Beställarplan och budget 2002-2004

Läkemedel

Det fortsatta arbetet med genomförandet av läkemedelsstrategin fokuseras på fyra områden. De fyra områden som prioriteras förväntas effektivast och snabbast öka kvalitén i läkemedelsanvändningen.

• 
  ett långsiktigt, konsekvent värderingsarbete av specialläkemedels plats i vården behöver utvecklas. De utgör motorn i utveckling av läkemedelsterapin och kostnaden för läkemedel, samt svarar för drygt 30 procent av vårdens totala läkemedelskostnader. Andelen ökar dessutom. Förskrivningen av specialläkemedlen sker i första hand av sjukhusen och privata specialister. På sjukhusen svarar specialläkemedlen för ca 70 % av värdet på förskrivningen.
  
• 
  en utveckling av fortbildningsverksamheten baserad på vårdens behov och målen för läkemedelsstrategin. De nya avtalen med läkemedelsindustrin förutsätter att vården organiserat och aktivt styr fortbildningens innehåll i enlighet med vårdens prioriteringar.
  
• 
  fortsatt utveckling av elektroniska beslutstöd. Även här måste utvecklingen ske med utgångspunkt från vårdens krav. Arbetet förutsätter utformning av en gemensam strategi med nationell enighet och arbetsfördelning.
  
• 
  ökat kostnadsansvar för producenterna. Läkemedel är både en betydelsefull del i och ett alternativ till andra insatser inom sjukvården. Det är endast genom åtgärder inom producenternas organisation och av de enskilda förskrivarna som en effektiv användning av läkemedel kan uppnås. Beställaren kan ge stöd och stimulans för att ge bästa möjliga förutsättningar för detta arbete, samt formulera och följa upp mål för vårdens resultat. Genom att producenterna får ökat kostnadsansvar för läkemedel blir dessa ansvarsförhållanden tydligare.
  

Efter flera års förberedande arbete finns nu alla förutsättningar på plats för att inleda ett överförande av kostnadsansvar till producenterna. All öppenvårdsförskrivning går nu att fördela på enskild producent. System för uppföljning finns utvecklat med tillräckligt god kvalité för en meningsfull uppföljning.
För 2005 föreslås att kostnaden för förskrivning i öppen vård faktureras Danderyds sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Stockholms läns sjukvårdsområde. Samma erbjudande ges några större privata producenter. Vårdenheterna ersätts för kostnaderna med samma belopp. Beställare och producenter utarbetar gemensamt förslag till utformning av byggstenarna i en ekonomisk incitamentsmodell kopplad till kvalité och kvalitetsutveckling i förskrivningen. Förslagen presenteras och prövas i arbetet med budget 2006. För att 2006 kunna inleda en stegvis överföring av ekonomiskt ansvar för läkemedel till produktionen förutsätts att den för 2005 föreslagna praktiska övningen för de större producenterna genomförs.

5. Områden för kunskapsutveckling

I budgetdirektiven uppmärksammade de medicinska beredningarna behovet av handlingsprogram och områden för kunskapsutveckling. I särskilt ärende till HSU i juni redovisades och prioriterades de medicinska beredningarnas förslag på sådana områden och åtgärder. De prioriterade åtgärderna återfanns inom följande områden: folkhälsa, jämlik vård på lika villkor, närsjukvård, psykisk ohälsa, barn och ungdomar samt äldre. De föreslagna åtgärderna beaktades i det fortsatta arbetet och har legat till grund för budget 2005 och planering 2006-2007. Inriktningen på beredningarnas aktivitetsplaner/verksamhetsplaner bör också anpassas mot bakgrund av de gjorda prioriteringarna.

5. Gemensamma verksamheter

Under rubriken gemensamma verksamheter ingår kostnader för forskning och utveckling (FoUU), Samhällsmedicin, extern rehabilitering, sjukresor samt vissa administrativa kostnader. From årsskiftet 2003/2004 tillhör enheterna för administration av sjukresor och inkontinens hjälpmedel BKV.
Genom beslut i landstingsstyrelsen kommer en ny enhet ”Forum för kunskap och utveckling” att inrättas inom landstingsstyrelsens förvaltning. Det sker i första steget genom att de kunskapsenheter/centrumbildningar och en del andra funktioner som f n finns inom Beställarkontor Vård bildar en egen organisatorisk enhet. Bildandet av den nya enheten inleds den 1 september 2004.

5. Personal inkl hälsa, jämställdhet och mångfald

Med landstingets personalpolicy och hälsoplan som utgångspunkt har det inom beställarkontor vård utarbetats ett antal inriktnings- och effektmål inom personalområdet för personalen inom BKV. Dessa utgör ett stöd i det utvecklings- och förändringsarbete som pågår med syfte att främja BKVs övergripande mål.
För att skapa en hållbar utveckling och balans mellan arbete, familj och egen tid för alla medarbetare ska arbetet för personal inom beställarkontor vård inriktas på att:

• 
  arbeta för att chefs- och ledarrollen genomsyras av engagemang och kreativitet i sitt uppdrag.
  
• 
  utveckla befintliga forum för att tillvarata idéer och tankar inom organisationen.
  
• 
  stödja samarbetsformer och delaktighet som utvecklar verksamheten.
  
• 
  stimulera medarbetarnas individuella kompetensutveckling i ett omvärldsorienterat perspektiv
  
• 
  främja ett positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö.
  
• 
  lyfta fram mångfald- och genusperspektivet i det dagliga arbetet.
  

Inför 2005 kommer Landstingstyrelsens förvaltning (LSF) att arbeta fram en gemensam plan för jämställdhet och mångfald samt utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån landstingets hälsoplan.

5. Miljö/hållbarhet

Miljöpolicyn godkändes under våren 2004 och en internrevision ska genomföras under hösten 2004. Med utgångspunkt från de miljöaspekter som identifierats inom LSF har miljömålen fastställts. Dessa ska leda till att policyn efterlevs. Målen som är mät- eller kontrollerbara ska uppnås under en period av 1 till 5 år.
De övergripande miljömålen för LSF är samma som SLL: s miljöpolitiska program Steg 4.

• 
  år 2006 ska minst en fjärdedel av landstingets person- och varutransporter utföras med förnybara drivmedel.
  
• 
  år 2006 kommer minst 75 % av värme och elektricitet från miljöanpassade energikällor. Den totala energikonsumtionen ska inte ha ökat jämfört med år 2000.
  
• 
  år 2006 är minst hälften av alla identifierade mark och byggnadsföroreningar sanerade.
  
• 
  år 2006 har handlingsplaner för att minska läkemedelsrester i naturen antagits och används i landstingets alla vårdsektorer.
  

En testanläggning för rening av lustgas i frånluft ska vara i drift senast år 2004. Ambitionen är att lustgasutsläpp från landstingets verksamheter till atmosfären år 2006 ska vara reducerade till hälften jämfört med år 2001
Genom alla de avtal som tecknas, med såväl offentligt som privat finansierade vårdgivare uppkommer indirekt miljöpåverkan. Den största miljönyttan kan åstadkommas genom att fokusera på indirekta miljöeffekter och att ställa miljökrav vid alla beställningar och upphandlingar av vårdtjänster. Förtjänta verksamheter ska kunna få ersättning för uppnådda miljömål. Miljömålet ska vara uppnått år 2006.

5. Uppföljning

Ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning redovisas för HSU löpande i månadsbokslut, delårsbokslut och årsbokslut. Fördjupade analyser gör i delårs- och årsboksluten. Särskilt följs de verksamhetsförändringar och strukturåtgärder som beslutats.
En annan viktig uppgift som Beställarkontor vård har är att följa upp hälso- och sjukvårdens insatser. Resultaten av uppföljningarna ger underlag för den fortsatta beställningen av hälso- och sjukvården och uppföljningen blir därmed ett viktigt instrument till en bättre styrning av de ekonomiska resurserna.
Uppföljningsarbetet kan delas upp i nivåerna: Befolkningsnivå, vårdgrensnivå, vårdkedjenivå och avtalsnivå
På befolkningsnivå följs politikernas uppsatta mål upp med hjälp av de indikatorer och resultat av olika mått som experter i samarbete med beställartjänstemän tar fram.

Utgångspunkten är befolkningens hälsoläge och syftet med uppföljningen är att se hur effekterna på befolkningens hälsoläge påverkas av de hälso- och sjukvårdsinsatser som beställts. Befolkningen delas här upp i olika grupper som prioriteras sinsemellan såsom kön, åldersgrupper, geografiska områden med olika socialt index, specifika sjukdomsgrupper m fl. Resultatet av uppföljningen redovisas utifrån sex områden och svarar på om vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och om den utförs i rimlig tid för befolkningen i sin helhet och för de olika prioriterade befolkningsgrupperna.

På vårdgrensnivå sker uppföljning när särskilda problem vill genomlysas och för att se om vården är likvärdig i länet. Syftet kan vara att få en ögonblicksbild av problemet inom en hel vårdgren, exempelvis hur telefontillgängligheten ser ut vid samtliga husläkarmottagningar/vårdcentraler i länet mätt med samma metod vid samma tillfälle. Resultaten ger underlag för tydligare krav på vårdtjänsterna i kommande avtal/vårdöverenskommelser.
Hälso- och sjukvårdens insatser inom en vårdkedja kan också följas upp i vissa fall. Syftet är här att se hur olika vårdgivare som är involverade i vården av en viss patientgrupp tillsammans lyckas skapa en vårdkedja sett ur patientens perspektiv. T ex hur en patient med stroke omhändertas och vårdas från ev ambulanstransport till akutmottagning och därefter vidare till medicinklinik, rehabilitering, eventuellt särskilt boende, hemsjukvård- hemrehabilitering m fl vårdgivare. Även här ska uppföljningsresultatet redovisas i de sex områdena: hur kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientorienterad, effektiv och jämställd vården varit och om den hos alla vårdgivarna givits i rimlig tid.
Inom avtalsprocessens ram sker uppföljning direkt av vårdgivarnas verksamhet enligt särskilt fastställd uppföljningsplan som ska finnas som bilaga till avtal och vårdöverenskommelsen. Dessa avtalsuppföljningar sker dels månatligen/kvartalsvis avseende omfattningen av vårdtjänsterna (volym- och ekonomiuppföljning) och dels oftast årligen avseende innehållet i vårdtjänsterna. Resultatet av uppföljningen av innehållet i vårdtjänsterna redovisas i de sex tidigare beskrivna områden. Inom varje område finns ett antal tydliga krav och indikatorer uppställda. Syftet är inte att mäta om befolkningens hälsotillstånd påverkats av vårdtjänsterna utan i stället att kontrollera om vårdgivarnas uppdrag enligt avtalen är uppfyllda. Ett annat syfte är också att stimulera vårdgivaren att utveckla sin verksamhet och därmed förbättra vårdens kvalitet för patienterna. Inom avtalsuppföljningen görs också uppföljningar av vårdgivarnas kvalitetssystem med hjälp av verktyget LAGE i syfte att stimulera till förbättrat kvalitetsarbete hos vårdgivaren men också som kontroll av hur kvalitetssystemet fungerar utifrån patientperspektiv. Slutligen görs också medicinska revisioner när behov finns att kontrollera om vårdgivaren bedriver en god och säker vård.
Beställarkontor vårds uppföljningsarbete fokuseras under 2005 på att nå ökad enhetlighet med gemensamma uppföljningsplaner för samma typ av vårdtjänster, vilket ger ökade möjligheter till jämförelser och styrning av resurser.
Under 2005 ska arbetet med enhetliga och jämförbara uppföljningar vidareutvecklas. Det gäller såväl uppföljning på befolkningsnivå som på vårdgrensnivå, vårdkedjenivå och avtalsnivå. För en del uppföljningsområden behöver fokus ligga på fortsatt utveckling medan fokus för andra områden kan läggas på att säkerställa enhetlighet i praktisk tillämpning för att öka jämförbarhet. Strukturer och processer för uppföljning, metoder och informationskällor, indikatorer och mått behöver synliggöras och kvalitet i data och uppgifter säkerställas.
I början av året fastställs ansvariga, arbetsformer, tidplan, årscykel etc. i BKVs verksamhetsplan 2005

1 T ex tekniska hjälpmedel, ambulanssjukvård, FoUU