Utrikesutskottets betänkande



Yüklə 3,25 Mb.
səhifə20/38
tarix13.12.2017
ölçüsü3,25 Mb.
#34729
1   ...   16   17   18   19   20   21   22   23   ...   38

26 Östtimor


I motion 2001/02:U252 yrkande 1 framhålls att ingen har åtalats för de brott mot de mänskliga rättigheterna som begicks i Östtimor under 1999. Övergrepp och massakrer inträffade såväl före som efter folkomröstningen om Östtimors självständighet. Amnesty International hävdar att ett grundläggande villkor för återskapandet av ett rättssamhälle i Östtimor är att förövarna till dessa brott ställs inför rätta. Motionärerna anser att Sverige bör verka för att de som före och efter folkomröstningen på Östtimor begick brott mot mänskliga rättigheter ställs inför rätta.

I motion 2001/02:U254 (v, m, kd, c, fp, mp) yrkande 1 framhålls att försoning och rättvisa i Östtimor även förutsätter att de 50 000–100 000 flyktingar som är kvar i Västtimor tillåts återvända. Enligt motionärerna har Sverige en skyldighet att agera för försoning och rättvisa i Östtimor, eftersom den indonesiska regeringen har visat sig vara oförmögen att ta itu med dessa uppgifter under de två år som gått sedan folkomröstningen. I yrkande 2 krävs att Sverige skall agera för att en opartisk internationell domstol upprättas för att ställa förövare inom den indonesiska militären och den pro-indonesiska milisen inför rätta för övergrepp som begåtts gentemot Östtimors befolkning. Den olösta flyktingfrågan visar att påtryckningarna från omvärlden på Indonesien att repatriera flyktingarna har varit för svaga. Det står också klart att den indonesiska regeringen trots många löften varit oförmögen att lösa problemet, vilket tyder på att regeringen har bristfällig kontroll över militären. Sverige måste därför ställa krav på Indonesiens regering att den skall lösa flyktingfrågan och respektera Östtimors frihet, så att länderna kan försonas (yrkande 3).

I motion 2001/02:U345 (fp) yrkande 40 framhålls vikten av att det internationella samfundet medverkar till ett fredligt och frivilligt återvändande av det stora antalet flyktingar som nu vistas i flyktingläger i Västtimor sedan sommaren 1999. I yrkande 41 krävs att ansträngningar görs för att tillse att de ansvariga för våldsamheterna sommaren 1999 ställs till rättsligt ansvar.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att processen som avses leda till åtal inför nationella domstolar i Östtimor och Indonesien är i gång. FN:s övergångsadministration i Östtimor (UNTAET) genomför utredningar av över 800 brott och 10 allvarliga brott under den aktuella perioden. Under 2001 ledde det till flera åtal och fällande domar, bl.a. dömdes 7 milismän i december 2001 för massakern i Los Palos. FN räknar med att kunna slutföra utredningarna av de allvarligaste brotten och överlåta åt det självständiga Östtimor att genomföra åtalen under 2002 och 2003.

Sverige har gemensamt med EU på flera sätt verkat för att de misstänkta skall ställas inför rätta. Sverige har också i FN pläderat för Indonesiens ansvar att genomföra rättegångar.

Indonesien har ensidigt åtagit sig att lagföra de ansvariga för MR-övergreppen i Östtimor. Den indonesiske riksåklagaren genomförde också snabbt en utredning som ledde till en lista på 23 misstänkta, sedermera 19, personer, inklusive chefen för det militärkommando som omfattade Östtimor, två brigadgeneraler, polischefen i Östtimor och guvernören i Östtimor. Domarna till ad hoc-domstolarna har utsetts och godkänts av president Megawati.

Amnesty International uppmanar i en ny rapport (East Timor: Building a new country based on human rights) FN att upprätthålla högsta tänkbara normer för de mänskliga rättigheterna i Östtimor och ger ingående rekommendationer om hur en rättsstat skall kunna ta form i Östtimor. Amnesty fäster särskild vikt vid kampen mot straffriheten, repatriering av flyktingar, minoriteternas situation, utbildning av polis och militär samt hur skyddet för kvinnornas och barnens mänskliga rättigheter skall stärkas.

Att domstolarna i Indonesien nu tycks vara redo att inleda åtalen mot de misstänkta välkomnas. Sverige, liksom övriga EU, kommer att följa utvecklingen och för indonesiska myndigheter understryka vikten av att processerna drivs på ett juridiskt riktigt och transparent sätt och, där så krävs, i samarbete med östtimoresiska myndigheter. Sverige har i flera sammanhang, senast vid givarmötet för Östtimor i Oslo, understrukit vikten av att utredningarna och rättegångarna ges nödvändiga resurser. Efter de grova brott mot mänskligheten som begicks under 1999 är behovet av försoning fortsatt stort i Östtimor för att landet skall kunna gå vidare. Kommissionen för sanning och försoning kommer under 2002 att inleda sitt arbete. Sverige stöder försoningsprocessen genom projekt som drivs tillsammans med Uppsala universitet och finansieras via Sida.

Enligt FN finns fortfarande mellan 60 000 och 80 000 östtimoresiska flyktingar i västra Timor. Sverige har, bilateralt och genom EU, vid ett flertal tillfällen uttalat sin oro för situationen i västra Timor för den indonesiska regeringen, samt krävt att Indonesien löser flyktingkrisen, återställer säkerheten samt avväpnar och upplöser milisen.

Utöver politiskt stöd har Sverige beslutat om 49 miljoner SEK i humanitär hjälp 1999–2002 för både Östtimor och västra Timor och bereder för närvarande ett bidrag till FN:s appell för de östtimoresiska flyktingarna. EG har bistått med 8,3 miljoner euro under 1999 och 2000, och håller väsentliga medel tillgängliga för en lösning av flyktingfrågan.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2001/02:U252 (v, kd, c, fp, mp) yrkande 1, 2001/02:U254 (v, m, kd, c, fp, mp) yrkandena 1–3 samt 2001/02:U345 (fp) yrkandena 40 och 41 kan besvaras.


27 Nordkorea


I motion 2001/02:U345 (fp) framhålls att Nordkorea under senare år har utökat sina diplomatiska och handelsrelaterade kontakter med omvärlden. I en serie möten mellan regeringsföreträdare från Nord- respektive Sydkorea kom man överens om att försöka lätta på den militära spänningen och skapa förutsättningar för en stabil fred på den koreanska halvön. Landet står inför det sjätte året i följd av hungersnöd och allvarligt bristande förmåga att livnära befolkningen. Situationen förvärras av att förhållandena för hjälporganisationer är mycket svåra. Hungersnöden har också tvingat hundratals, möjligen tusentals, människor på flykt, inom landet såväl som över gränsen till Kina. I yrkande 58 krävs att Sverige bistår med nödvändig katastrofhjälp.

Utskottets överväganden

Utskottet har inhämtat att Sverige sedan 1995 genom Sida har lämnat drygt 184 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Nordkorea. Bedömningen är att FN-organisationerna och de enskilda organisationerna utför ett gott arbete i en komplicerad miljö. God samordning och regelbundet informationsutbyte sker mellan samtliga biståndsorganisationer vilket minskar risken för överlappning och ökar möjligheten att erhålla en samlad och tillförlitlig bild av den humanitära situationen.

FN har nyligen presenterat sin sjunde samlade appell för Nordkorea. Totalt omfattar appellen 258 miljoner US dollar, främst för mat/matsäkerhet (90 %), men även hälsoinsatser, vatten och sanitet samt i någon mån utbildningsinsatser finns med i programmet. Sverige har såväl bilateralt som genom EU påtalat problemen avseende hjälporganisationernas möjligheter att verka i landet.

Statsminister Göran Persson besökte som förste västlige regeringschef Nordkorea under våren 2002. Besöket genomfördes tillsammans med en EU-delegation bl.a. för att diskutera ett återupptagande av försoningsprocessen med Sydkorea.

Sverige inbjuder sedan juni 2001 nordkoreanska experter att delta i de internationella människorättsseminarer som regelbundet anordnas av Raoul Wallenberginstitutet i Lund. Nordkoreanerna har uttryckt intresse för fortsatt deltagande och även för att deltaga i kurser inom en rad andra områden som organiseras inom ramen för Sidas biståndsverksamhet. Detta ligger väl i linje med den trend som kan skönjas där det humanitära biståndet alltmer får en karaktär av utvecklingsbistånd som förutom att syfta till en rehabilitering av olika sektorer i det nordkoreanska samhället även bidrar till kapacitets- och institutionsbyggande verksamhet.

Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2001/02:U345 (fp) yrkande 58 kan besvaras.


Yüklə 3,25 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   16   17   18   19   20   21   22   23   ...   38




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin