Projektets syfte är att beskriva och karakterisera grundläggande modeller för psykisk störning, sådana de förekommer bland företrädare för olika personalkategorier ingående I psykiatriska team samt bland patienter och anhöriga

Referenser

Bord, R. J. (1971): Rejection of the mentally ill: continuities and further developments, Social Problems, 18, 496-509.

Colombo, A. (1997): Understanding mentally disordered offenders, a multi-agency perspective, Aldershot: Ashgate.
Colombo, A., Bendelow, G., Fulford, B., Williams, S. (2003): Evaluating the influence of implicit models of mental disorder on processes of shared decision making within community-based multi-disciplinary teams, Social Science and Medicine, 56, 1557-1570
Crafoord, C., Jacobsson, L. & Åsberg, M. (1997): Ideologier, kulturer och synsätt inom psykiatrin, Psykiatriuppföljningen 1997:16, Socialstyrelsen.
Fulford, K. W. M. (1989): Moral theory and medical practice, Cambridge, Cambridge University Press.
Fulford, K. W. M. (1998): Mental illness, concepts of, Encyclopedia of applied ethics (Volume 3), London, Academic Press Inc.
Furnham, A. & Bower, P. (1992): A comparison of academic and lay theories of schizophrenia, British Journal of Psychiatry, 161, 201-210.
Furnham, A. & Rees, J. (1988): Lay theories of schizophrenia, International Journal of Social Psychiatry, 34, 212-220.
Howells, K. (1984): Public perceptions of mentally ill offenders, in Muller, D. J., Blackman, D.E. & Chapman, A. J. (eds.): Psychology and law, Chichester, Wiley.
May, T. (1997): Social research, Buckingham Open University Press.
Nieradzik, K. & Cochrane, R. (1985): Public attitudes towards mental illness – the effects of beahviour, role and psychiatric labels, International Journal of Social Psychiatry 31, 23-33.
Patton, M. Q. (1990): Qualitative evaluation and research methods, Newbury Park: Sage Publications.
Phillips, D. L. (1963): Rejection: a possible consequence of seeking help for mental disorder, American Sociological Reiview, 18, 963-972.
Siegler, M. & Osmond, H. (1974): Models of madness, models of medicine, London: Macmillan Publishing Inc.
Star, S. (1952): What the public thinks about mental health and mental illness, Paper presented at the annual meeting of the National Association for Mental Health, November 19, Chicago: University of Chicago Microfilms.
Taylor, J. & Taylor, D. (1989): Mental health in the 1990´s: from custody to care?, London: Office of Health Economics.

Bilaga 1
Intervjuguide – modeller för psykisk störning


Del 1.


(Uppfattningar om vad psykisk sjukdom är.)

Om man utgår från det som sägs i fallbeskrivningen – anser Du att det är något fel med Erik?

Vad tänker Du i största allmänhet om Eriks beteende?
Skulle Du säga att Erik har psykiska problem?

Hur skulle Du vilja tolka eller beskriva Eriks beteende?

Hur ser Du på psykiatriska diagnoser?
Hur användbara anser Du att diagnoser är i Eriks fall?

Vad skulle Du säga att det är som gör att Erik beter sig så här?

(Uppfattningar om vad man bör göra åt psykisk sjukdom.)

Anser Du att Erik behöver hjälp med sitt beteende?

Vilken sorts hjälp?
Vem eller vilka borde bli inblandade?
Hur kan de/Du hjälpa till?
Vilka är de starka/svaga sidorna med den hjälp Du föreslagit?

Vilken innebörd har termen ”traditionell psykiatrisk vård” för Dig?

Vilken funktion/syfte skulle Du säga att den har?
Vad är, enligt Din mening, fördelarna/nackdelarna med traditionell psykiatrisk vård?
För patienterna? För personalen?

Vilken innebörd har termen ”samhällsbaserad vård” för Dig?

Hur ser Du på relationerna mellan sjukhusvård och samhällsbaserad vård i framtiden?

Hur tror Du det kommer att gå för Erik i framtiden?

Kommer han att bli bättre?
Varför tror Du det?
(Uppfattningar om patientens och samhällets rättigheter och skyldigheter.)

Hur ser Du på Eriks rättigheter i den situation han befinner sig?

Har han rätt till vård och behandling?
Har han rätt att avstå från vård och behandling?
Har han några skyldigheter mot sin omgivning?

Vilka rättigheter/skyldigheter har samhället gentemot Erik?

Del 2.


(Tolkning av gemensamt beslutsfattande.)

Vad innebär ”gemensamt beslutsfattande”, när det gäller psykiatrisk behandling, för Dig?

(Beskrivning av minst ett händelseförlopp med ”lyckat” och ett med ”dåligt” resultat.)

Kan Du komma ihåg ett händelseförlopp av avgörande betydelse när det gällde vården av en patient, som Du var inblandad i tillsammans med andra personalkategorier, och som enligt Din mening fick ett lyckat resultat?

(Och ett annat som fick ett dåligt resultat?)

Vilka var de huvudsakliga inslagen i händelseförloppet (utan att nämna namn, platser etcetera för att tillgodose anonymitet)?

Vilka personalkategorier var inblandade?
Vid vilken tidpunkt blev Du inblandad i händelseförloppet?

När det gäller händelseförloppet med lyckat resultat: Vem/vilka kom Du bra överens med?

Vad berodde det på att ni kom bra överens?
Hur typisk är den här sortens händelse enligt din erfarenhet?
Hur avslutades händelseförloppet?

När det gäller händelseförloppet med dåligt resultat: Vem/vilka hade Du problem med?

Vad berodde problemen på?
Hur typisk är den här sortens händelse enligt Din erfarenhet?
Hur avslutades händelseförloppet?


(Uppfattningar i allmänhet om fördelar och nackdelar med psykiatriskt teamarbete.)

Vilken erfarenhet har Du av att arbeta i psykiatriska team?

Vilka är deras största fördelar, enligt Din mening (om det finns några)?
Vilka är deras största nackdelar, enligt Din mening (om det finns några)?
Vilka förändringar skulle Du vilja se i psykiatriska teams sätt att arbeta?

Finns det något Du skulle vilja tillägga, har Du några egna kommentarer till det vi pratat om här?

Bilaga 2
Fallbeskrivning
Erik Andersson är en 30 år gammal man, som är gift och har två barn. Under de senaste tre dagarna har Erik slutat äta och han har blivit mycket tystlåten. En psykiater har tillkallats och denne har samtalat med Erik, hans fru och en vän till familjen som känt Erik sedan de gick i skolan. Dessa samtal avslöjade följande fakta:
För ungefär ett år sedan började Erik bli alltmer tillbakadragen och försjunken i tankar. Enligt både frun och vännen verkade det som om han befann sig i en egen värld. Med tiden minskade hans intresse för arbetet och för barnen. Största delen av tiden satt Erik för sig själv på övervåningen, men då och då blev han upprörd och lämnade huset och återvände ibland inte på flera timmar. Under den senaste månaden har Erik börjat uttrycka idéer som hans fru tycker är underliga och svåra att förstå.
Under samtalet ville Erik först inte tala om sina upplevelser, men efter en stund slappnade han av och sa att han kände att en religiös sekt satte tankar i hans sinne, fastän han var oklar över exakt vad dessa tankar handlade om. Han hade också hört medlemmar av sekten tala om honom som en eventuell ny medlem men han hade aldrig sett dem.
Enligt Eriks fru har han inte haft några tidigare psykiska problem. Han använder inte heller några droger, dricker mycket lite alkohol och har inte genomgått några större operationer sedan han fick halsmandlarna bortopererade i tolvårsåldern.
Erik har två bröder, en som är äldre och en som är yngre än honom. Ingen av dem har haft psykiska problem och det har inte heller någon annan av hans närmaste släktingar utom Eriks farmor som fick psykiatrisk vård, fast ingen nu kan komma ihåg varför.
Erik började skolan lite senare än vanligt, eftersom han beskrevs som ett ”känsligt” barn som också var långsam i sin talutveckling. När Erik var åtta år gammal dog oväntat hans farbror, som han var mycket fäst vid. Erik ansågs vara ett mycket envist barn som tillbringade mycket tid för sig själv. Som tonåring saknade han självförtroende och ansåg sig vara ful att se på.
Tills helt nyligen har Erik varit egen företagare. Men hans lilla firma har inte gått bra och han har därför haft en del problem med att betala räkningar och amorteringar. Erik har varit gift i fem år, men enligt frun har de ”alltid grälat med varandra”.
Psykiatern avslutar sin rapport med att förklara att detta är all information vi har om Erik.