Av hälso- och sjukvårdslagen framgår att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
I Stockholms län finns mycket av Sveriges medicinska spetskompetens och en del av de behandlingsmetoder och den medicinska tekniken som ryms här hör till världens mest framstående inom sitt område. Visionen för dagens och morgondagens vård i Stockholms län är en vård som både arbetar hälsofrämjande och samtidigt skapar trygghet för länets befolkning genom att erbjuda en sjukvård och en omsorg som är av fortsatt hög kvalitet. Att verka hälsofrämjande innebär till stora delar ett förändrat arbetssätt för vården och ett nytt sätt att se på vårdens uppdrag och roll i samhällsutvecklingen.
Hälso- och sjukvården ska arbeta utifrån de grundläggande värderingarna i den vårdetiska plattformen om människovärde, hälsa, omsorg och rättvisa. Samverkan och samarbete med förståelse för varandras roller samt insikt i och respekt för de ekonomiska förutsättningarna som ska känneteckna allt arbete. Genom samtal och utbildningsinsatser ska värderingarna utvecklas och spridas bland medarbetarna i beställarorganisationen och hos vårdgivarna.
Inriktningsmål, effektmål och strategier beskrivs i fyra olika perspektiv med de principer som tillämpas i den balanserade verksamhetsstyrningen.
BEFOLKNING
RESURSANVÄNDNING
Fokus på befolkningens behov och förväntningar på hälso- och sjukvården.
Fokus på hur vi använder tillgängliga resurser.
UTVECKLING
INTERNA PROCESSER
Fokus på hur sjukvården ska utvecklas för att bättre möta befolkningens behov och förväntningar.
Fokus på hur beställarorganisationen arbetar med sitt uppdrag.
6.1 Inriktningsmål
Inriktningsmålen för 2005 är kopplade till landstingsstyrelsens budgetdirektiv, därutöver finns två inriktningsmål som handlar om närsjukvården för att kunna följa den satsning som görs på närsjukvård.
Utöver inriktningsmålen finns effektmål för att kunna följa upp inriktningsmålen samt strategier för att kunna nå målen. Exempel på strategier är utvecklingen av den framtida sjukvårdsstrukturen i länet.
Nedan redovisas inriktningsmål med effektmål och strategier för att nå målen. Effektmålen har utarbetats i samverkan med den politiska majoriteten utifrån vad som bedömts som viktiga förbättringsområden för landstinget. Effektmålen ska så långt det är möjligt redovisas uppdelat på kön och geografisk tillhörighet. Uppföljningen sker genom en Folkhälsoenkät vartannat år, fortlöpande Vårdbarometermätningar, uttag av data från källor såsom Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen, barnhälsovårdens verksamhetsrapporter, nationella kvalitetsregister, Smittskyddsenhetens statistik, m m. Effektmålen behöver utvecklas ytterligare. Arbetet kommer att fortsätta för att ytterligare förfina formuleringarna, inventera vilka datakällor som finns att tillgå, besluta hur redovisning ska ske mm.
För att nå de övergripande inriktningsmålen är våra viktigaste generella strategier att
satsa på förebyggande hälso- och sjukvård
satsa på informationsverksamhet och kommunikation med befolkningen
samverka kring patienter med kommuner och stadsdelar och inom landstinget
samverka med länets kommuner, stadsdelar och andra aktörer kring hälsofrämjande insatser
driva ett medicinskt programarbete och ett kvalitetsutvecklingsarbete i samverkan
i uppdragsbeskrivningar till vårdgivarna tydliggöra krav på innehåll och kvalitet
relatera avtalsersättningen till måluppfyllelse (målrelaterad ersättning)
säkra att alla beslut och åtgärder vilar på Värdegrund för hälso- och sjukvård för Stockholms läns landsting
utveckla och stärka en löpande och långsiktig uppföljning
säkra att alla beslut och åtgärder har kostnadstäckning inom beslutade ekonomiska ramar
6.3 Befolkning
Det övergripande inriktningsmålet är god hälsa i befolkningen. De andra inriktningsmålen talar om vad som ska karaktärisera hälso- och sjukvården. Den ska vara värdig, kvalitativt god och ges i god tid och på lika villkor.
För att förverkliga strategin ska bl a vårdens innehåll utvecklas med hjälp av MPA/Q och implementera MPA/Q: s regionala vårdprogram och kvalitetsmått i upphandling och avtal/vårdöverenskommelser. I dialog med vårdgivaren/leverantören ska klargöras hur bästa hälsa för befolkningen och bästa hälso- och sjukvård kan uppnås inom ramen för tillgängliga resurser.
Vården ska tillhandahållas och genomföras på lika villkor för alla människor. Skillnader mellan män och kvinnor både när det gäller konsumtion av vård och resultat av vård föreligger och bör föranleda djupare analyser.
I Folkhälsorapporten redovisas en rad skillnader i behov och vårdkonsumtion mellan män och kvinnor. Kvinnors hälsoutveckling har varit sämre än männens, särskilt gäller detta psykisk ohälsa. Kvinnor har även en översjuklighet i rörelseorganens sjukdomar.
God hälsa i befolkningen
andel invånare som skattar sin hälsa som god år 2005 ska närma sig 2003 års högsta värde
andelen invånare med psykisk ohälsa 2005 ska minska jämfört med 2003
alla nya avtal och överenskommelser inom BVC, MVC, ungdomsmottagningar, husläkarverksamheter/vårdcentraler ska vara anpassade efter handlingsprogrammet mot övervikt och fetma till 100 % vid utgången av 2005
andelen dagligrökare 2005 ska minska jämfört med 2004
andel barn som vaccineras för mässling, påssjuka och röda hund ska uppgå till 96 % år 2005
andelen kariesfria treåringar i områden med sämst tandhälsa ska öka med tre procentenheter per år
andelen tonårsaborter ska minska med 10 % jämfört med 2004
alla avdelningar på Beställarkontor vård ska senast vid utgången av 2005 ha formulerat folkhälsomål baserade på Stockholms läns landstings folkhälsopolicy
Vård på lika villkor
andelen av befolkningen 2005 som anser sig ha tillgång till den vård de behöver ska vara större än 2004
den faktiska resursförbrukningen per kommun/stadsdel ska närma sig förväntad resursfördelning enligt index år 2005
Kvalitativt god hälso- och sjukvård
28-dagarsöverlevnaden efter hjärtinfarkt 2005 ska bli jämförbar med de resultat som de landsting har som redovisar de bästa värdena
andel strokepatienter 2005 som inom tre månader återgår till eget boende ska vara högre än 2003
den hälsorelaterade livskvaliteten efter höftledsoperationer ska höjas till genomsnittet för befolkningen i sin helhet