Ekonomi I balans

6.4 Utveckling

Målet är att utveckla vårdens struktur så att den i framtiden möter befolkningens behov av en kvalificerad och lätt tillgänglig närsjukvård. Huvudstrategin är en långsiktig och systematisk strukturomvandling av vården. Utgångspunkt för att förverkliga strategin är 3 S-utredningen (utredningen om den framtida sjukvårdsstrukturen i Stockholm) där närsjukvårdsutvecklingen är en viktig del. Riktningen är att utvecklingen går mot allt tydligare vårdprocesser/vårdkedjor som är uppbyggda utifrån patientens behov och förväntningar samt från en efterfrågestyrd till behovsstyrd sjukvård.
Inriktningsmål och effektmål är hämtade från 3S utredningen Den framtida närsjukvården, bilaga 3, avsnitt 1 Delprojekt – Mål, uppdrag och vårdbehov. I detta dokument finns beskrivning över hur förslagen till mål tagits fram, vilka de kritiska framgångsfaktorerna är vilket kan öka förståelsen av nedanstående uppräkning av målen. Det bör noteras att de föreslagna målen är just förslag och att ett fortsatt arbete för att bl a ytterligare förankra målen hos olika intressenter, säkerställa att målen är uppföljningsbara och att förbättra formuleringarna, måste ske.
Sedan tidigare finns målen – en kvalificerad närsjukvård – och – en lätt tillgänglig närsjukvård – formulerade. Inriktningsmål för den framtida närsjukvården är:

• 
  Tidig upptäckt och tidiga insatser
  
• 
  Skapa trygghet hos patienter och befolkning
  
• 
  Sammanhållen vård och förstärkta vårdkedjor
  
• 
  Ökad tillgänglighet på telefon och för besök
  

En kvalificerad närsjukvård

• 
  senast år 2005 ska det finnas dokumenterade handlingsprogram för tidig upptäckt och tidiga insatser för två olika behovsgrupper (exempelvis svårt sjuka barn eller äldre multisjuka med omfattande vårdbehov)
  
• 
  möjlighet till delad vårddokumentation mellan samtliga vårdgivare ska finnas senast år 2006
  
• 
  ett dokumenterat bedömningsprotokoll för tidig upptäckt av demens hos äldre ska finnas senast år 2005
  

Lätt tillgänglig närsjukvård

• 
  den längsta väntetiden från remiss till tidpunkt för besök hos specialist inom närsjukvården får vara högst fyra veckor år 2005
  
• 
  andelen bokningsbara tider hos husläkaren inom tre dagar ska 2005 öka jämfört med 2004
  
• 
  senast 2005 ska det finnas dokumenterade ”VIP-filer” (individuella kontaktvägar) för två olika behovsgrupper (t ex svårt sjuka barn eller äldre multisjuka med omfattande vårdbehov)
  
• 
  50 % av deltagande enheter i tillgänglighetssatsningen ska uppnå avancerad tillgänglighet, d.v.s. patienterna ska träffa läkare inom 3 dagar inom 18 månader från att de påbörjat arbetet
  

Som underlag för att utveckla samverkan i närsjukvården finns närsjukvårdsutredningens checklistor. För samverkan mellan kommun och landsting finns checklistor för grupperna barn och ungdom som behöver särskilt stöd, äldre, personer med psykisk sjukdom, personer med missbruk samt för folkhälsofrågor. Likaså finns en checklista för samverkan mellan landstingets vårdgivare i närsjukvårdsområdet, d v s primärvård, geriatrik, psykiatri, beroendevård samt privata specialister.

Inom ramen för ambitionen för att utveckla närsjukvården och fånga upp eftersatta grupper ska följande behovsgrupper prioriteras:

• 
  Barn och ungdomar
  
• 
  Äldre
  

Dessutom ska fokus ligga på:

• 
  Psykisk sjukdom/ohälsa
  
• 
  Kroniskt sjuka
  
• 
  Personer i behov av habilitering
  

Fokus på utvecklingsuppdraget ska ligga på närsjukvården för att ge särskild uppmärksamhet åt ovanstående grupper. Dessutom ska omfördelning ske mellan geografiska områden med ojämlika hälsovillkor.

Avtalen med vårdgivarna ska anpassas till de utbuds- och strukturförändringar som beslutats som en följd av 3S-utredningen och den där inkluderade närsjukvårdsutredningen. Samverkan och dialogen i vården och med vårdgrannar och samhälle ska utvecklas.
Strukturomvandlingen ska stöttas och kombineras med andra åtgärder för att samtidigt förändra arbetssätt, system och effektivitet i vården. En långsiktig strategi för hur beställaren kan stödja utvecklingen mot en ökad systemeffektivitet i vården ska utvecklas som skapar detta stöd och denna stimulans.
De viktigaste framgångsfaktorerna för att beställaren ska kunna utveckla en strategi är:

• 
  skapa förtroende och legitimitet för arbetet
  
• 
  utgå från ett kunskapsunderlag om den patientrelaterade verksamheten
  
• 
  en bred samverkan med alla berörda
  

Strategin ska utvecklas gemensamt med vårdgivarna och kunskapscentra och beskriva:

• 
  vad av pågående stora förändringsarbeten som är lämpliga att integrera i strategin
  
• 
  vad som därutöver behöver tillföras
  
• 
  vilka arenor och nätverk som måste tillskapas
  
• 
  vem gör vad i arbetet med att stödja och stimulera vårdgivarnas förbättringsarbeten
  

Arbetet ska bedrivas så att resultatet kan beaktas i översynen av landstingsstyrelsens förvaltningar. Arbetssätt och resurser för att stödja och stimulera vårdgivarnas förbättringsarbeten måste vara en naturlig del av den centrala administrationen. En viktig del i vårdens strukturarbete är att genomföra läkemedelsstrategin för att höja kvalitén i läkemedelsförskrivningen för att undvika komplikationer för patienterna och onödiga kostnader i vården.

.

6.4.1 Ny sjukvårdsstruktur i länet

Den nya föreslagna sjukvårdsstrukturen har som målsättning att erbjuda invånarna en högspecialiserad vård, specialiserad vård och närsjukvård med så hög kvalitet och tillgänglighet som möjligt. Behovsstyrningen av vården tydliggörs. Sjukvårdsupplysning och rådgivning utvecklas och kombineras med ett remissförfarande som gör att patienterna snabbt får tillgång till vård. Den nya strukturen innebär att ett nätverk för sjukvård utvecklas där dagens akutsjukhus får nya roller och uppdrag och där närsjukvården får en ökad betydelse. Högspecialiserad vård koncentreras till Karolinska Universitetssjukhuset och en profilering och samordning av verksamheterna vid KUS Solna och KUS Huddinge genomförs.
Samtidigt som högspecialiserad vård koncentreras till KUS sker en utflyttning av specialiserad vård från KUS till övriga sjukhus i länet. Akutverksamhet som inte kräver sjukhusens resurser överförs till närsjukvården. De privata öppenvårdsspecialisterna knyts närmare den offentliga vården med gemensamma vårdprogram, efterbildningsaktiviteter och utbildning av studenter. Konsultverksamheten inom närsjukvården utvecklas med stöd av specialister från olika specialitetsområden. Vårdprocesser utvecklas och upphandlas. Med stöd av en gemensam sammanhållen vårddokumentation stärks den medicinska säkerheten och resursförbrukningen minskar. Gemensam vårddokumentation blir ett viktigt instrument som besluts- och processtöd och för uppföljning av vårdens resultat och kvalitet.
En förändring av sjukvårdsstrukturen är nödvändig för att möta den nya sjukligheten som beskrivs i folkhälsorapporten men också för att möta sjukhusens nya uppdrag.
Tanken är att invånarna i ett avgränsat geografiskt område ska kunna få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och social omvårdnad nära där de bor eller vistas – utom den vård som behöver akutsjukhusets specifika kompetens och resurser. Närsjukvårdens uppdrag omfattar hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. För att kunna ge dessa samordnade insatser i

närsjukvården är kommunal medverkan en förutsättning. Närsjukvården får då mera karaktär av närvård. I närsjukvården arbetar vårdgivarna i ett vårdnätverk så att patienterna får tillgång till rätt kompetens för sina olika vårdbehov och vårdinsatserna är samordnade. I vårdnätverket samarbetar offentliga och privata vårdgivare inom såväl kommun som landsting.

Vanliga sjukdomar ska i största möjliga utsträckning tas omhand i närsjukvården. För patienten är det viktigt med tidig upptäckt och att vårdinsatserna sätts in tidigt i sjukdomsförloppet och är samordnade mellan olika vårdgivare. Det ska också vara lätt att få kontakt med vården när man behöver den. Närsjukvården ska vara nära både i tid och rum men också nära genom att den bidrar till att skapa trygghet och tillit. Vårdgivarna i närsjukvården ska uppfattas som ett självklart och attraktivt förstahandsalternativ. I närsjukvården får de allra flesta vårdsökande hjälp med sina problem oavsett om det handlar om akuta och tillfälliga besvär eller om mer långvariga och kroniska sjukdomar.
Den enskildes behov är avgörande för hur närsjukvårdens insatser ges.

För många är husläkarteamet den naturliga porten in i närsjukvården men

det är inte den enda. För ungdomar kan det vara skolhälsovården eller

ungdomsmottagningen och för de äldre kan det vara den kommunala

äldrevården.

Närsjukvården måste säkerställa fungerande vårdprocesser för enkla och

relativt okomplicerade sjukdomstillstånd. Samtidigt måste förmågan stärkas

när det gäller att ta hand om mer komplicerade sjukdomstillstånd och

komplexa problem som kräver tillgång till mångprofessionell kompetens

och samordnade insatser från olika vårdgivare.

Sjukvårdens olika vårdgivare måste ha tillit till varandras kompetens.
Närsjukvårdens framtida styrka blir beroende av dess flexibilitet att välja

rätt typ av samverkan för olika behov. Graden av samverkan styrs av behov

och överenskommelser.

Sammansatta behov möts med samordnade insatser. Detta är särskilt

viktigt för vissa äldre, psykiskt sjuka, missbrukare och barn i behov av

särskilt stöd. Samordningen har mer karaktären av en vårdfläta än vårdkedja – insatserna vävs samman till en helhet istället för att avlösa varandra en efter en. Samordningen mellan huvudmännen bör ge både kvalitativa vinster och ekonomiska fördelar.

Forskning, utbildning och utveckling är en naturlig och viktig del av

närsjukvårdsuppdraget. FoUU måste därför förläggas i närsjukvården och

utgå från invånarnas behov i de olika geografiska områdena. Forskningen

ska innefatta metodkunskap kring att arbeta i fungerande, tvärprofessio-

nella och gränsöverskridande nätverk där ett lärande med regelbunden

utvärdering, aktiv analys och uppföljning kan ske. Kunskap om hälso-

kommunikation och hälsopedagogik måste utvecklas, liksom utnyttjandet

av gruppmetodik.

För att gå mot en närsjukvårdsutveckling krävs:

• att patient- och behovsperspektivet är överordnat organisations-

perspektivet

• att ett nytt arbetssätt utvecklas vid husläkarmottagningar mot mer

samverkan inom närsjukvårdsområdet och med fler gemensamma

vårdprocesser

• att sjukhus och närsjukvård arbetar tillsammans för att skapa en

sammanhängande sjukvårdsstruktur

• att kommuner och landsting gör en gemensam kartläggning av

befolkningens behov i varje närsjukvårdsområde i dialog med vårdgivarna

• att kommuner och landsting gör en gemensam kartläggning av befintliga

resurser i varje närsjukvårdsområde i dialog med vårdgivarna

• att det utformas en lokal handlingsplan utifrån de prioriterade behoven

och med hänsyn tagen till de lokala möjligheterna

• att en arena för professionell dialog mellan närsjukvård och sjukhusvård

skapas exempelvis AMDSIS/SPESAM¹ kring fördelning av olika patient-

och sjukdomsgrupper

• att vårdprogram och beslutsstöd anpassas till närsjukvårdens uppdrag

och utformas i samråd med patient- och handikapporganisationer

6.4.2 Särskilda områden

Stora förändringar är redan beslutade inom ramen för besparingsarbetet i Stockholm. Dessa påverkar framförallt sjukhusen. I det löpande avtalsarbetet ingår vardagsrationaliseringar som en naturlig del. Dessutom utgör närsjukvårdsutveckling och 3 S en inriktning för andra stora förändringar. Därutöver beskrivs nedanstående områden särskilt i beställarplanen med anledning av att utredningar pågår eller ska påbörjas och särskilda beslut måste tas om fortsättning eller påbörjande.

6.4.2.1 Tandvård

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län har under en lång följd av år stadigt förbättrats och andelen kariesfria barn har ökat i alla åldersgrupper. Denna stadiga förbättring har dock de allra senaste åren tenderat att plana ut och för år 2003 finns en vikande tendens.
Barn i socialt utsatta områden har karies och hål som behöver lagas i betydligt högre utsträckning än barn i övriga områden.
Ett förbättrat basprogram för individuella hälsofrämjande åtgärder riktade till länets samtliga barn och ungdomar i riskåldrar samt förstärkt basprogram för kollektiva hälsofrämjande åtgärder för barn i utsatta områden påbörjas under 2004 och genomförs fullt ut år 2005.

De förstärkta insatserna omfattar bl a information till skolklasser, utbildning till lärare och fluorsköljning.

Den uppsökande verksamheten som genomförs inom ramen för det reformerade tandvårdsstödet är viktigt för välbefinnande och livskvalitet hos äldre och funktionshindrade. I dag nås cirka 60 procent av de berättigande av uppsökande verksamhet. Ytterligare åtgärder måste vidtas i samarbete med kommuner och vårdgivare för att säkerställa att samtliga som är berättigande erbjuds en munhälsobedömning.
För att säkerställa att de grupper som har störst behov får tillgång till tandvård föreslås att ett prioriteringsarbete av den landstingsfinansierade tandvården startas inom ramen för MPA under 2005.

De frågeställningar som Landstingsstyrelsen formulerat (LS 0307-2142) med anledning av Dentalmaterialutredningen (SOU 2003:53) ska utredas/handläggas.

6.4.2.2 Läkemedel

Kostnadsökningstakten för läkemedelsförmånen de första tre månaderna 2004 var ca 1,5 % jämfört med motsvarande period 2003. Den kraftiga minskade ökningstakten förklaras till stor del av patentutgångarna för Losec, Cipramil och Zocord. Tillfälligtvis döljer prissänkningar på dessa preparatområden en bakomliggande fortsatt volym- och kostnadsökning på mellan 7-8 %. Det är kostnaderna för specialläkemedel som ökar. De närmaste åren är det endast några få originalpreparat av mindre ekonomisk betydelse som mister patentet, vilket skulle innebära en återgång till en ökning på 7-8 % om inga åtgärder vidtas. De ekonomiska förutsättningarna för 2005 bygger på att kostnadsökningen kan begränsas till 5 %. Det finns stora kvalitetsbristkostnader i utnyttjandet av läkemedel som med ett fortsatt genomförande av läkemedelsstrategin skulle kunna reduceras. Kvalitén i läkemedelsförskrivningen måste höjas för att undvika komplikationer för patienterna och onödiga kostnader för vården.
I avtalen med vårdgivarna måste ansvaret för läkemedel vidgas och förtydligas. Hitintills har avtalen i första hand berört vårdgivare inom primärvården och där allmänläkarna och basläkemedel. I fortsättningen ska kvalitetsarbetet med specialläkemedlen prioriteras. Kvalitetsutvecklingsavtal ska tecknas med sjukhusen och specialistmottagningar utanför sjukhus. Avtalen ska skapa förutsättningar för ett fortsatt genomförande av läkemedelsstrategin i samverkan mellan vårdgivarna, läkemedelskommittéorganisationen och beställaren.

Kvalitetutvecklingsavtal avseende läkemedel ska tecknas med vårdgivare av öppen vård så att minst 80 % av den samlade öppenvårdförskrivningen täcks för 2005.

Avtalen med vårdgivarna ska prioritera följande områden:

• 
  handlingsplaner för att införa olika former av beslutstöd till läkare och patient så att effektiv förskrivning och läkemedelsanvändning underlättas.
  
• 
  åtgärder för effektivare fortbildning/kommunikation på läkemedelsområdet.
  
• 
  handlingsplaner för att minska läkemedelsrester i naturen.
  
• 
  ekonomiska incitament som stöd för producentens kvalitetsutveckling.
  

6.4.2.3 Hjälpmedel

Hjälpmedelsguiden som konkretiserar den av LS tidigare fastställda Hjälpmedelspolicyn ska implementeras under 2005 och vara helt införd 2006.
Behovet av hjälpmedel kommer sannolikt att öka väsentligt under perioden:

• 
  ökat antal äldre invånare
  
• 
  ändrad livsföring vilket t ex ökar antalet diabetespatienter. Detta medför bl a ett ökat behov av ortopedtekniska hjälpmedel (ortopediska skor, ortoser och proteser)
  
• 
  förändrade vårdformer och kortare vårdtider
  
• 
  kommunerna ombildar särskilda boenden till s.k. egna boendeformer vilket medför att betalningsansvaret för hjälpmedel helt överförs till landstinget
  
• 
  teknisk utveckling, -medicinsk utveckling, -högre krav från brukarna
  
  

Beställarkontor Vård har under 2004 som ett led i att minska kostnaderna initierat införandet av nya IT-stödsystem för uppföljning av hjälpmedelsverksamhetens samtliga delområden. Systemen driftsätts successivt fram tills 2005. IT-stödet medför en förbättrad styrning, uppföljning och analysmöjlighet. Potentialen till spårbarhet kring följsamhet av ”kloka sortimentslistan” blir möjlig.

Förutsättningar för att säkerställa leveransen av indata till uppföljningssystemen är

• 
  2 % av den fasta ersättningen till leverantörerna baseras månadsvis utifrån att begärda indatafiler levereras till BKV vid överenskommen tidpunkt.
  
• 
  denna förutsättning ska föras in i externa avtal samt i vårdöverenskommelser då det avtalstekniskt så är möjligt.
  

6.4.2.4 Vårdguiden

Med Vårdguiden finns väl fungerande kanaler för information till invånare och hälso- och sjukvårdspersonal och för kommunikation dem emellan. Vårdguidens tjänster har tillkommit för att i vid och djup mening stärka invånarna som konsumenter av hälso- och sjukvård. De är också tillkomna för att underlätta för och avlasta hälso- och sjukvårdspersonalen. Ett viktigt syfte, utöver att bidra till ökad kunskap i specifika frågor och vägleda människor rätt i vården, är att ge råd om egenvård och friskvård så att onödiga besök i vården och onödigt insjuknande kan undvikas.

Idag finns:

• 
  Vårdguiden.se med omfattande information och frågetjänster
  
• 
  Vårdguiden på telefon med sjukvårdsrådgivning av erfarna sjuksköterskor dygnet runt.
  
• 
  Vårdguiden.se erbjuder dessutom tjänsten Mina Vårdkontakter för möjlighet att boka tid, förnya recept m m via Internet dygnet runt.
  
• 
  Tidningen Vårdguiden fokuserar på egenvård och aktuell information om förändringar i hälso- och sjukvården. Den delas till samtliga hushåll 4 ggr/år.
  

Styrgruppen för Vårdguiden har givit förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar för en mer specificerad sjukvårdsrådgivning för barn (HSU april och maj 2004).

Möjlighet att boka tider på jourmottagningar/närakuter via sjukvårdsrådgivningen kommer att utredas och prövas.

Marknadsföring av Vårdguiden-tjänsterna är en strategisk fråga i landstingets kommunikation med befolkning och hälso- och sjukvårdspersonal i det pågående förändringsarbetet. Välinformerade och trygga patienter med tillgänglighet till Vårdguidens tjänster på Internet och telefon dygnet runt innebär möjlighet till avsevärda besparingar i andra delar av hälso- och sjukvården.

6.4.2.5 Habilitering

Behov finns av fortsatta satsningar avseende diagnostik och behandling för vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. För barn och ungdomar krävs fortsatta satsningar inom de områden där behoven bedöms som störst. Under 2005 planeras ett utvärderingsprojekt av tidiga fokuserade och intensiva behandlingsmetoder/insatser för barn med autism. Beställarkontor Vård tar initiativ till ett sådant arbete i samverkan med Karolinska Institutet, Barn och ungdomspsykiatrin, Handikapp & Habilitering, KUS/barnmedicin och TIPO Sverige AB samt eventuellt andra intressenter. Arbetet ska ske inom ramen för tillgängliga resurser.

6.4.2.6 Rättspsykiatri

En särskild översyn innebärande planering, dimensionering och organisation av den slutna vården för rättspsykiatriska och särskilt vårdkrävande patienter har just startat. Utredningen bör resultera i ett förslag som kan utgöra underlag för den fortsatta planeringen av en eventuell nybyggnad på Huddinge sjukhus.
I ett första steg kommer dock utredningen att koncentreras på att på kort sikt lösa den besvärande överbeläggning som sedan flera år råder på den länsgemensamma enheten för rättspsykiatrisk vård på Huddinge sjukhus.
I direktiven ingår också att komma med ett förslag till organisation av den fortsatta öppna vården av de patienter som skrivs ut från rättspsykiatrisk vård. Behovet av en specialiserad öppenvård för många inom patientgruppen är stort eftersom de har mycket komplexa vårdbehov som ofta inte kan tillfredsställas inom respektive hemsektor.
I översynen föreslås ytterligare en avdelning på den länsgemensamma enheten för rättspsykiatrisk vård vid Huddinge sjukhus och ett särskilt öppenvårdsteam eller öppenvårdsmottagning för patienter som skrivs ut från rättspsykiatrisk vård. En förutsättning för att dessa förslag ska genomföras är att de kan inrymmas inom de geografiska beställaravdelningarnas ekonomiska ramar.

6.4.2.7 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)

I samband med att den öppna Barn och Ungdomspsykiatrin (f d PBU) fördes över från Omsorgsnämnden till Hälso- och sjukvårdsnämnden genomfördes flera utredningar, som resulterade i beslut om mål och inriktning för den framtida utvecklingen av barn och ungdomspsykiatrin i Stockholms län. Beslutet fattades med bred politisk uppslutning.
Av det som beslutades återstår följande att genomföra:

• 
  utveckla mellanvård (t ex dagvård, team för intensiva insatser i hemmet)
  
• 
  utveckla vården för specifika behov kopplade till åldrar, diagnoser eller behandlingsmetodik (t ex akutteam, team för tonårspsykoser)
  

Mellanvård liksom team för specifika behov kräver ett större upptagningsområde än en ordinarie BUP-mottagning för att det ska finnas tillräckligt barnunderlag för verksamheten.

För ofta förekommande utrednings-/behandlingsbehov kan en hög kompetens utvecklas och upprätthållas inom de basala BUP-mottagningarna genom subspecialisering under förutsättning att mottagningen har en tillräcklig stor personalgrupp.
I samband med att heldygnsvården samlokaliseras till Sachska huset år 2005, är det lämpligt att genomföra de strukturförändringar som krävs för att skapa förutsättningar för att utveckla vårdutbudet i enlighet med ovanstående.
Förutsättningar för att åstadkomma denna nya utbuds- och kompetensstruktur är

• 
  att BUP-mottagningarna omstruktureras så att det bildas större mottagningar som har tillräckligt stort personalunderlag för att möjliggöra en subspecialisering.
  
• 
  att det inom BUP byggs upp ett utbud av insatser för specifika vårdbehov som kräver ett större upptagningsområde än en ordinär BUP-mottagning.
  
• 
  att det inom BUP finns en länsgemensam verksamhet som i första hand svarar för dygnet-runt-verksamhet (heldygnsvård, akutverksamhet på jourtid) samt en öppenvårdsverksamhet som svarar för öppenvårdsinsatser som är så sällan förekommande eller kräver så specifik kunskap att den bör bedrivas med hela länet som upptagningsområde.
  

Beställningen till BUP ska under planeringsperioden utformas i enlighet med ovanstående inriktning. Den fortsatta utvecklingen av samarbetet med kommunerna som pågår, bl a inom ramen för BUS-samverkan (Barn i behov av särskilt stöd från både landsting och kommun) ska särskilt beaktas.

Det fortsatta budgetarbetet ska

• 
  belysa hur en detaljorganisation för BUP utifrån ovanstående inriktning kan integreras med utvecklingen av närsjukvården i övrigt
  
• 
  tillse att resurser och utbud är jämnt fördelat över länet
  
• 
  belysa hur utbudet för befolkningen som replierar mot de privata vårdgivarna påverkas av strukturförändringen
  
• 
  beakta ev förändringar i fråga om ersättning från staten för behandling för asylsökande barn.
  

6.4.2.8 Övervikt

Övervikt och Fetma är ett frekvent och växande folkhälsoproblem, som leder till ett stort antal medicinska konsekvenser, vilket innebär höga kostnader för hälso- och sjukvården. I syfte att motverka kostnadsutvecklingen för behandling av komplikationer krävs en omfördelning av resurser från behandling av komplikationer till hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande samt behandlande insatser.
För barn ska utbudet svara mot de insatser som beskrivs i handlingsprogram övervikt och fetma på följande nivåer, nivå 1 – barnavårdscentraler (förskolebarn) skolhälsovård (skolbarn), nivå 2 – barnläkarmottagning, vårdcentral/husläkarmottagning och ungdomsmottagning nivå 3 – barnkliniker, nivå 4 – regionalnivå ”Rikscentrum för överviktiga barn”, KUS, Huddinge.

För vuxna ska primärvården vara den självklara basen (nivå 1) för insatser mot övervikt och fetma. En del aktiviteter har startat inom ramen för projektet programarbete övervikt och fetma, men det krävs större satsningar på både utbildning och metodutveckling. På nivå 2 inom ramen för närsjukvårdsorganisationen ska behandlingsteam med inriktning mot livsstilsrelaterade sjukdomar inrättas. Beteendevetare, sjukgymnaster och dietister är exempel på viktiga kompetenser i dessa team. På nivå 3 har specialistkliniken inom akutsjukvården ett trefaldigt uppdrag, - behandling, - kompetensutveckling och - metodutveckling. En viktig del är att i samspel med närsjukvården stödja kunskapsuppbygganden av vården för överviktiga och feta. Behandlingen vid specialistklinik ska vara inriktad mot att behandla svår och extrem fetma med svåra komplikationer eller mycket hög risk för komplikationer. De finns till stor del redan som patienter i vården och är i framtiden potentiella storkonsumenter av sjukvård.
Uppdragen till berörda vårdgivare, både inom BVC, MVC och husläkarverksamheterna samt andra relevanta vårdgivare behöver ses över och anpassas till handlingsprogrammet. Det krävs också en investering i verksamheter som svarar mot nivå 2 och 3 för vuxna och nivå 4 för barn. Utbudet som finns idag och även behövs 2005 på nivå 3 för vuxna är Utvecklingscentrum Norrtull KUS/Huddinge (finansierat 2004), och MOTVIKT, Danderyds Sjukhus AB (ej finansierat 2004). Kostnaden beräknas till 9 mkr 2005, 5 mkr är finansierade 2004.
De föreslagna verksamheterna ska på kort sikt ge utdelning i form av reducerade kostnader för behandling av typ 2-diabetes, behandling av högt blodtryck, behandling av höga blodfetter samt minskade behandlingskostnader för övriga komplicerande sjukdomar. Förutom minskade kostnader för läkemedel innebär en minskad sjukdomsförekomst minskat behov av kontrollbesök på kort och lång sikt.
Det allra viktigaste för att motverka den negativa hälsoutvecklingen är förebyggande insatser. Dessa står i stor utsträckning kommunerna för med bistånd från SLL, det är därför viktigt att BKV fokuserar på hälsofrämjande arbete i samverkan med kommunerna.

6.4.2.9 Komplementär-/alternativmedicin

Ett projekt för bl a policyarbete, informations- och kunskapshöjande insatser, utvecklingsprojekt samt stöd till samverkansmodeller avseende komplementär/alternativmedicin beräknas starta under 2004. Utvärdering föreslås ske efter två år.