligt företagande. Det öppnar till att vara de små företagen som hjälper inom sociala, äldreomsorgen, kan hitta alternativ när det gäller närståendevård, avlastningsvård, det finns enorma möjligheter med servicesedlar och främst för kvinnor för det är inom den branschen som kvinnor ofta finns. När det gäller nätverk för kvinnliga företagare, United Minds är en som finns för kvinnor. Det behöver kanske finnas fler kvinnliga nätverk, där kan man bolla och diskutera, där man våga fråga de dumma frågorna som man kanske inte frågar där männen finns.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Gällande servicesedlar kan jag inte svara i detalj på, jag har inte den kunskapen varken när socialdemokraterna eller moderaterna frågar. När det gäller servicesedlar vet vi att närståendevårdare har rätt till avlastning. Enligt barnskyddslagen ska vi ha familjearbetare, kanske det skulle kunna vara sådana saker, att man inte måste ha alla anställda inom offentlig förvaltning utan man kan ha småföretagande. Det är svårt att få lönsamhet i hela vård- och omsorgssektorn, det är tuffa bandage. Som i replikväxling med ltl Sundback, det är ändå samhället som ska stå för kostnaderna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det var ett intressant anförande. Vtm Viveka Eriksson höll i måndags ett anförande om den långsiktiga liberala näringspolitiken som var väldigt framåtsyftande. Vi har fört fram många konkreta saker om hur vi vill bedriva näringspolitik.

Det var uppenbarligen känsligt med begreppet obefintlig i näringspolitik, det som står noterat i spörsmålet. Det kan hända att den benämningen är något felaktig, visst får jag erkänna att den näringspolitik som minister Karlström bedriver är ofta synlig t.o.m. yvig ibland. Under dygnets alla timmar kan vi notera på nätet att ministern gör inlägg om näringspolitiken, ofta goda och intressanta sådana. Benämningen är som den är men blir det inte värre än så här, bästa minister är det inte så farligt.

Det finns ändå något i andra ändan av en näringspolitik, om resultaten uppnås, uppnådde det man eftersträvar. Tyvärr ser vi att många företag på Åland tvingas varsla personal. Vi kunde se i veckan att ÅSUB i sin novemberrapportering noterar att långtidsarbetslösheten ökar kraftigt t.o.m. på ett markant sätt från 97 till 166, jämfört med året tidigare. Saker och ting går inte bara rätt väg, även om vi kanske erkänner att näringspolitiken till vissa delar är synlig.

När det gäller arbetslösheten skulle det vara skäl för lagtinget, det har förts fram tidigare i debatter, att vi tillsammans skulle sluta säga att arbetslösheten fortfarande är så låg att det inte är ett bekymmer. Någon gång kommer ändå situationen när vi måste anse att det börjar vara ett bekymmer, utifrån det fundamentet ta avstamp i en arbetsmarknadspolitik, näringspolitik som bryter denna trend.

Långtidsarbetslösa, har av ministern själv hävdat, att arbetslösheten om fyra procent inte är ett stort problem eftersom vi har så få långtidsarbetslösa. Nu håller trenden på att svänga också där. Det här kommer inte att utskottsbehandlas, men det skulle vara bra om vi i samband med budgetbehandling eller något annat skulle enas om att vi bör ta tag i de här frågorna på allvar, diskussionen är meningslös om det är ett problem eller inte.

Jag tänker kort upprepade det jag sa i en tidigare replikväxling i måndags, som en replik till de Ålands framtid förde fram nu. Arbetsrätten är riksbehörighet till de väsentliga delarna, det kan vara en intressant tanke och måste ha det med som en tanke eftersom vi strävar till en utvecklad självstyrelse där lagtinget ska få välja själv vilka behörighetsområde man tar över hit. I bästa fall, om detta sker kommer det att ta väldigt länge innan vi har de verktygen på plats, det känner vi alla till eftersom alla partier har representation i Ålandskommittén som behandlar frågan.

Därför borde vi under tiden ägna denna fråga en stor betydelse och göra det på samma sätt som landskapspolitiker tidigare har gjort vid sjöfartsfrågor. På områden där vi inte har behörighet, hitta likasinnade politiker på rikshåll, bedriva ett aktivt lobbyarbete för att förmå riksdagen att fatta de beslut som skulle vara gynnsamma för oss. Kostnaderna för småföretagare när man ska anställas sin första person eller första personer, det steget är oerhört stort att ta.

Det är inte ett lätt politiskt arbete att härifrån förmå riksdagen att vidta de åtgärderna. Jag är säker på att man på rikshåll diskuterar just samma saker. Utgångspunkten bör vara att det finns en möjlighet att hitta samarbetspartner för att driva på, också för åländsk del att man kunde nå resultat. Det här är näringspolitik om någonting, men det kräver resurser, arbete och engagemang. Om jag nu sade vad jag sade om att inte näringspolitiken som representeras av minister Karlström inte är obefintlig och så nämnde jag några andra varianter på hur den kunde betraktas och ses.

Beträffande sjöfarten är jag dessvärre, tyvärr tvungen att konstatera att där är näringspolitiken obefintlig, de delar som vi ur oppositionsrollen kan skåda och se resultaten. Inte till den delen vi har behörighet på utbildningssidan, enligt vår uppfattning händer det saker på högskolan. Där har man gått in för att målmedvetet profilera sjöfartsutbildningen och koncentrera den så att den uppfattas som en enhet, vad gäller behörigheten är det helt klart att det bedrivs en politik. Gällande sjöfartspolitiken utanför behörigheten, d.v.s. det som är riksbehörighet där kan åtminstone inte vi se att landskapsregeringen bedriver en synlig näringspolitik.

Genom åren har många landskapspolitiker drivit många stora sjöfartsprojekt som har gynnat den åländska sjöfarten, likväl som den finska. Ingen av dessa herrar är här i salen just nu, ledamöterna Harry Jansson, Gunnar Jansson och vtm Roger Jansson har varit involverade i sådana projekt som har lett till en skattefri försäljning för passagerarsjöfarten, helt avgörande för åländsk passagerarsjöfart.

Några av dessa herrar har jobbat med frågan om bemanningsstöd för passagerarsjöfarten på ett framgångsrikt sätt, vilket har varit helt avgörande för åländsk passagerarsjöfart.

Även under den förra mandatperioden, om jag allra ödmjukas dristar mig att säga det, drevs frågor om tonnageskatt för fraktrederier, snusfrågan som kan låta som en parentes i sammanhanget men som har betydelse för flaggan som hängde bak på fartyget. Snusfrågan drevs både i förhållande mot riksdag och regering och också mot kommissionen i Bryssel. Det gjordes klusterutredningar för att bedöma sjöfartens betydelse och peka ut de utmaningar som finns. Tyvärr och dessvärre kan vi inte på ett tydligt sätt se att landskapsregeringen nu har något sjöfartsprojekt utanför behörigheten som man driver mot andra parlament, regeringar och myndigheter.

Det finns massor av projekt man kunde välja att driva. Vi har något som heter barlastkonventionen, träder den i kraft kan den utgöra ett bekymmer för sjöfarten. Det betyder att fartygets tankar för barlasthantering ska vara på ett visst sätt om man ska kunna leverera barlasten i hamnarna på ett bra sätt. Det är förstås inte åländsk behörighet men via den finländska regeringen kan man förmå nationen Finland att driva frågorna till vår fördel.

Vad gäller svaveldirektivet har landskapsregeringen mer eller mindre konstaterat att det inte finns så mycket att göra. Svaveldirektivet kommer att träda ikraft, men i förlängningen kan man t.ex. se till att Finland trycker på att det leder till att hela Europa omfattas av svaveldirektivet, att vi når en konkurrensneutralitet så fort som möjligt.

Man kan driva sådana saker som flampunkter på bränsle, vi behöver inte gå in på tekniska saker, vilket kunde medföra att sjöfarten kunde köra sina fartyg på samma dieselbränsle som biltrafiken, vilket kunde hålla ner kostnaderna.

Den fråga man borde visa aktivitet på nu inom sjöfarten är att man har kontakt med de stora partierna på rikshåll, för att säkerställa sig om att då det skriver ett nytt regeringsprogram, nästa vår, kommer att se till att bemanningsstödet för passagerarsjöfarten kvarstår. När den nuvarande mandatperioden inleddes fanns det ett faktiskt hot om att Finland, i besparingssyfte avsåg att ta bort detta stöd.

Vi vet inte vilket parti som kommer att bli störst, vilka partier som kommer att ingå i regeringen på rikshåll. Centerpartiet i Finland ser ut att ligga bra till opinionsmässigt, jag utgår ifrån att man tar kontakt med dem och med andra, för att så tidigt som möjligt säkerställa sig om ett gynnsamt regeringsprogram.

Om man önskar läsa på om vilka sjöfartsfrågor som är aktuella för finländsk sjöfart just nu kan man med fördel läsa verksamhetsberättelserna efter det arbete som organisationerna och rederierna i Finland gör. Där finns en mängd sjöfartsfrågor som kontinuerligt ligger för behandling. Det finns hur många saker som helst för en landskapsregering och för politiker att fördjupa sig i om man önskar delta i ett konstruktivt arbete för den åländska sjöfarten.

Jag säger det igen, det kan hända att det bedrivs en aktiv sjöfartspolitiken men vi kan inte se den. Det budgetförslag som landskapsregeringen har lagt och som behandlas i lagtinget just nu ger inte heller någon bild av vad landskapsregeringen avser att bedriva för sjöfartspolitik. Det ger inte en bild av i vilka projekt man fördjupar sig, det ger en liten beskrivning av de problem som finns men tyvärr kan inte politiken skönjas.

Det maritima Åland och sjöfarten skulle må bra av att vi skulle återgå till de tidigare traditionerna, bedriva en aktiv sjöfartspolitik också utanför behörigheten. Tack.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det har varit diskussioner några år gällande arbetslösheten och procenten om den är katastrofal eller inte, jag kan hålla med om att det är en viktig fråga. Nationalekonomiskt är runt fyra procent en optimal gräns, att det finns både tillgång och efterfrågan på arbetsplatser och arbetskraft för företagen här i att också rekrytera. Det är förstås ingen tröst för varje individ som är långtidsarbetslös. För varje individ behöver vi se till den individens egenskaper, göra allt vi kan från samhällets sida att hjälpa personen in på arbetsmarknaden igen. Tyvärr är det inte lagstiftare eller politiker som skapar riktiga arbetsplatser, det är näringslivet som gör det. Här behöver vi i stor utsträckning vara med och hjälpa till i förändringsprocessen som vi lever i nu, i den globaliserade värld och den snabba utveckling som sker. Tanken med Team Åland är något som vi aktivt kan jobba tillsammans med de kommande månaderna för att verkligen lyfta Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om fyra procent arbetslöshet är optimalt, enligt minister Karlström, idag har vi en arbetslöshet på 4,1 procent och passerat det optimala och då bör vi ha det som grund för att försöka åtgärda saker.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag sa inte att det var optimalt enligt Karlström, enligt nationalekonomin ligger gränsen vid fyra procent när det är optimalt. För Ålands del har vi varit vana att ha den lite lägre. Vi vet också att vi har haft en arbetslöshet för 20 år sedan med uppemot nio, tio procent. Det var ett bekymmer för några år sedan, ur företagarnas perspektiv, när arbetslösheten var två procent man fick inte den kompetens till de arbetsplatser man behövde och det kan också bli hämmande ur ett tillväxtperspektiv om det inte finns tillräckligt med arbetskraft tillgänglig. Det viktiga nu är att vi får de personer som är långtidsarbetslösa att hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden. I ÅSUB:s utredning såg vi att ungdomsarbetslösheten, den trenden har ändrat och är nu nedåtgående, där har vi de facto gjort vissa insatser. Vi får sätta mera fokus och större insatser på de långtidsarbetslösa än vad vi gjort tidigare, det kommer den nya arbetsmarknadslagstiftningen i början av året att kunna bidra till.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om vi skulle kunna enas om, det kan jag för min del göra men förstås inte för minister Karlström, vi skulle lämna diskussionen om vad som är optimalt och var gränsen går för vad som är lagom arbetslöshet och istället fokusera på vad vi gör. Kunde vi ha det som utgångspunkt för kommande debatter tror jag att det bli intressantare för alla.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Talman! Jag vill påminna ltl Perämaa om att jag varit med i den åländska politiken i ledande ställning sedan början av nittiotalet och varit med och infört skatteundantaget som lägger grunden för den åländska ekonomin. Jag har sida vid sida vid dåvarande lantrådet Roger Jansson räddat skatteundantaget när det liberala partiet gjorde allt för att dra undan mattan utan att ta hänsyn till de konsekvenser det skulle ha fått för den åländska ekonomin. Det är lätt för ltl Perämaa att stå här och vara självgod, han borde kanske titta sig själv i spegeln och det parti han representerar. Politiker jobbar på olika sätt. Jag jobbar lite tystare än andra gör. När vi senast besökte statsminister på aftonskolan frågade jag Widén, som är VD för redarna i Finland, vad vi skulle framföra, vi ska framföra att Finland bedriver i dag Europas bästa sjöfartspolitik. Det är inte politiken det är fel på i dag i Finland, det är marknaden som det är fel på, det tycker jag att ltl Perämaa kunde tillstå i det här läget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Känsligt, uppenbarligen. Jag håller med om att den finländska politiken, med det arbete som har gjorts tidigare, att den finländska flaggan är en rätt bra flagga därmed den åländska också för att bedriva sjöfart. Men ändå finns det väldigt många saker att göra. Konsekvenserna av svaveldirektivet kommer på ett eller annat sätt och konsekvenserna går att lindra via flampunkten på bränsle, via det att konkurrensneutraliteten så fort det bara är möjligt återställs så att hela Europa blir under samma område. Vicelantrådet har mer eller mindre målat upp svaveldirektivet som en möjlighet för den åländska sjöfarten. Statsminister Katainen tillsatte redan 2012 en krisgrupp för att utröna och se på vilka åtgärder man kan vidta för att begränsa effekterna av svaveldirektivet. Möjligen pågår det politik i det tysta, jag frågade om det också, berätta då vilka projekt inom sjöfarten man driver nu?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Undertecknad och den här regeringen har haft ett gott samarbete med Finlands regering när det gäller att försöka mildra effekterna av svaveldirektivet. Vi har också sett till att det finns pengar i Finlands budget för att kunna göra miljöinvesteringar ombord på fartygen. Det är ett gemensamt projekt vi har bidragit till. Farledsavgifterna har vi varit aktiva i för att det inte ska bli en försämrad situation, när det gäller barlastpolitiken är vi även där aktivt med och arbetar. Det gäller att se till att vi har en bra miljö för sjöfarten på Åland, där utbildningen kanske är det absolut viktigaste instrumentet vi kan behärska här på Åland. Där har jag sett till att vi har tillräckliga ekonomiska resurser för att man ska kunna utveckla sjöfartsutbildningen på Åland, att vi ska kunna vara så konkurrenskraftiga och ha en så hög kvalitet som möjligt. Det finns olika former att föra politik på man kan skramla mycket och det syns lite, eller föra en mera tystlåten politik och se till att det blir resultatet.