Beställarplan och budget 2002-2004

Avtalsläget

I den rapportering av avtalsläget som gjordes i slutet av augusti kunde konstateras att bedömningen var att avtalen inte skulle vara färdigförhandlade till den 27 augusti. Däremot var volymer och totalersättningar klara såtillvida att tillräckliga underlag finns för att stämma av budgeten på den nivå som landstingsledningen behöver. En komplicerande faktor är att 3S utredningens olika förändringar för 2005 ännu inte är klara. T ex är konsekvenserna av begränsningen av Karolinska Universitetssjukhusets Solna akutmottagning ännu inte färdigutredd, liksom flyttningar av högspecialiserad och specialiserad vård mellan de olika akutsjukhusen.

I enlighet med direktiv och ramar har en principöverenskommelse tecknats med SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde). Arbetet med att teckna avtal med enskilda vårdproducenter pågår med utgångspunkt i principöverenskommelsen.
Avtalen med de större privata vårdgivarna har undertecknats och är förlängda till och med utgången av 2005. Avtalen med de privata specialisterna omförhandlas successivt när avtalen går ut. Upphandlingen av länets ambulansverksamhet är avslutad och avtal är tecknade som träder ikraft i februari 2005.

3. Riskanalys

Förutsättningarna för att klara budgeten för 2005 med en så låg uppräkning som 2 % har under de första 7 månaderna 2004 förbättrats. Bl.a. kan nämnas:

• 
  att BKV 2004 ser ut att nå minst nollresultat. Kostnadsökningstakten har sänkts från 8,3 procent för 2003 till under 4 procent för de 7 första månaderna 2004 jämfört samma period 2003. Detta har kunnat ske främst med genomförande av huvuddelen av de beslutade strukturbesparingarna och låga uppräkningar av avtalade ersättningar för 2004.
  
• 
  att vårdgivarna 2004 också ser ut att generellt uppnå minst nollresultat. Detta underlättar möjligheterna för beställaren att träffa avtal med de mycket låga uppräkningar av ersättningarna för 2005 som budgetramarna kräver
  

Samtidigt måste understrykas att budgeten 2005 utöver utmaningen att halvera kostnadsökningen en gång till innehåller inslag av relativt stora osäkra faktorer.

Exempel på specifika risker där budgetöverskridanden kan befaras finns främst för delar av vårdkostnaderna som inte är reglerade i avtal och vårdöverenskommelser.

• 
  husläkarens nya roll (krav på remiss för vård hos sjukgymnaster och specialistläkare) har endast genomförts till viss del och det är osäkert om de kostnadsminskningar på 150 Mkr som budgeten förutsätter kan komma att realiseras till mer än en tredjedel
  
• 
  vårdgivarna (främst akutsjukhusen) har i förhandlingarna för 2005 lyft fram kostnadsökningar för personalomkostnadspålägg som innebär krav på ersättningar utöver vad som ryms inom ram
  
• 
  budgeten för akutsjukvårdens utomlänsvård förutsätter kostnadsreducering med 70 Mkr jämfört med bokslut 2003 som ännu inte preciserats
  
• 
  kostnader för förlossningar och neonatalvård som ersätts fullt ut utan tak ligger för närvarande på en högre nivå än vad budgeten rymmer.
  
• 
  de ovan beskrivna riskerna kan endast till en mindre del pareras med en marginell central reserv. De beslutade besparingar (som husläkarens nya roll med krav på remiss för vård hos sjukgymnast/specialistläkare) som inte genomförs fullt ut måste antingen ersättas med nya beslut om kostnadsreduceringar eller fullföljas enligt de ursprungliga intentionerna
  

Det kan samtidigt konstateras att kostnadsökningstakten sänkts 2004 jämfört med tidigare år samt att prognosen för 2004 visar på ett överskott vilket förbättrar ingångsläget inför nästkommande år.

5. Verksamhetsförändringar 2005

Nedan beskrivs de verksamhetsförändringar som sker inom länet under året. Förändringarna inriktas på områdena tillgänglighet, närsjukvård samt de prioriterade grupperna. De lokala budgetunderlagen från de nio geografiska beredningarna bifogas budgetärendet. Där redovisas förslag till insatser för äldre, barn och ungdomar, psykisk ohälsa, folkhälsa, jämlik vård på lika villkor, tandvård samt övrig vård. Nedanstående är en sammanfattning från budgetunderlagen. Dessutom bifogas åtgärdslistor från respektive beställaravdelning i vilka förslag till förändringar framgår. I utredningen om Stockholms sjukvårdsstruktur (3 S) behandlas frågor om strukturen för hälso- och sjukvården i stort, dels frågan om det nya universitetssjukhuset och den framtida strukturen för akutsjukvården, dels närsjukvårdsutredningen. Ett resultat är bildandet av Karolinska universitetssjukhuset. Närsjukvårdens starkare roll betonas så att patienterna i ökad utsträckning kan tas omhand i närsjukvården istället för på såväl universitetssjukhus som övriga akutsjukhus.

1. Prioriterade grupper och frågeställningar

Äldre

Det råder stor samstämmighet när det gäller de geografiska beredningarnas förslag på förbättringar av vården för de äldre. Samverkan med andra aktörer är en viktig del. Skapa trygghet genom att förbättra det akuta omhändertagandet framhålls också.
Barn och unga

När det gäller vården för barn och ungdomar framhålls särskilt en översyn av ungdomsmottagningarnas uppdrag. Andra viktiga delar är BUS-arbetet samt åtgärder för att förbättra barn och ungdomars psykiska hälsa.

Psykisk ohälsa

Implementeringen av den nya BUP-strukturen är en viktig del för att kunna förbättra den psykiska ohälsan. Det pågår också på flera håll i länet översyner av de psykiatriska klinikerna. Samverkan med andra aktörer framhålls särskilt.

Folkhälsa

Såväl i Stockholm som i övriga Sverige har befolkningens medelvikt successivt ökat de senaste decennierna. Allt fler blir överviktiga och feta vilket leder till ett ökat insjuknande i följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Kostnaderna för vård och behandling av komplikationer ökar i snabb takt. Landstingsfullmäktige har fastställt visionen att halvera andelen personer med fetma åren 2003-2013. För att stoppa den negativa trenden är investeringar en förutsättning. I beställarplanen som beslutades av HSU den 25 maj redovisades behovet av sådana. Kostnaden för att implementera handlingsprogrammet för övervikt och fetma beräknas till nio miljoner kronor för 2005 och beaktas i den slutliga prioriteringen inför internbudget 2005. De geografiska beredningarna samt medicinsk programberedning fem kommer att vara viktiga för att skapa förutsättningar för att genomföra vårdprogram och samhällsinriktat arbete.

Jämlik vård på lika villkor

I budgetunderlagen finns en mängd förslag på hur tillgången till vård kan förbättras. Utbudsstrukturen ser idag olika ut och flera förslag syftar till att förändra den så att förutsättningarna för jämlik vård på lika villkor blir bättre. Andra åtgärder för att ge bättre förutsättningar är gemensamma ersättningssystem och uppdragsbeskrivningar samt analyser av vårdkonsumtionen.

Tandvård

Tandvården kommer att genomföra förebyggande riktade åtgärder till barn i områden med sämre tandhälsa i samverkan med BVC, skolor och fritidsverksamhet. Det kan bl a innebära fluorsköljning, tandhälsovårdsinformation och tandborstningsinstruktioner.

Närsjukvård

Utvecklingen av närsjukvården fortsätter. En rad åtgärder vidtas för att utveckla och stärka närsjukvården. Satsningar görs inom områden med eftersatta vårdbehov. Satsningarna syftar även till att kunna ta emot fler patienter med anledning av strukturförändringarna inom akutsjukvården. Inom ramen för närsjukvården kan även nya organisatoriska lösningar prövas, t ex distriktssköterskeledda mottagningar.

2.