Plenum den 3 december 2014 kl. 13. 00

Remiss

7Hållbarhetskriterier för stöd, bidrag och investeringar

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. åtgärdsmotion (MOT 6/2013-2014)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag tjatar på om mina käpphästar. Jag känner mig ensam, det kan inte vara för mycket begärt att man får ett svar av landskapsregeringen hur man tänker och diskuterar.

Samtliga partier har tagit en gemensam och långsiktig strategi för en omställning av det åländska samhället, det är en ambitiös strategi. Trots att det finns uttalade målsättningar är det inte konkreta åtgärder. Det jag efterlyser är ett tydligt ledarskap och ett målprogram när det gäller omställningen av landskapet. En åtgärd som den ambitiösa rapporten har tagit upp som en av de snabbast genomförda åtgärderna är att utveckla ett tydligt regelverk så att alla stöd, bidrag och investeringar som landskapsregeringen är delaktiga i, stöder utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Det finns en uppsjö av olika bidrag, stöd och investeringar som behöver analyseras ur ett hållbarhetsperspektiv. Hur blir det med ombyggnationen av Ålands museum, görs den efter bästa hållbara sätt? Hur blir det med geriatriska kliniken, med bostadsbidragen, med näringslivsstöden osv?

Det finns knappast ett system som man kan ha för alla stöd, bidrag och investeringar. Det behöver finnas olika kriterier.

Mitt förslag är att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utveckla ett regelverk så att alla stöd, bidrag och investeringar bygger på hållbarskriterierna och stöder utvecklingen mot ett hållbart samhälle.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Ett svar måste absolut kunna komma. Ltl Sjögren konstaterar att det inte är så enkelt att hitta ett system som passar både till stöd för näringslivet, för byggande, för renovering av olika byggnader inom den offentliga sektorn. Det här är ett arbete som kommer att pågå under en lång tid framöver som lagtinget har tagit beslut om gällande hållbarhetsstrategin. Det är något man måste kunna anpassa sig till. Näringsavdelningen kommer att revidera stödprinciperna som vi har att följa efter 2015. Man kommer säkert att återkomma till de där tankarna och i många fall anpassa de stöd och bidrag vi kan dela ut efter hållbarhetsstrategin. Allt kommer inte att ske på en gång och det är svårt att sätta in det i ett sammanhang. En chipsfritös, är den hållbar ur ett hållbarhetsperspektiv? Det är oerhört viktig ur vissa hänseenden ur ett annat lite mindre.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Landskapsregeringen kommer för lätt undan, man har tagit omställningsrapporten, man har storvulna skrivningar i budget efter budget men när det kommer till konkretisering är det jättedåligt. Det här förslaget har jag tagit från rapporten, den som landskapsregeringen har omfattat. Jag upplever att det är en av de åtgärder som är lindrigast. Kan man tänka sig att man börjar vi se över bostadsbidragen och hur man renoverar. Minister Karlström hade förtjänstfullt ett seminarium i att bygga i trä, hur ser det ut med geriatriska kliniken, Ålands museum och renoveringen av lagtinget? Det finns alla möjligheter att sätta igång och inte vänta.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller med att det offentliga kan gå i bräschen när det gäller de stora investeringar som ska göras. Exempelvis Paf som förhoppningsvis bygger sitt nya hus, ett passivhus med hela det hållbarhetstänket från början till slut involverat. Det är en linjedragning som har kommit från Paf själv förstås, men även via diskussioner man fört med landskapsregeringen. Inom stöden till näringslivet kan vi t.ex. titta på turismen, där har vi redan nu kopplat in att man ska ha green key-symbol kopplat till det systemet för att i framtiden också kunna få stöd. Det pågår ett arbete och det kommer inte att ske över en natt, därför är strategin framsatt till 2051 då man ska vara i mål. Börjar man med små steg nu och fortsätter med de små stegen, det kommer inte att vara stora jättekliv med en gång. Även om den stora investeringen på Paf på 10-15 miljoner euro i ett nytt kontorshus som är hållbart och passivt verkligen är ett jättekliv.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Paf ska ha all erkänsla för det arbetet, där finns det framsynthet och man är på vågens framkant. Landskapsregeringen behöver också vara på vågens framkant. Jag räknade upp flera stöd, bidrag och projekt där har man inget svar, fast jag uppskattar att ministern försökte redogöra. Vi blir omsprungna och när det gäller att ha miljömässiga morötter i stöd, bidrag och investeringar handlar det om miljömorötter, istället för att ha strikt förbjudande lagstiftning, det här är ett otroligt sympatiskt sätt. Har man bidrag och stöd som man kan söka från landskapet ska miljö- och hållbarhetstanken, det handlar också om ekonomi- och sociala aspekter, hela tiden finnas där.

Talmannen

Begärs ordet?

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

8En helhetssyn inom diskrimineringsområdet

Ltl Katrin Sjögrens åtgärdsmotion (MOT 7/2013-2014)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Vi har ett mycket oändamålsenligt system inom diskrimineringsområdet. Här vill jag ha vågen i lagtinget, det här är självstyrelsepolitik och det förbigås med tystnad.

Det är en väsentlig del i en demokrati att man på olika sätt försöker skydda sina medborgare mot diskriminering. Upplever man att man blivit diskriminerad bör strukturer, beslutsgångar och myndighetsansvar vara tydligt, det är det inte på Åland i dagsläget.

Behörigheten på diskrimineringsområdet är delad så att arbetsplatsrelaterade frågor hör till rikets arbetarskyddsmyndighet. Frågor som rör tjänsteinnehavare i landskapet hör till landskapets behörighet, medan övriga diskrimineringsfrågor inom privatlivet, näringslivet samt landskapets arbetstagare hör till rikets behörighet. Det här är råddigt. Googlar man på det finns det flera artiklar i åländsk media där det har funnits oklarheter. Man har upplevt att man blivit diskriminerad och det har varit oklart vart man ska vända sig. Fördelningen gör att det blir mer komplicerat än vad det borde vara. Detta har påpekats av lag- och kulturutskottet och lagtinget har omfattat utskottets ståndpunkt. Tillgängligheten till ombudsmannamyndigheten bör öka och myndigheten bli mer funktionell ur ett medborgarperspektiv. Det är en mycket angelägen självstyrelsepolitisk fråga.

Ett sätt att lösa frågan är att landskapsregeringen initierar förhandlingar om en överenskommelseförordning där landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de uppgifter som nu ankommer på motsvarande riksmyndigheter. Då skulle vi ha vår ombudsmannamyndighet som skulle sköta alla diskrimineringsfrågor, det skulle vara rent och klart och väldigt tydligt för ålänningarna. Det var mitt förslag.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Minister Wille Valve som ansvarar för dessa frågor är bortrest i dag och sitter nere i Bryssel på regionkommittén. Det här är frågor som har berörts tidigare både i lagtinget och i landskapsregeringen, framför allt där man diskuterade samordningen av de egna ombudsmännen. Minister Valve har på sitt bord frågan om hur man kan förenkla det. Jag kan tyvärr inte gå närmare in på detaljerna i hans frånvaro.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag uppskattar de representanter från regeringen som sitter kvar och jag önskar att man tar den här hälsningen med till landskapsregeringen och förstås hoppas jag att man hinner behandla frågan i utskottet också.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Vi tar förstås informationen med oss vidare. Man har också möjlighet i det utskott som ltl Sjögren leder att behandla frågan vidare och där kan man också höra minister Valve närmare om man önskar mera information var frågan ligger i dagsläget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Det är en angelägen motion som ltl Sjögren har lagt vad gäller diskrimineringsområdet. De här tillhör kategorin av sådant som vi redan har ett visst inflytande över. Den delade behörigheten som ledamoten nämnde ställer till vissa problem. Jag tror ingen i denna sal, än mindre i lag- och kulturutskottet har någonting emot andemeningen och syftet med motionen. Jag hoppas att vi tillsammans kan se till att det sker en någorlunda snabb beredning av motionen i lag- och kulturutskottet. När vi hört minoritetsombudsmannen från Finland, i samband med tidigare lagframställningar, har det framkommit det som motionen mycket väl belyser d.v.s. att det finns en gråzon i hur, vem, vilka som ska hantera osv. det är inte till fyllest 2014 för ett fungerande samhälle.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var en bra replik ltl Harry Jansson hade. Det här är självstyrelsepolitik om något. Vi har vissa andra frågor som röner stort intresse men på diskrimineringsområdet är det otroligt oklart för ålänningarna. Det här är vårt ansvar att få det att fundera, vi får försöka behandla det igen.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att ledamoten inser så tar överenskommelseförordningar ganska stor tid i anspråk när det gäller att bygga ut, först ett samförstånd med berörda parter i Helsingfors och sedan att få det att passa in i systemet. Vi kan inte begära underverk av landskapsregeringen i den här frågan. Jag måste berömma ledamoten som visar uthållighet både med tidigare motion i dag och nu den här. Det är bra att de här frågorna hela tiden är på våra bord så att vi inte glömmer bort att det är ett angeläget spörsmål som ledamoten har väckt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har all förståelse att det tar tid, överenskommelseförordningen gällande producentansvaret som vi inte ännu är i mål med. Bara jag skulle få veta att frågan är på banan, att det finns i våra handlingar, att självstyrelsepolitiska nämnden diskuterar och lämnar sitt utlåtande. Landskapsregeringen lämnar meddelanden till lagtinget om vad som är prioriterat anser jag att det här nu måste komma med för att vi ska nå i mål så småningom.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! När vi får den här typen av tänkvärda förslag på bordet så förtjänar det en debatt. Jag ska göra ett kort bidrag i debatten kring det här området. Det är en fråga som diskuterats mycket tidigare. Bland många områden där vi har delad behörighet illustreras det ganska väl i det här exemplet vilken problematik det kan leda till. Om en privatperson upplever sig diskriminerad och vill ha hjälp att hantera situationen. Den första frågan man måste ställa sig är om du är diskriminerade i det privata arbetslivet, eller är det inom det offentliga. Det här ska man själv veta för att veta vilken myndighet man ska vända sig till.

Som nämndes tidigare i ett replikskifte verkar det dessutom ganska oklart hos diskrimineringsombudsmannen i Helsingfors, vilket ansvar man har för Åland i det här fallet. Om inte myndigheterna själva vet vem som har ansvar för vad, hur ska då den enskilde medborgaren ha kunskap om det?

Förslaget som finns i åtgärdsmotionen, det som vore logiskt ur ålänningens perspektiv i vardagen, att man har ett ställe på Åland som man kan vända sig till. Det är ett stort steg att kräva att man ska åka till Helsingfors för att få hjälp med en fråga när man har blivit diskriminerad i det åländska samhället. Det är inte en lösning som känns optimal som vi har det i dagsläget. Den åländska ombudsmannamyndigheten skulle överta uppgiften att hantera diskriminering inom det privata arbetslivet förefaller ganska naturligt och någonting som vi givetvis stöder från Ålands framtid.

Sättet för att göra det som föreslås i motionen genom en överenskommelseförordning är ett ganska bra instrument som vi använder oss av många gånger inom olika områden. Vi sätter oss ner, vi förhandlar, vi ser att det kostar som här mycket att hantera den här biten, vi kompenserar i de fall där riket har behörighet och vi övertar förvaltningsuppgifter och i andra fall tvärtom. Det är en bra process. Tankesättet borde vi också kunna använda ytterligare när vi diskuterar behörighetsöverföringar att bestämma lagstiftningen som reglerar detta som ofta får ekonomiska konsekvenser. Det är egentligen ingenting dramatiskt om man jämför att överta ett förvaltningsområde eller att överta ett lagstiftningsbehörighetsområde.

Man måste kunna sätta sig ner och diskutera den här typen av ekonomiska frågor vare sig det gäller förvaltningsuppgifter eller behörighetsområde, som vi hade i en tidigare debatt i andra ärenden. Den här approachen och inställningen att lösa problem är något vi måste bli bättre på över lag inom åländsk politik. Kan vi visa att vi kan överta de här uppgifterna, hanterar dem på ett bra sätt kanske det småningom uppstår en diskussion om lagstiftningen som reglerar det. Då får vi också en naturlig brygga till vad vi själva kunde använda den här lagstiftningen till att utveckla och stärka skyddet mot diskriminering inom det åländska samhället genom lagstiftningsåtgärder.

Att hela tiden diskutera det och inte se självstyrelselagens gränser som hinder utan se dem som möjligheter i stället, inte låta samhällsutvecklingen stoppas utifrån dem är ett tankesätt som vi förstås stöder inom Ålands framtid. Vi rikta ett tack till liberalerna och ltl Katrin Sjögren för motionen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill tacka för stödet från Ålands framtid och ltl Axel Jonsson. Vi kan göra gemensam sak. Det var också positiva tongångar från ltl Harry Jansson så vi kanske hinner behandla den här i lag- och kulturutskottet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.