bearbeta
Årsredovisning 2005
Hälso- och sjukvårdsutskottet
Bilagor
1 Hälso- och sjukvårdens kvalitet med utgångspunkt i effektmål enligt beställarplan 2005 (avsnitt 3)
2 Uppföljning av åtgärdslistan 2005 (avsnitt 5)
3 Återredovisning av uppdrag till Lf (avsnitt 3)
4 Kvalitetsuppföljning enligt avtal (avsnitt 3.3)
5 Resultaträkning 2005 (avsnitt 4)
6 Balansräkning 2005 (avsnitt 4)
7 Sjukvårdkostnader per kommun – jämför mot index (avsnitt 4)
8 Verksamhetstal (avsnitt 4)
9 Vården i siffror (avsnitt 4)
10 Läkemedelsstatistik (avsnitt 4)
11 Vård på lika villkor (siffror och slutsatser geografi) (avsnitt 3)
12 Utökad kostnadsredovisning (avsnitt 4)
1Viktiga händelser under 2005
Den 1 november infördes den nationella vårdgarantin. Resultatet efter två månader visar att vårdgarantin uppfyllts inom de allra flesta områden. Telefontillgängligheten till vårdcentraler och husläkarmottagningar har förbättrats. Antalet samtal till Vårdguiden har ökat med 60 procent bland annat genom att en särskild sjukvårdsrådgivning för barn har inrättats.
Satsning på psykisk hälsa
Barn- och ungdomspsykiatrin har genomgått en strukturförändring med syfte att bland annat skapa mellanvårdsformer. Med hjälp av statliga medel, så kallade ”Miltonpengar”, genomförs satsningar på särskilda grupper inom psykiatrin i samarbete med kommuner och stadsdelar.
Lägre kostnader vid upphandling
Upphandling av somatisk specialistvård geriatrisk/avancerad hemsjukvård, hörapparater och ljudstimulatorer samt diabetesstickor har inneburit betydelsefulla kostnadssänkningar inom respektive område.
Ett omfattande arbete med att ta fram en tvåårig regional utvecklingsplan för cancervården startade 2005.
Vid den naturkatastrof i Sydostasien (tsunamin) som inträffade vid slutet av 2004 organiserade landstinget snabbt sitt arbete. Bland annat öppnade landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) och BV en sambandscentral i landstingshuset för att samordna insatserna. Samarbetet mellan SLL och kommunerna fungerade också mycket bra.
En omfattande utveckling av närsjukvården har skett under året. Verksamheter och geografiska områden med störst behov har förstärkts och prioriterade grupper uppmärksammats.
Enhetliga uppdragsbeskrivningar
Uppdragsbeskrivningar, ersättningssystem och uppföljningsplaner har under året utarbetats för olika vårdområden.
Några nyckeltal 2003 2004 2005
Folkmängd i länet 1 860 872 1 872 900 1 880 000
Årets resultat (mkr) +631 +326 +51
% av omslutning 1,8 0,9 0,1
Vårdtillfällen psykiatri 26 378 25 310 25 742
Läkarbesök psykiatri 333 111 324 383 330 521
Läkarbesök i 1,27 1,40 1,47
primärvården per invånare
Läkarbesök per 2 325 2 599 2 744
husläkare
1.1Resultatanalys
Beställare Vård redovisar ett ekonomiskt överskott för tredje året i rad. För 2005 uppgår resultatet till +51 mkr (0,1 procent av omslutningen).
♦
Nettokostnadsökningen 2005 ligger på ungefär samma nivå som 2004 d.v.s. cirka tre procent. Resultatet är något lägre än de prognoser som gjorts under året. En stigande kostnadsökningstakt under hösten kan vara en signal om att budgeten 2006 löper en ökad risk för överskridande.
♦
Enligt Vårdbarometern har befolkningens förtroende för och tillgänglighet till vården förbättrats. De allra flesta upplever hög tillgänglighet till vården och är nöjda med den vård man får. Närsjukvårdens utveckling och inrättandet av fler närakuter har bidragit till att tillgängligheten förbättrats.
Ökad läkartäthet i primärvården är en förutsättning för kontinuitet och hög tillgänglighet. Under året har besöken inom primärvården ökat.
♦
Användningen av tjänsten Vårdguiden på telefon har fördubblats under 2005. Av samtalen leder 60 procent till råd om egenvård. Det finns därför stor anledning att tro att Vårdguiden avlastat övrig sjukvård.
♦
Det är svårt att se förändringar i befolkningens hälsa mellan enstaka år. Trenden är dock att folkhälsan generellt sett blir allt bättre i Stockholms län. Några positiva förändringar kan lyftas fram. En är att andelen dagligrökare minskat mellan åren 2004 och 2005 enligt de nationella folkhälsoenkäterna. En annan är att vaccinationsgraden av barn har ökat.
Områden kan förbättras är t ex den psykiska hälsan hos unga kvinnor. Samordningen mellan sjukhusvården, primärvården, och den kommunala omsorgen kan också bli bättre. Särskilt gäller det vården av äldre och missbruksvården. Tillgängligheten har ökat under året men kan fortfarande bli ännu högre.
♦
Ojämlikheter i hälsa finns fortfarande mellan sociala och etniska grupper och mellan män och kvinnor. Inom de områden där befolkningen upplever att de har dålig hälsa är också tillgången till vårdutbudet sämre.
♦
Den högspecialiserade vården har koncentrerats till Karolinska Universitetssjukhuset. En förändring av verksamheten vid akutmottagningen i Solna har genomförts. Styrningen av patientströmmar till andra sjukhus och närakuter har fungerat väl.
2Uppdrag 2.12005 års arbete
HSU har haft tolv sammanträden under året. Det utvecklingsarbete som påbörjades under 2004 har fortsatt under 2005, framförallt gäller det satsningarna på närsjukvård och ökad tillgänglighet.
HSU har beslutat om viktigare vårdavtal och vårdöverenskommelser med landstingsdrivna, privata och andra vårdgivare om akutsjukvård, primärvård, psykiatri, geriatrik, habilitering och tandvård.
Andra viktiga frågor har gällt avveckling av remisskrav för viss specialistvård och konsekvenser av ny organisation för vården i Norrtälje och i Södertälje. Åtgärder har beslutats med anledning av införandet av den nationella vårdgarantin.
Presidieprogrammet
Ett utvecklingsprogram för presidierna, det s.k. Presidieprogrammet har inrättats. HSU beslutade om nytt ramverk för beredningarna i november 2005 till följd av diskussionerna i Presidieprogrammet. Ramverket, som är gemensamt för beredningar, beskriver vad en aktivitetsplan är, hur underlag till direktiv och budget ska utformas samt hur ett ärende och avtal bereds.
Under året genomfördes bland annat en hearing om cancervård, seminarium om TBC samt workshop tillsammans med Stockholms medicinska råd.
Beredningarna har haft olika fokus under året. Några arbetar tätt tillsammans med politikerna i kommunerna och stadsdelarna, andra har fokuserat på dialoger med befolkningen inom området.
Dostları ilə paylaş: | 
