Plenum den 3 december 2014 kl. 13. 00

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är förstås lätt att säga att man kan bedriva politik på olika sätt. Det har under de 25 åren sedan taxfree infördes bedrivits frågor, av många personer säkert också nuvarande vicelantrådet i någon roll, om taxfree, bemanningsstöd till sjöfarten och jag sa att det var framgångsrikt. Det har även blivit synliga resultat i frågor som tonnageskatten, bemanningsstöd också till fartyg som bedriver verksamhet i ö-cabotageform, trafik mellan öar inom ett land, klusterutredningar. Det vore väl om den sjöfartspolitik som förs skulle få mer synlighet, också det som är utanför behörigheten. Det känns som den frågan har fått för lite utrymme, den får inte särdeles mycket utrymme i budgetförslaget, för det är ändå den viktigaste näringsgrenen än så länge.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det är inte lätt i dessa tider som råder, inom hela livsmedelssektorn att komma med några patentlösningar för framtiden. Den oro som råder bland jordbrukare för framtiden är befogad. Inte nog med att det kommande LBU-programmet har försämrat jordbrukets verksamhetsförutsättningar, konkurrenskraften mot våra närregioner försvagas och det försämrade avbytarsystemet lägger ytterligare last på bördan.

Ett avbytarsystem som övergår i privat regi, vilket inte är fel i sig, men landskapsregeringen har fråntagit sig ansvaret att garantera avbytare vid akuta sjukdomsfall, en lösning som borde varit klarlagd samtidigt som avbytarsystemet blir privatiserat.

Som ett sista ok på axlarna får jordbrukarna läsa i tidningen Landsbygdens Folk att landsbygdsverket Mavis tänker senarelägga utbetalningarna av stöden nästa år. Vilken annan yrkesgrupp kan man behandla på detta sätt? Det är ungefär som att landskapsregeringen skulle säga åt alla offentligt anställda att vi har likviditetskris, vi kommer inte att betala ut lön för december och januari månad, vad skulle reaktionen bli?

För att blicka framåt måste jag först göra en tillbakablick om vad den nuvarande landskapsregeringen har gjort för att skapa verksamhetsförutsättningar för att hela livsmedelsklustret ska leva.

När landskapsregeringen startade upp arbetet med det nya LBU-programmet borde det redan då har funnits en livsmedelsstrategi om hur helheten av det åländska livsmedelsklustret ska fungera. Att man nu har tänkt, enligt 2015 års budget, starta upp en styrgrupp för att utarbeta en livsmedelsstrategi för Åland är bra, men alldeles försent. Men som ordspråket säger, bättre sent än aldrig.

Vad skulle ha hänt om ministerns dröm om tusen kor hade slagit in? Där i huvudsak allt investeringsstöd under de närmaste åren bakåt i tiden har gått till satsningar på mjölkproduktion, som inte är fel i sig men visar ändå att det är farligt när man riktar stöd till bara en viss inriktning av en hel livsmedelskedja. Detta har resulterat i att andra inriktningar har fått stå tillbaka på sina investeringar, vilket resulterar i slutändan i en obalans i utvecklingen av de olika verksamheterna.

Jag vill påstå att den nu sittande landskapsregeringen inte har haft ett vidvinkel perspektiv över helheten. Detta kan givetvis bero på okunskap men till det finns det hjälp. Det har påpekats otaliga gånger från Ålands Producentförbundet att den nu förda politiken kommer att påverka lönsamheten för jordbruket i framtiden. Ålands framtid har i otaliga motioner framfört förslag på alternativ till lösningar men i vanlig ordning sätter denna landskapsregering prestigen före kloka förslag.

Vi har företag idag som står på framkant vad gäller förädling av våra odlade råvaror Chips, ÅCA, ÅTH och Dahlmans, en förutsättning för att vi ska ha dessa kvar är att det finns förutsättningar för jordbrukarkåren att existera. Företag är beroende av att vi har ett levande jordbruk kvar på Åland. Bästa ledamöter, sluta gnälla över det stöd som jordbruket och företag beviljas i dag. Många av er har röstat för att vi ska gå med i EU, detta är konsekvensen.

Stöd som gjort det möjligt för en levande landsbygd, som har gjort att företag har vågat satsa på en förädlingsindustri. Hade samma satsningar gjorts om dessa möjligheter till stöd inte hade funnits? Åtminstone inte i samma omfattning. Tänkt vad många arbetsplatser som har skapats.

Skogsbruket på Åland har i många år varit en verksamhet som inte har väckt något större intresse från landskapsregeringen. Det visar tydligt anslaget i budgeten. Därför anser Ålands framtid att nu när landskapet ska göra en översyn av lagstiftningen, om skogsvårdsföreningar, bör det tas ett helhetsgrepp om hur den framtida organisationsmodellen ska se ut för det åländska skogsbruket. Viktigt är att alla berörda skogsägare, skogsbolag och skogsvårdsföreningen samt Ålands Producentförbundet får komma till tal hur lagförslaget bör utformas. Vi kan inte i framtiden ha fackkunnigt folk att sitta på minst tre olika ställen för att behandla en avvecklingsplan.

Byråkratin inom all verksamhet har en förmåga att bara öka. Här finns en konkret möjlighet att förbättra den för alla berörda parter. Det borde också innebära inbesparingar om det hanteras rätt.

Vad gäller Åland och utvecklingen av turismen har vi haft ett problem som ser ut att kunna få en lösning. Då tänker jag närmast på gemensam bokningsplattform. En lösning som har stötts och blötts i många år. Jag tror att ltl Roger Jansson var en av de första som lyfte frågan. Visit Åland har gjort ett bra arbete tillsammans med sina samarbetspartner som kommer att synliggöra Åland på ett helt annat sätt. Samtidigt som Krutbyn tänker satsa på en familjepark i Eckerö. Även golfbanan har fått en lösning i samma kommun för fortsatt verksamhet. Utbudet av aktiviteter till turister och Ålands befolkning har stigit mångdubbelt.

Vad finns då att göra i framtiden för turisterna? Framtiden borde vara att göra Åland tillgängligt på ett lättare sätt när kunden sitter och planerar sin resa. Via nätet borde det finnas möjlighet att boka, inte bara resa och boende på Åland, utan också kunna boka plats på t.ex. skärgårdsfärjorna samtidigt, samt de aktiviteter du önskar göra. Detta ökar möjligheten för kunden att kunna boka sin resa på ett helt annat sätt via nätet.

Hade vi skattebehörigheten kunde vi utveckla turistnäringen på ett helt annat sätt, som tidigare när staten tillät kvittning mellan förvärvskälla vilket ledde till att många företag satsade på sidinkomster bl.a. utbyggnad av uthyrningsstugor. Denna möjlighet finns inte idag, samma gäller avskrivningsprocenten för nybyggnation. 1992 bygger jag själv upp min stugby då var avskrivningsprocenten tio procent för uthyrningsstugor, i dag är den avskrivningen fyra procent för ett företag som satsar inom branschen. Det säger sig självt att intresset för att satsa skulle vara mycket intressantare om man hade dylika möjligheter, att vara beroende av investeringsstöd skulle inte vara lika viktigt.

Ålands Framtid har lyft dessa frågor tidigare men alltid fått till svar att det inte är vår behörighet, det är sant. Man ska aldrig ge upp, för ofta har landskapsregeringen lyft denna fråga med berörda finska myndigheter. För turistnäringen skulle det vara viktigt att öka intresset för att satsa inom branschen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är mycket jag tänker kommentera, det är bra att jag har anförandet efter ltl Eklund. Där är flera osanningar som förs fram och flera ganska grova anklagelser som kommer på landskapsregeringen, vad man gjort och inte gjort. Det handlar om allt från investeringsstöd, men jag återkommer till det. Satsningarna som nu görs i Eckerö är ett aktivt val som sittande näringsminister gjorde för ett drygt år sedan när ltl Eklund hade en enkel fråga i lagtinget vad landskapsregeringen tänker göra vad gäller Eckerö Golf. De aktiva beslutet att inte lägga sig i har nu sett till att det blir en golfbana förverkligad och en smartpark placerad på det området. Det var ett aktivt beslut att låta marknaden ha sin gång, det var också ett aktivt val och en aktiv näringspolitik. Jag återkommer till de andra punkterna i mitt huvudanförande.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Den utveckling som Eckerö golfbana fick ska vi vara glada att blev. När jag nämnde frågan var jag orolig för att det inte skulle hända någonting. Landskapsregeringen har inte satt en cent i den satsning som har gjorts av entreprenören, det är helt och hållet självfinansierad satsning från entreprenörens sida. Minister Karlström ska inte ta så mycket åt sig av den äran att den utvecklingen skedde. Det var ett initiativ som entreprenör tog själv för att köp banan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Ltl Brage Eklund är kritisk till punktinsatserna och mjölkproduktion, jag ser det inte på det sättet som en punkt. När man gjort satsningarna på större enheter måste man se hela kringeffekterna, jag ser det som en möjlighet och en motor inom jordbruket. Inte bara enheten i sig, utan alla små producenter runt omkring som kanske vågar satsa och ser en marknad att sälja sina produkter, vågar satsa på sina små enheter och kan leverera någonting till det större företaget. Olika restprodukter kan användas till foder, använda grödor på flera olika sätt och utnyttja mark och område och växla grödföljd.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Om ltl John Helander skulle ha lyssnat sa jag att satsningarna på mjölkproduktionen inte är fel i sig. Jag menade att man riktade in alla investeringsstöd de här åren på i huvudsak mjölkproduktion, vilket har resulterat i en eftersläpning av andra investeringar inom jordbruket. Om dessa 1000 kor skulle ha slagit igenom kommer det åtminstone tusen kalvar ifrån dem. 500 av dem är tjurkalvar, vem skulle ha tagit vara på dem om det inte finns motsvarande satsningar på köttproduktionssidan? Man måste ha ett helhetsperspektiv, titta på helheten när man går in för investeringsstöd och stöd överhuvudtaget.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Vi ser att entreprenörerna tar eget ansvar och hittar på egna lösningar, där är det just nu i vissa fall olyckliga omständigheter. Från de större enheterna har man tagit det och sett det på nya sätt. Jag får tacka ledamoten för det positiva om Eckerö kommun där nya entreprenörer ser en framtidstro och vågar satsa i kommunen och återuppta golfbanan och bilda familjeparken. Det hade varit helt otroligt ekonomiskt missbruk av medel om man låtit den förfalla. Nu hade vi tur och hittade en entreprenör som såg möjligheten och potentialen.

Ltl Brage Eklund, replik

När det gäller satsningar i Eckerö kommun, golfbanan och Krutbyn är det driftiga entreprenör som sett möjligheter. Eckerö kommun har varit positiva till utvecklingen inom alla politiska organ och politiker, ingen har dragit bakåt det är viktigt om man ska gå framåt med dylika investeringar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Jag tänkte komma med några klargöranden. 1000 kor var inte tanken att på något sätt hindra att andra grenar inom lantbruket att kunna investera. 1000 kor tanken har också varit ett projekt som ska vara till 2020. Målet är att 2020 ska det finnas 1000 kor till, alltså 2850 kor på Åland vilket skulle vara behovet som ÅCA hade som mål när vi drog igång projektet. Just då hade man 15 miljoner liter mjölk per år och hade haft det de senaste 10 - 15 åren, men har en kapacitet på att ta emot 25 miljoner liter mjölk. Sålunda var projektet 1000 kor en tanke som visade en väg åt vilket håll landskapsregeringen gärna såg att man skulle gå inom det produktiva jordbruket.

Det är på inget sätt någon annan som har blivit drabbad, inte kunnat göra de investeringar det har velat göra inom lantbruket, det att har funnits medel vart enda år för andra investeringar inom andra områden också. Det här året fanns det pengar kvar, vi har budgeterat nationella medel efter att medlen tog slut från förra EU-programmet. Det har vi gjort vart enda år och det har funnits mer pengar än vad det funnits ansökningar de senaste åren. Det är helt klart en felaktig uppfattning som ltl Eklund har gällande de 1000 korna.

Det är inte fel att man sätter igång jobbet med att förfina och anpassa den åländska livsmedelsstrategin efter LBU-programmet, det är ett enormt arbete nedlagt i den processen från alla som berörs. Allt från producenter, organisationer, odlare, miljöintresserade personer och organ som varit med i jobbet där man utgått ifrån vad behovet är på Åland och sedan kopplat det arbetet mot det målet. I LBU-programmet har huvudmålet och utgångspunkten varit fokus på råvaror till livsmedelsindustrin och till producenterna. Nu handlar det om hur vi kan ta det ett steg till och få ut ännu mer mervärde ur de produkter som produceras ur den åländska myllan.

Ingen har ifrågasatt investeringsstöd vad jag vet. Jag har aldrig någonsin i den har talarstolen ifrågasatt investeringsstöd, ibland har jag ifrågasatt stödnivåerna. Ibland när det gått över 50 procent i investeringsstöd, där det har funnits en stor efterfrågan i tidigare år på mycket investeringar som är väldigt brett så har väldigt mycket pengar gått till några investeringar. Där har en linje varit att dra ner investeringsnivån en aning så att fler investeringar kan göras med de pengar som vi har.

Tittar vi på det livsmedelsindustrier som nämndes i huvudanförandet ÅCA, Trädgårdshallen, Chipsen på Dahlmans osv. har de fått investeringsstöd under alla år. Senast idag beviljades ett investeringsstöd till Orkla Confectionery & Snacks, ett bolag som gör 10 miljoner euro vinst, beviljades 20 procent i stöd för en ny chipsfriteringsmaskin. Jag tycker det är rätt, de gör att det skapar arbetsplatser, skapar ytterligare tillväxt för det bolaget och vi vet att de har ökade kostnader med att vara på Åland till skillnad från att vara någon annanstans i Norden.

Det finns en bra dialog mellan bolagen och landskapsregeringen och vi ser synergierna hur vi tillsammans kan skapa mera arbetsplatser och mera tillväxt på Åland. Jag försvarar en investering till Orkla på 20 procent, 90 000 euro i en chipsfriteringsmaskin. Ingen har ifrågasatt det någonstans från regeringspartierna, det är fel av ltl Eklund att stå i talarstolen och säga så.

Till Eckerö Golf var det ett aktivt val att inte blanda sig i. Det var en katastrof som inträffade då, men sedan har marknaden haft sin gång som resulterade i att det är driftiga entreprenörer på gång, en stor satsning som landskapet är med och finansierar till stor del. Smartparken, som blir i Eckerö istället för i Jomala och kopplar ihop det tillsammans med artonhåls golfbanan finns det förutsättningar för ytterligare expansion inom området boendet och i turistisk verksamhet i den kommunen som jag tror kommer att bli framgångskommun inom turism igen.

Det var tur att inte landskapsregeringen började vidta åtgärder och började driva turistisk verksamhet via något av våra utvecklingsbolag, som vi faktisk tittade på och började fundera kring. Det var bra att vi inte lät göra det, utan låta marknaden ha sin gång, låta entreprenörerna som kom in driva det vidare.

Det var de saker jag tänkte ta gällande ltl Eklunds huvudanförande, jag ska hålla lika långt anförande som förra gången så jag avslutar här.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru tal man! Min oro när det gällde golfbanan var att det inte skulle bli någonting alls av den. Det kunde ha blivit så, det hade helt hållet att göra med vilken investeringsvilja entreprenören hade, vi får vara glad att han satsade. Minister Karlström kan absolut inte ta äran åt sig i den satsningen. Det hade precis lika bra kunna gått åt andra hållet. Nu har vi den här utvecklingen och det ska vara glada för. Minister Karlström säger när det gäller stöden, att han aldrig har kritiserat dem. Bidrag brukar minister Karlström kritisera och stöden är bidrag. Hela åländska näringslivet är uppbyggt med bidrag, t.o.m. färjetrafiken har fått bidrag. Bidrag och stöd ser jag som nästan samma sak och det har minister Karlström kritiserat många gånger.

Minister Fredrik Karlström, replik

För det första är inte hela åländska näringslivet uppbyggt på bidrag och stöd. Största delen av det åländska näringslivet, med 2500 företag, har aldrig fått en euro i stöd, bidrag eller hjälp från landskapsregeringens eller finska statens sida utan de har utvecklat sina produkter, sålt sina tjänster och vidareutvecklat den verksamhet de har kämpat med i sina generationer och nystartade företag. Det finns vissa områden som får bidrag och stöd, jordbruket är ett, turismen en annan och sjöfarten en tredje. Landskapsregeringen har haft en ganska klar linje genom årtionden, att om det är stöd och bidrag inkopplat i det åländska näringslivet ska de kopplas till export. Det är det första viktiga kriteriet. Om du sysslar med export kan du få hjälp med ekonomisk finansiering till investeringar. Vi vet att det är dyrare att bygga här än vad det är på andra sidan skiftet och andra sidan Ålands hav. Sålunda har det funnits en rak linje och det har jag försvarat.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var kanske för mycket sagt att alla har fått stöd, de kan jag ta tillbaka. Branscherna som jag räknade upp i mitt anförande, jordbruket och de företag som förädlat inom primärnäringarna har fått sina stöd. Det är väl unnade pengar för det har sysselsatt, som jag sa i mitt anförande, inte sats i fickor för företagen eller jordbruket. Det är väl använda pengar, man måste komma ifrån kritiken att jordbruket lever på stöd och vi gör bara illa. Titta runt och se vad det har skapat i stället och vad det skulle vara om det inte har funnits. De flesta har varit med och rösta in oss i det här, det är inte vi som har ropat på det.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Politiken kommer in när det handlar om bidrag och stöd. Frågan är hur man prioriterar. Ska alla få stöd till allting som man vill göra, eller ska man rikta stöden till där de får mest nytta? Vi har ökat investeringsnivån i det kommande LBU-programmet jämfört med det förra, förutsatt att man kopplar det till råvaran som går till konsumenten och till industrin. Får vi ihop hela den linjen med att producera den råvara som förädlas i industrin har du också möjlighet att få stöd, där får vi mest ut tillbaka till det åländska samhället. Det finns ingen anledning att dela ut bidrag och stöd om det inte är produktivt, det kommer inte på sikt att vara hållbart. Vi måste leverera produkter och råvaror som människor efterfrågar och som industrin behöver. Det är politiken i LBU-programmet, tänka mera produktivt, mera råvaror och tänka också förädlingsledet, då kopplar sedan in livsmedelsstrategin som kommer in med varumärkesbyggande.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det har varit en intressant och viktig debatt, ett ärende som lagtinget vill diskutera, därför är spörsmålet bra som lagts av bl.a. ltl Anders Eriksson.

Historiskt ser vi en intressant strukturförändring i vårt samhälle. Vi har gått från ett industrisamhälle där sjöfarten på Åland har varit otroligt viktig. Som ung pojke 14,15, 16 år när han avslutat sin skolgång har man kunnat fara till sjöss och på det sättet kunnat arbeta sig upp och t.o.m. bli kapten. Nu har vi en helt annan processnivå på din utbildning som på ett helt annat sätt är avgörande om du ska få ett jobb.

Vi har inte ett industrisamhälle, vart ska man ta vägen om man går ut grundskolan? Här har närings- och marknadspolitiken en stark koppling till utbildningspolitiken, den sammankopplingen ser vi att går hand i hand i budget 2015. Det har funnits en diskussion i vårt parti om att den avgiftsfria grundläggande utbildningen borde expanderas även till gymnasienivå. Att även i det stadiet erbjuda avgiftsfri utbildning eftersom det blivit mer krävande att ha någon form av examen för att kunna få ett jobb. Annars är du den som först får gå eller har svårt att få en fast tjänst. Det är något vi borde diskutera mera i lagtinget hur vi ska se på det framöver, det diskuteras även på rikets sida.

Förutom strukturförändringen runt arbetsplatser ser vi även en kraftig digitalisering och internationalisering. Ska du som företag klarar dig behöver du vara framme inom dessa två områden. Att som tidigare bara lita sig på den tanken att all business is local, har vi insett att de företag som verkligen vågar sig ut på den internationella marknaden är de som har lyckats och det är kanske där pengarna finns att hämta. Ex. på det är Crosskey och PAF med internationaliseringen att det går framåt.

Den andra punkten jag vill diskutera är den grupp individer, oberoende av vilken situation eller vilken struktur Åland befinner sig i, har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden och ännu svårare nu när vi har ett ekonomiskt tufft läge. Det är framför allt de handikappade, de som ltl Göte Winé nämnde, de synskadade och de som vi helt enkelt inte anpassar arbetsmarknaden för, utan man tror att samhället på något sätt ska ta hand om det. ICA i Sverige har gjort ett fantastiskt projekt där man anställde personer med down syndrom. Man gjorde sedan en TV reklam som vi alla känner igen, den största stjärnan var en av de skådespelarna som hade down syndrom.

Man har gett lätta arbetsuppgifter och det har lett till att kunder väljer det här butiken för att man stöder en grupp som faktiskt vill förtjäna pengar och försörja sig själv och inte leva på statens bidrag. Det är något att tänka på och jag tror att det också kan finnas ekonomiska fördelar också för företag att utnyttja den här arbetskraften som egentligen bara väntar att få börja jobba.

En viktig del som har diskuterats, sjöfarten och sjöfartens betydelse. Jag sitter med i en sjöfartspolitisk kommitté där ordförande är Roger Jansson. Vi har i flera år diskuterat sjöfartens betydelse för Åland och för Mariehamn och den koppling det har till utbildning. Ålands BNP har varit som högst 40 procent av sjöfarten och nu är vi nere i 20 procent. Enligt våra analyser stämmer inte det. Den klustereffekt som sjöfarten egentligen ger upphov till, den redovisas inte som den borde göras. Tar man den i beaktande kan man konstatera att det inte går så dåligt för hela sjöfarten, de ringeffekter som sjöfarten ger på det åländska näringslivet. Vi hoppas att ÅSUB kan göra en djupare analys kring det.

En rimlig bedömning blir att varken rederinäringens eller sjöfartsklustrets del av det totala produktionsvärdet på Åland egentligen har minskat. På 2000-talet hade den åländska handelsflottan ökat från 830 000 till över 980 000 bruttoton och åländska handelsfartyg från 44 till 52 stycken, statistik från ÅSUB. Det sker mycket arbete inom verksamheten och här är Åland fortfarande en stark konkurrenskraft. Sjöfarten, rederinäringen är vår främsta ekonomiska motor men det maritima klustret har lika stor ekonomisk betydelse för att hämta in pengar och arbetsplatser till Åland.

Den åländska sjöfartsutbildningen har varit central och det är glädjande att höra att vi utvecklar den ännu mera. Det finns mycket kunskap att hämta i det åländska sjöfartskunnandet, det är mycket efterfrågat och erkänt och vi borde kanske specialisera oss på ett annat sätt kring området istället för att tänka negativt. Det som kom fram när jag träffade Ålands Högskola var möjligheten att utveckla gröna alternativ, green shipping, är något de tror att Åland skulle kunna vara en föregångare i. Man har möjlighet att utveckla området i samarbete med utbildningssektorn och rederinäringen och på det sättet skapa nya arbetsplatser och nya innovationstankar som leder till småföretagande och annat i klusternäringen.

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! Ltl Göte Winé inledde med att det var en bra debatt i måndags, det håller jag med om men det var också en lite konstig debatt. Det var många bra inlägg, vtm Eriksson hade ett väldigt bra anförande. Ltl Barbro Sundback hade också ett bra anförande och kunde också medge att det var ett bra spörsmål som vi har lagt. Klart att jag är lite jävig det erkänner jag, men det är ett bra och nödvändigt spörsmål.

I november var den öppna arbetslöshetsgraden i genomsnitt 4,1 procent, det är de högsta talen vi har haft på länge. Antalet långtidsarbetslösa har ökade till 166 st. på ett är från 97 st., en ökning med 100 personer som riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Det går inte att luta sig tillbaks och peka på hur mycket bättre det är i Finland och Sverige. Det här måste vi ta på allvar och vi behöver gå vidare. Nu har vi debatterar frågorna och vi behöver gå från ord till handling.

Visst är det som Sundback sa att efterfrågan är för låg och tillväxten för svag. Men kostnadstrycket för företagarna är för högt och byråkratin är allt för stor. Vi är helt enkelt inte konkurrenskraftiga, för att använda förre socialdemokratiske finansministern Erkki Liikanens ord. Det var modigt det som Katrin Sjögren tog upp när det gäller dessa frågor. Däremot tycker jag att ltl Pettersson hade ett märkligt anförande och det förefaller som han ofta skriver och eldar upp sig på sin egen kammare, inte lyssnar på vad någon annan säger och de förslag som läggs fram.

Jag försökte finna någon sorts röd tråd i anförandet och den enda trådstump som jag hittade var att man med alla möjliga kurvor ville såga spörsmålet. Det tycker jag inte är så konstruktivt.

Med mina 20 minuter och näringsministern med 40 minuter får vi ta åt oss att de långa anförandena tog musten ur både lyssnare och meddebattörer. Det här visar hur viktig det är med tidsbegränsningar om vi ska få en bra debatt.

Debatten var främst konstig för att det var två totalt skilda världar som möttes. Om det inte finns olika världar så finns det åtminstone olika sidor av vårt näringsliv. IT, digitalisering, internationalisering är absolut viktigt. Men också traditionella näringarna som jordschaktning, byggande, rörmokeri, jordbruk m.m. är fortfarande viktiga näringar och kommer att så förbli, det här måste också tas på allvar.

Jag var inte medveten om att debatten gick ut i radion i måndags, det är länge sedan jag fått så mycket respons av en debatt. Det var exemplet om timrapporteringssystemet inom byggsektorn som gjorde att så många reagerade, jag vill visa på ett typexempel på vettlös byråkrati där man vill motverka svartjobb, men effekterna p.g.a. att renoveringar är undantagna kan bli det rakt motsatta.

Arbetsskyddsinspektören sa i ett sammanhang att man definitivt har trott att i byggnadsbranschen där finns alla fuskare när man stiftat de nya bestämmelserna, men så är det naturligtvis inte. Nödvändigheten av de förekommande bestämmelserna är ett problem från södra Finland som spiller över på hela Finland, med utstationerade arbetstagare, utländska arbetstagare som utnyttjas o.s.v. På Åland kunde vi lätt hantera det annorlunda eller vi har helt enkelt inte det behovet, enligt arbetsskyddsinspektören. Därför ville jag understryka i måndags, att det inte duger att bara vifta bort sådana saker med att det är rikets behörighet. Här bör vi ligga på i Helsingfors för att få till stånd förändringar och undantag för Åland.

Jag nämnde att jag fått mycket respons, sju samtal och 12 - 13 mail, i små åländska förhållanden är det nästan en folkstorm. Det sades, när det gäller arbetstidsrapporteringen, att ingen förstod vad du pratade om, det vågar jag inte uttala mig om men det blev inte så mycket mera. Det användes kraftfulla ord om att, ursäkta uttrycket det paller som näringsminstern håller på med, alla kan inte hålla på med IT, någon sorts kreativa företag, näringsavdelningen är helt hopplös det går inte och få några svar osv. För min del tycker jag inte att det är paller som näringsministern håller på med, IT-sektorn är enormt viktig det ska jag återkomma till.

Jag vill skicka en vädjan till regeringsblocket, avfärda inte de etablerade företagarna inom de traditionella näringarna med att det inte förstår, försök få dem att förstå. Försök få de som jobbar inom de traditionella näringarna att känna att de också behövs och är viktiga. Försök ta de etablerade företagarnas kritik mot näringsavdelningen på allvar, åtgärda bristerna. Ta det inte som en förolämpning.

Fru talman. Näringsministern hade flera goda idéer i sitt anförande, men det måste komma från ord till handling. Det är viktigt att det finns en sammanhållen strategi. En strategi som alla goda krafter kan bidra till. Vi kommer i en åtgärdsuppmaning uppmana landskapsregeringen att så fort som möjligt komma med ett meddelande där bl.a. åtgärder för förbättrad sysselsättning, utveckling av de olika näringsgrenarna m.m. ingår.

Klämmen skulle lyda så här ”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med en samlad strategi över de kommande näringspolitiska åtgärderna i form av ett meddelande med syfte att trygga arbetsplatser och skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling”. Vi har redan hört om många goda idéer, det måste gå att sammanställas, lägga till en strategi att vi har ett bra och sammanhållet underlag, att vi kan få en debatt med ännu mera djup än vad vi fått hittills det vill vi gärna medverka till.

Jag vill kort ta upp två sektorer. IT-sektorn debatterade vi ganska mycket med utbildningsministern och där har tillväxten skett, egentligen all tillväxt inom näringslivet de senaste 10 åren.

Grunden, tekniken, där förefaller det som vi skulle vara relativt väl positionerade tack vare de satsningar som näringslivet har gjort. Däremot får man höra att företag är tvungna att etablera filialer i både Sverige och Finland för att det inte finns tillräcklig kompetens Åland. Den saken behöver vi har stort fokus på.

Jag vill hänvisa till den motion som kollegan Axel Jonsson har lagt, som första undertecknare om stärkt digital kompetens redan i grundskolan. Det förefaller som den utbildning som finns på grundskolan är ganska bra, jag har pratat med IT-företagare, nivån är god men de kommer ut för lite folk därifrån. Det behöver man ha fokus på, är resurserna för små, eller är det för få som är intresserade av det?

Avslutningsvis vill jag beröra sjöfarten. Ltl Perämaa sa att sjöfartspolitiken var obefintlig, åtminstone är det den uppfattningen man får. Det kommer alldeles för lite information om vad som händer och sker. Där skriver landskapsregeringen i sitt svar; ”läget för sjöfartsnäringen är fortsatt mycket utmanande med kostnadsdrivande reformer och överetablering av tonnage”. Man pekar på svaveldirektivet och på hård konkurrens.

När det gäller svaveldirektivet råkar jag av förekommen anledning veta att inom Nordiska rådet gjordes ett enormt arbete för att försöka få till stånd en strategi hur man skulle implementera svaveldirektivet på bästa sätt. Inom Norden var det endast Finland som tog frågorna på allvar och ville försöka göra någonting åt det. En tjänsteman som jobbar med frågorna på finska sidan sa att inte ens från Åland har det kommit påstöt när tjänstemannen i fråga pekade på hur svagt intresset var främst i Danmark och i Sverige. Det här säger också något.

Man nämner att IMO:s barlastkonvention innebär ytterligare kostnadsökningar. Man försöker också här hitta något positivt. Man skriver att det ändå finns positiva tecken inom den åländska sjöfarten, nybeställningen av fyra stora tankfartyg är ett sådant.

Det här skapar egentligen ingen ny sysselsättning på Åland, inte ens befälet är åländsk på de här fartygen. Det är inte kritik mot företaget, så ser verkligheten ut. Ltl Barbro Sundback sa att vi inte har några stora industrier på Åland därför har vi klarat oss ganska bra. Det ligger förstås mycket i det. Sjöfarten har de facto varit vår stora industri.

Tittar man på det som står i allmänna motiveringen i budgeten, d.v.s. att BNP nästa år ska minska med ca 3 procent, då pekar man på att det beror på sjöfarten. Sjöfartens andel av BNP har halverats på 10 år och ligger nu på ca 20 procent av BNP. Jag erkänner helt öppet att jag inte ha någon patentlösning, kanske ingen annan heller. Jag tror det kan finnas kloka tankar både här och där.

Det är enormt viktigt att man sätter sig tillsammans och försöker utarbeta en strategi, det är hög tid medan vi överhuvudtaget har några sjöarbetsplatser kvar. Det kommer mail till lagtingsledamöterna att man t.o.m. anser att skärgårdsfärjorna är utflaggade.

Som ltl Sara Kemetter sa, man behöver titta på hela klustereffekten finns det inget behov av sjöarbetskraft då faller skolor, försäkring, banker som är beroende av sjöfarten. Jag är jävig när det gäller den sjöfartsdelegation som dåvarande lantrådet Roger Jansson ledde och jag som näringsminister satt med i, vi hade våra topptjänstemän med i arbetet, alla ledande personer inom sjöfartsnäringen Nils-Erik Eklund, Ben Lundqvist, Jarl Danielsson för att nämna några som var med. Jag är tveksam om man lyckats få tillstånd en sådan uppslutning hos näringen i dag, men man behöver i varje fall försöka. Vi måste få till stånd en strategi med sjöfartsnäringens där både arbetsgivare och arbetstagare är med. Jag hoppas det kunde ligga på plats i de meddelande som vi efterlyser i klämmen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag vill göra ett förtydligande. Ltl Anders Eriksson pratade om att jag hade nämnt arbetslöshetsstatistiken, jag pratade om att titta framåt vad som komma skall, de åtgärder som kommer under 2015. Spörsmålssvaret är framåtsyftande om vad som kommer. Där finns flera möjligheter för att få ner arbetslöshetssiffran som i dag för åländska mått är för hög. Arbetsmarknadspolitiken och sysselsättningsåtgärderna ser bra ut, det var vad jag hade i anförandet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag sa inledningsvis när jag hänvisade till Winé att han började dagens debatt, att det var en bra debatt i måndags. Jag vill peka på att det var en märklig debatt med tanke på hur två skilda världar det var som möttes. Jag tror att det här båda världarna behöver sammanföras på något sätt. Det är trots allt sysselsättning, utveckling och Ålands näringsliv vi pratar om, fast kanske från olika roller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Eriksson vet mycket väl att man alltid får mycket respons om man skäller på myndigheter, landskapsregeringen, kommunstyrelsen eller vad det vara månde. Man måste ta sådant med en nypa salt i alla fall och tänka själv. Klämmen, den samlade strategin som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling, vad utöver det som näringsminister Fredrik Karlström i måndags, i sin redogörelse mycket ingående angav att finns som samlad strategi. Det som redogörs för i de årliga budgeterna, vad ett sådant dokument genom sin byråkratiska ansträngning då skulle resultera i skulle ge för mervärde jämfört med det vi fått höra av minister Karlström och det vi kan läsa i budgetarna vad det skulle ge.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var tråkigt om vtm Jansson uppfattade mitt anförande som att jag bara skällde. De som har lyssnat och berördes uppfattade det inte på det sättet utan uppfattade det som ett viktigt inlägg och så hoppas jag att fler ska uppfatta det. Gällande det meddelande vi vill ha, det är finurligt att säga att vi inte ska ha mera byråkrati, om man tar avstamp i budgeten inte hittar man så väldigt mycket konkreta åtgärder att på det här sättet ska vi främja sjöfarten, på det här sättet ska vi se till att t.ex. IT-branschen kan utvecklas. Det förefaller som landskapsregeringen inte har en samlad strategi, det gäller att gå från ord till handling. Landskapsregeringen behöver ha ett sammanhållet dokument där man jobbar näring för näring. Har man ingen sådan sammanställning är det ett stort bekymmer.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag förstår alla som efterlyser sådana digra program och sedan ligger de på hyllan. För turismen har vi haft vart sjunde år och vad ger det för resultat, egentligen ingenting. Det är det dagliga arbetet med politiken som ger resultat, det får vi beskrivet i budgeten och när vi frågar landskapsregeringen. Vad jag menade med negativism läste jag i spörsmålet, ”vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig m.m.” överdrifter, jag säger att det är oresonliga. Det är klart att man fått positiv respons då. Sjöfartsarbetsplatserna är fortfarande 1000 st. på Åland och arbetsplatser i det intima klustret är ytterligare ca 1000 st. Det är en väldigt stor näring fortsättningsvis och den har expanderat tonnagemässigt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Att prata om negativism det kan man säkert göra men i min vokabulär är det något helt annat att man skäller i varje fall. Det är möjligt att mitt anförande kunde uppfattas som negativ men jag ville lyfta upp de här frågorna för att öppna ögonen på kollegorna, jag ansåg det som viktigt inte menat som något skäll eller negativt. När det gäller sjöfarten är det riktigt vi har fortfarande arbetsplatser kvar men nog har sjöfarten, om vi jämför på ett traditionellt sätt, minskat oerhört om vi tittar på BNP. När jag började var det 50 procent av Ålands BNP och när vtm Roger Jansson började med politik var det säkert ännu högre. Vi har haft en medveten strategi att vi ska bredda det åländska näringslivet, den har vi slagit fast tillsammans många gånger, men sjöfarten kräver faktiskt speciella åtgärder vi måste sätta oss ner och göra någonting åt det, när inte ens befälet är åländskt mer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Tack för uppmärksamheten ltl Anders Eriksson som har satt till en ära att recensera tidigare anföranden från andra ledamöter. Jag sätter själv en ära i att förbereda min anförande noga och basera dem på faktauppgifter. Möjligen skulle jag föreslå att ledamoten Eriksson skulle pröva samma teknik någon gång. Då skulle vi inte behöva lyssna till låga utlägg som inte bara är svåra att begripa, utan också baserade på hörsägen och rykten hellre än de fakta som faktiskt finns och som har byggt ett samhälle, som har väldigt stora förutsättningar för att också klara sig mot framtiden.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det finns olika debattekniker och det får man ha respekt för och även ha respekt för att man får kommentera de olika debatteknikerna. Det är absolut bra att förbereda sina anföranden, det brukar jag också göra. Det som skiljer ltl Petterson och mig är att jag också försöker lyssna samtidigt vad som händer och sker. Det jag tänkte på när jag sa det jag sa om Petterssons anförande var att han nämnde att det inte kom några förslag överhuvudtaget från oppositionen. Jag har levererat fem stycken, kollegan Jonsson åtta stycken, vi pekade på det som man skriver, att man vill stärka köpkraften, minska byråkratin inom ÅMHM. Det var precis det förslagen som vi redan har lagt under flera års tid. Det kan inte ha undgått ltl Pettersson, som ordförande i finans- och näringsutskottet för där har de facto förslagen behandlats.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, fru talman! Om ltl Eriksson hade föregått med gott exempel och lyssnat själv och möjligen ägnat någon minut åt att läsa svaret från Ålands landskapsregering på spörsmålet hade han nog sett att de förslagen som möjligen Eriksson själv hade kommit med redan fanns där. Man hade återanvänt de förslag som landskapsregeringen redan hade genomfört. Det är rätt kontraproduktivt enligt min uppfattning. Hade verkligen Eriksson lyssnat skulle detta klämförslag egentligen vara onödigt för där står ”återkomma med en samlad strategi”. Den samlade strategin är våningar ovanför de få förslagen, som eventuellt har kommit ifrån ltl Eriksson enligt mitt alldeles enkla förmenande. Jag skulle inte drömma om att recenserade 20 minuter långt anförande det förbjuder min uppfostran mig.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi i stället försöker hålla en saklig ton. Om landskapsregeringen har så många förslag som är våningar ovanför det som oppositionen har lagt, då kan det verkligen inte vara något större bekymmer att sammanställa det till ett dokument. Ltl Pettersson är ganska på vils när det gäller tidsaxeln. Vi har lagt förslag enligt tre års tid, det är Pettersson mycket väl medveten om, de förslag som landskapsregeringen lyfter fram i spörsmålet är just sådana vi lagt förut. Jag kan försäkra att jag har analyserat landskapsregeringens svar det väldigt noga för att hitta något intressant och framåtsyftande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Oppositionen har säkert den bästa avsikten med sitt spörsmål. Debatten har varit sansad och tidvis riktigt god. Det är ingen lätt fråga och ingen har förväntat sig heller att någon skulle komma med några fantastiska lösningar. Det som jag uppfattar som centralt i ltl Anders Erikssons diskussion är att sjöfarten behöver stöd, mera IT-personal och att arbetslösheten är för hög. Det sista kan jag hålla med om. Klämmen svarar inte mot trygga arbetsplatser, jag vet inte vad som avses med det, vad vi behöver är mera arbetsplatser för att öka köpkraften. Det saknas en dynamik i det här, det låter som vilket program som helst, att näringslivet ska ha goda förutsättningar. Är det någon som är i mot det?

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är bra att ltl Sundback uppfattar att vi har det absolut bästa avsikterna med spörsmålet. Jag håller med om att det inte är någon lätt fråga. Jag kan säga det redan nu tills näringsminister Fredrik Karlström kommer upp, under de åtta åren jag var näringsminister blev jag trött på att man efterlyste olika strategier till höger och vänster och meddelanden osv. jag var också ganska operativ. Ju äldre man blir, ibland ser man att det är bra om man vet vad man gör innan man sätter igång och opererar. Mot den bakgrunden, ltl Sundback efterlyste vi en samlad strategi, ett meddelande. De huvudpunkter jag hade i mitt huvudanförande var att minska byråkratin, där har vi de facto ganska mycket behörighet. Det säger också företagarna, man pratar inte om lägre skatter, lägre löner för personal utan man pratar om byråkratin det kommer alltid som nummer ett och det måste vi ta på allvar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Visst ska man ta det på allvar men man kan inte ta det på allvar om man inte vet konkret vad det betyder. Det är många som vill skylla på byråkrati, på datorn, på sateliter, på vädret och allt möjligt när man inte får det som man vill. Det är inte någon framgångssaga. Vi måste tänka lite vidare, vad ska vi ha för ekonomisk verksamhet i framtiden? Var finns de nya jobben som skapar tillväxt utan att vi tär på kommande generationers möjligheter att leva ett lika gott liv som vi. Samlad strategi, vad är det för något? Är inte det den näringspolitik som regeringen för? Det är ord, med vad finns bakom, det har jag svårt att se, det nya är det som skulle lösa oss ur den negativa position vi är i idag. Jag vill se mera fantasi och risktagande.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det så ltl Sundback, pratar vi byråkrati och man inte vet vad det betyder är det svårt att göra något åt det. Man löser inte byråkratins bekymmer genom att bygga upp en internetsida och tro att folk ska vara jätteaktiva där, då bör det också hända något på de förslag som kommer in. Det är enormt viktigt, speciellt ifrån näringsministerns sida, men egentligen hela landskapsregeringen att man i alla lagförslag, i alla sammanhang försöker utvärdera vad vi bygger upp för byråkrati t.ex. lagstiftning som kommit runt ÅMHM de sista åren. Var finns de nya jobben? Vi ska inte bara fokusera på att skapa nya jobb, fokus behöver också finnas på att bevara de jobb som finns, det visar den stigande arbetslösheten att vi måste göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Folkstorm det var sju samtal och 12 mail. Jag fick ta en liten bris av den, hälften av de som tog kontakt med mig sa att det var ett surt inlägg som kom från ltl Eriksson, nämnde exempel på byråkrati som de facto inte är åländsk behörighet. Tittar man på byråkratin som är åländsk behörighet är det de facto inte så stora trösklar att komma över. Det var även någon politisk insatt person som hade kommenterat något i ltl Erikssons anförande, den sortens retorik skrämmer upp olika känslor ute hos befolkningen som kanske annars inte kommer fram. Man måste prata om de saker man kan göra något åt här och nu, det som betyder något för det åländska näringslivet där ute. Trygga arbetsplatser, skriver ltl Eriksson, det är inte politiker som skapar trygga arbetsplatser utan det skapas ute i näringslivet. Vi kan inte lagstifta fram dem.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror absolut på det som näringsminister Karlström säger för jag uppfattar honom som en ärlig och schysst man, det är säkert de som hört av sig till honom och sagt att det var ett väldigt surt inlägg som jag hade. De som hörde av sig till mig, jag säger inte vad de sa om näringsminister Karlströms anförande. Försök nu ta det här på allvar, minister Karlström, här har vi två skilda världar och det här båda världarna tror jag att vi skulle vinna mycket på om vi kunde sammanföra när det gäller tryggande av arbetsplatser och utveckling. Inte är det politikerna som skapar arbetsplatserna. Men som sades i måndags, man skapar förutsättningar för företagen att bibehålla och utveckla trygga arbetsplatser, där återstår mycket att göra framför allt när det gäller byråkratin, som jag har valt att fokusera på.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! När det gäller byråkratin och exemplet om ÅMHM som ltl Eriksson tog upp, att det inte har ändrat något på 5, 10 år, det företag jag har pratat med ser en enorm stor förändring på bemötandet från ÅMHM de senaste åren. I dagens huvudanförande säger ltl Eriksson att det är It-bolagen som har tillväxt. Tittar vi på tillverkningsindustrin, företag som vi varit med och stött de senaste åren Goodtech, Optinova, Leakomatic, Scantube, Colorant Chromatics, Holmbergs fastigheter, Inficon bara för att nämna några som har fått stöd för investeringar i tillverkning och utveckling på Åland. Det finns ett stort hopp och tro till det åländska näringslivet från landskapsregeringen och framför allt en aktiv dialog, Vd:n för Ålands näringsliv och jag mailar och pratar dagligen och deltar i lunchmöten veckovis. Det är aktiv näringspolitik och det som krävs i stället för någon sorts politisk strategi. Näringslivet behöver ingen politisk strategi och näringslivet ska utvecklas. Näringslivet utvecklas om de har förutsättningar för det och det ger landskapsregeringen åt Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Landskapsregeringen behöver definitivt en sammantagen strategi, det behöver alla, det har företagen man har ganska klart för sig vad man vill uppnå. Det finns många goda tankar i näringsminister Karlströms huvud men det är viktigt att vi får hela förvaltningen med att jobba mot de tankar och mål som finns. Vi vill gärna ha ett utförligt underlag och vi vill gärna vara med och förbättra det i så fall. När det gäller ÅMHM, igen pratar vi synbarligen med olika företagare, det går inte att låta bli att konstatera att det var något helt annat före ÅMHM fanns. Det är klart man kan säga att det åländska samhället har blivit helt annorlunda, mycket mera komplicerat, problemet är att man låtit det bli väldigt komplicerat. Till sist, det går inte att lämna det där hän, bara för att det inte är vår behörighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Jag ber att få understöda det klämförslag som lagts av ltl Anders Eriksson.

Talmannen

Antecknas. Diskussionen är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten Anders Eriksson understödd av lagtingsledamoten Brage Eklund lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att återkomma med en samlad strategi över de kommande näringspolitiska åtgärderna i form av ett meddelande med syfte att trygga arbetsplatser och skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet och dess utveckling”.

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 8.12.2014. Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 8.12.2014.