Beställarplan och budget 2002-2004

Inriktningsmål och effektmål

Inriktningsmålen för 2005 är kopplade till landstingsstyrelsens budgetdirektiv, därutöver finns två inriktningsmål som handlar om närsjukvården för att kunna följa den satsning som görs på närsjukvård.

• 
  God hälsa i befolkningen
  
• 
  Vård på lika villkor
  
• 
  Kvalitativt god hälso- och sjukvård
  
• 
  Sjukvård i god tid
  
• 
  En värdig vård
  
• 
  Kvalificerad närsjukvård
  
• 
  En lätt tillgänglig närsjukvård
  
• 
  Ekonomi i balans
  

Effektmålen redovisas i bilaga 6. I samband med HSU: s beslut om beställarplan för 2005-2007 fick förvaltningen i uppdrag att komplettera de föreslagna effektmålen med effektmål avseende alkoholmissbruk, ett hälsopolitiskt kvalitetsmål och ett mål avseende habilitering.

Nedan redovisas de nya effektmålen
God hälsa i befolkningen

• 
  den alkoholrelaterade sjukligheten ska inte öka jämfört med tidigare år
  

Kvalitativt god hälso- och sjukvård

• 
  antalet barn 0-6 år med autism som får fokuserade habiliteringsinsatser ska öka jämfört med 2004
  
• 
  andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 0-4 veckors ålder ska år 2005 minska jämfört med år 2004
  
• 
  andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder ska år 2005 minska jämfört med år 2004
  

2. Åtgärder som är föranledda av landstingsfullmäktiges budgetdirektiv

I budgetärendet redovisas de åtgärder som är föranledda av landstingsfullmäktiges beslut,

t ex frågor om strukturen i stort, den framtida utvecklingen av akutsjukvården samt utvecklingen av närsjukvården. Utöver detta redovisas de ekonomiska förutsättningarna där en viktig del är en halvering av kostnadsökningstakten i förhållande till budgeterat utrymme 2004 som i sin tur innebär en halvering av kostnadsökningstakten 2003. För att klara detta krävs bl a att beslutade verksamhetsförändringar och strukturomvandlingar 2004 genomförs så att budgeterade besparingar uppnås. Det bör också påpekas att strukturbesparingar på 500 mkr är fördelade på vårdgivare men att det fortfarande saknas precisering av hur volymer i form av antal vårdtillfällen och besök kommer att påverkas.

1. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten

I avtalen ställs krav på en förbättrad tillgänglighet. Den nya ersättningsmodellen för husläkarmottagningarna innehåller en höjd andel besöksersättning. Införandet av modellen ska ske fr.o.m. 1 januari 2005 i samband med omförhandling eller förnyelse av avtal. Ytterst syftar den nya modellen till ökad tillgänglighet i primärvården genom att ett ökat antal besök vid husläkarmottagningarna stimuleras.
Andra åtgärder som vidtagits är ett projekt kallat verksamhet i förändring. Genom att erbjuda vården ett process- och metodstöd syftar projektet till att stödja ett utvecklingsarbete som ska ge i första hand primärvården och närsjukvården bättre möjligheter att tillgodose behovet av/kravet på god tillgänglighet och trygghet för befolkningen. Stödet skall vara en del av det utvecklingsarbete som pågår/planeras inom närsjukvården och utgå från de behov som identifieras inom de olika närsjukvårdsområdena.
Dessutom genomförs enhetliga mätningar av telefontillgängligheten och åtgärder för att förbättra den fysiska tillgängligheten.
Vårdguiden på Internet och telefon har 200 000 kontakter/besök per månad. I samband med förändringar i närsjukvården och omstrukturering av akutsjukhusen har Vårdguiden stor betydelse och kan utgöra en stöttepelare i förändringsprocessen. Under hösten 2004 och början av 2005 pågår arbete med att direktöverföra inkommande samtal till akutsjukhusens akutmottagningar till sjukvårdsrådgivningen. Arbetet gör i syfte att dels avlasta akutmottagningarna dels styra till rätt vårdnivå. Marknadsföringskampanjer om telefonrådgivning för barn, innehållet i Vårdguiden tjänster samt Närsjukvården planeras våren 2005.

2. Ekonomiska förutsättningar

Den senaste prognosen pekar mot att 2004 års bokslut för BKV kan redovisa minst ett nollresultat. Den radikalt förändrade takten i sjukvårdens årliga kostnadsökning som började skönjas andra halvåret 2003 och som blivit tydlig under 2004 ökar möjligheterna att klara 2005 års mycket strama budgetramar.
Nedanstående tabell visar nettokostnadernas utveckling 2003-2007, Mkr i löpande löner och priser.
Tabell Landstingsbidrag 2003-2007

	Bokslut 2003	Budget 2004	Prognos 2004	Budget 2005	Plan 2006	Plan 2007
Landstingsbidrag (använda skattemedel) i Mkr	34099	35435	35435	36145	37361	39055
Förändring i procent jämfört med året innan	8 %	4 %	4 %	2 %	3,4 %	4,5 %

Som framgår av tabellen måste den totala kostnadsökningen 2005 begränsas till ca 2 % i förhållande till budget och aktuell prognos för 2004. Detta innebär att utvecklingen med en låg kostnadsökningstakt måste förstärkas ytterligare med en sänkning med två procentenheter från budgeterade 4 % 2004. För de 7 första månaderna för 2004 kan konstateras att kostnadsökningstakten ligger närmare 3 % än 4 %. Detta ger stöd för den senaste prognosen som pekar mot minst ett nollresultat i 2004 års bokslut vilket i sin tur är en viktig förutsättning för att klara också 2005 års budget.
Ekonomiska förutsättningar närsjukvård – akutsjukvård

Att kostnaderna i år ökar marginellt – trots ökat antal invånare och äldre befolkning och vissa satsningar på ny verksamhet – förklaras med de strukturbesparingar som genomförs enligt fullmäktiges beslut (trots att de inte får genomslag fullt ut) men också med generellt lägre nivåer i avtalade ersättningar till vårdgivarna.

Bilden ser dock olika ut för närsjukvård (i detta sammanhang summan av vårdgrenarna primärvård, psykiatri och geriatrik), akutsjukvård och läkemedel.

(Med närsjukvård avses här summan av vårdgrenarna primärvård, geriatrik och psykiatri. Akutsjukvård omfattar förutom akutsjukhusen också privata specialister i somatisk öppen vård)

Totalt finns för 2005 ett budgetutrymme för kostnadsökningar på 2 % jämför med budget 2004. Motsvarande utrymme 2004 är i budget 4 % i förhållande till bokslut 2003.
Diagrammet visar att för närsjukvården (här summan av primärvård, psykiatri och geriatrik) ligger såväl budgeterad som prognostiserad kostnadsökning för 2004 på 4,8 % vilket ska sänkas till högst 2,6 % enligt budgetförslaget för 2005. 1 procentenhet motsvarar för närsjukvård drygt 100 mkr.
För akutsjukvården finns ett budgeterat utrymme 2004 på 3,1 %, prognosen pekar dock mot en ökning med 4,1 %. Det är främst kostnadsreduceringen för specialistläkare till följd av remisskravet som inte ger budgeterad effekt. Den budgeterade kostnadsminskningen för 2005 är de av fullmäktige beslutade strukturbesparingarna som för akutsjukvårdens del motsvarar 540 Mkr. Exklusive strukturbesparingarna finns ett utrymme jämfört med prognos på ca 2 % och jämfört med budget på ca 3 %. 1 procentenhet motsvarar för akutsjukvård ca 150 mkr
Det är viktigt att notera närsjukvården visserligen har bättre ekonomiska förutsättningar relativt akutsjukvården 2005 men närsjukvårdens kostnadsökningsutrymme är påtagligt lägre 2005 än 2004.
För läkemedel ligger kostnaderna på budgeterad nivå i prognosen 2004 Prissänkningarna föranledda av patentutgångar och generikareformen har avstannat och den bakomliggande kostnadsökningstakten på ca 7 % bryter successivt igenom. Aktiva effektiviseringar förväntas begränsa ökningen 2005 till 5 %. En procentenhet motsvarar för läkemedel ca 40 mkr
De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig också för de olika delarna av länet där Beställaravdelning Söder till följd av föreslagen omfördelning för att ge bättre förutsättningar för att nå en jämlik vård får en högre uppräkning av landstingsbidraget än Beställaravdelningarna Norr och Stockholm.

1.