Introduktion

1.2 Problem

Föreligger det någon skillnad vad beträffar ledarskapsstilar mellan ledare som är under 40 år jämfört med de som passerat 50 års ålder?

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av modellen Managerial Grid och mätinstrumentet Prioritering av ledarstilar (PLS) identifiera eventuella skillnader/likheter mellan hur olika generationer utövar sitt ledarskap.

1.4 Avgränsning

Studien inriktar sig på verkställande direktörer för privata aktiebolag och koncerner lokaliserade i Stockholmsregionen med mellan 50 och 100 anställda. Undersökningen utförs endast vid ett tillfälle då enkätformuläret distribuerats. Eftersom det inte finns någon möjlighet att studera samtliga företag som faller under dessa kriterier, har det utförts ett slumpmässigt urval på 100 företag vilket också innebär att 100 chefer ingår i studien.

1.5 Disposition

I kapitel 2 ges först en allmän metodgenomgång innan vi presenterar tillvägagångssättet för de olika delarna som ingår i uppsatsen. Här behandlas bland annat mätinstrumentet PLS som undersökningen bygger på. Kapitel 3 syftar till att redogöra för centrala begrepp samt olika organisations- och ledarskapsteorier. Historiska och nuvarande ledarskapsteorier behandlas samt valda teorier att grunda undersökningen på. I kapitel 4 ges en utförligare redogörelse för modellen Managerial Grid och de olika ledarstilar som modellen beskriver. I det femte kapitlet presenterar vi resultatet av datainsamlingen, samt cheferna delas in i olika åldersgrupper. Kapitel 6 diskuterar resultatets utfall. Avslutningsvis i kapitel 7 presenteras slutsatserna, och övriga funderingar kring det valda problemområdet diskuteras.

2 Metod

Detta kapitlet beskriver några möjliga ansatser avseende metodik, vetenskapligt angreppssätt för uppsatsen samt valt tillvägagångssätt för vår undersökning. Syftet med metoddelen är bland annat att andra skall kunna genomföra i princip samma undersökning i syfte att testa resultatet. Det skall också vara möjligt för andra att värdera metodens och resultatets relevans och tillförlitlighet.

2.1 Kvalitativ och kvantitativ forskning

Inom all typ av forskning talas det om kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Kvantitativ forskning innebär förenklat att söka och finna kunskap genom att mäta, beskriva och förklara ett fenomen i verkligheten. Kvalitativ forskning skall uttyda och förstå fenomenen. Det är problemet som avgör vilken typ av forskning som skall bedrivas och det talas ofta om kvantitativ och kvalitativ forskning som två helt skilda saker. Detta stämmer sällan inom praktisk forskning, eftersom kvantitativ forskning ofta har kvalitativa inslag på samma sätt som kvalitativ forskning använder sig av kvantitativ information.²

Syftet med denna uppsats är att identifiera skillnader mellan olika generationers ledarskaps-egenskaper hos verkställande direktörer. Att använda sig av en kvantitativ studie, det vill säga att mäta, beskriva och förklara ett fenomen, uppfyller bäst syftet med uppsatsen. Anledningen är att studien syftar till att undersöka ett så stort sample (urvalsgrupp) som möjligt för att kunna dra några generella slutsatser utifrån insamlat material.

2.2 Typ av undersökning

Forskning syftar till att ta fram kunskap om olika fenomen. Den kunskap som forskningen skall leda till kommer att vara av olika karaktär beroende på ett antal skilda faktorer. De flesta undersökningar kan klassificeras utifrån karaktären på den kunskap som någon vill erhålla genom forskningen. Generellt finns det tre typer av undersökningar; explorativ, deskriptiv och hypo-tesprövande undersökning vilka beskrivs nedan.
Explorativa undersökningar syftar till att utforska (från engelskans explore) något område där det saknas kunskap eller information. Syftet är att hämta in så mycket information som möjligt om ett bestämt problemområde. En explorativ undersökning kan också vara en inledning på en hypotesprövande undersökning (se nedan), om viss information saknas, och blir då en förundersökning. Även deskriptiv undersökning har fått sitt namn från engelskan (describe) och syftar till att beskriva något. Denna typ av undersökning är vanlig inom beteendevetenskaplig forskning och kan till exempel gälla individer, situationer eller händelser. Beskrivningarna kan gälla något som redan ägt rum eller något som sker just nu. En hypotesprövande undersökning innebär att forskaren formulerar en hypotes eller ett påstående som sedan prövas empiriskt. Hypoteser är påståenden om relationer mellan olika fenomen och formuleras ofta i logiska satser "om - så". Hypoteserna kan handla om variablernas samvariation eller orsaksförhållanden eller förutsägelser mellan olika variabler.³
Den här undersökningen har snarast karaktären av en explorativ undersökning. Syftet är att utforska ledarskapsbeteenden och avsikten är att hämta in så mycket information som möjligt inom detta problemområde. Att undersöka alla inom populationen som faller inom urvalskriterierna skulle bli alltför resurskrävande. Ett vanligt tillvägagångssätt är då att studera en förenklad modell av hela verkligheten. Detta tvingar oss att göra ett slumpmässigt urval som bildar ett representativt stickprov av verkligheten.

2.3 Undersökningens uppläggning

Inom beteendevetenskaplig forskning finns det ett antal olika uppläggningar av en undersökning. Tekniken för att samla in information är valfri inom varje upplägg och forskaren kan själv välja lämplig teknik. I allmänhet talas det om fyra olika typer av upplägg:
Ex ante facto- och ex post facto-undersökningar betyder för- respektive efterundersökningar.

För att en ex ante facto-undersökning, det vill säga en förundersökning, skall vara möjlig måste forskaren veta att händelsen som skall undersökas verkligen kommer att inträffa. Detta förfarande kan användas tillsammans med en undersökning under och efter händelsen. Genom att studera ett objekt ex ante facto kan under- och efterstudierna relateras till det ursprungliga tillståndet före händelsen. Ex post facto-undersökningar är undersökningar som sker efter en händelse, men vid en ex post facto-undersökning finns det aldrig någon tidigare händelse att relatera resultatet till. Denna undersökningsmetod är därför inte lämplig om syftet är att hitta ett orsakssamband mellan två händelser.

Experimentella undersökningar kräver att forskaren har hög grad av kontroll över kausaliteten i studien. Detta innebär kontroll av alla variabler, individfaktorer samt situationsfaktorer som påverkar studien. Arbetet sker utifrån en förenklad modell av verkligheten för att på så sätt begränsa antalet variabler. Det finns både beroende och oberoende variabler. Den beroende variabeln är den mätningen utförs på. De oberoende variablerna manipuleras i studien för att se om den beroende variabeln förändras i något avseende. Ett tillvägagångssätt är att använda sig av olika grupper och utsätta var och en av dessa för olika sorters behandlingar. Via manipulation framgår det om grupperna skiljer sig åt. Dessa experiment kan utföras i olika sorters miljöer. Det är då av stor vikt att de runtomliggande variablerna kan hållas på en konstant nivå, så att dessa inte påverkar experimentets utfall. Ett exempel på detta är fältexperiment då människor studeras i deras verkliga miljö.
Survey-undersökningar används främst vid deskriptiva studier och kan genomföras på flera olika sätt. En vanlig metod är att använda sig av en enkät eller intervju på en större grupp människor. Fördelen med survey-undersökningar är möjligheten att samla information om ett stort antal variabler, eller mycket information om en enskild variabel utan allt för stor arbetsinsats.
Fallstudier kan användas inom nästan all forskning men begreppet har lite olika innebörd beroende på forskningsområde. Denna typ av studie innebär dock alltid att en undersökning genomförs på en mindre grupp, då oftast personer. Skillnaden jämfört med surveyundersökningar är att fallstudien gör en noggrannare detaljundersökning på en mindre grupp individer. Fallstudier genomförs ofta i deltagarnas naturliga miljö och ofta krävs en enkät- eller intervjustudie som komplement till fallstudien.⁴
Denna uppsats har genomförts som en ren survey-undersökning. För- och/eller efterundersökningar kräver att ett fenomen kan studeras under en period. Den tid som studien avser att ta är tio veckor, vilket gör det näst intill omöjligt att studera en eller flera variabler under en längre tid. Detta känns heller inte relevant i vårt fall, vilket innebär att vi inriktat oss på en ex post-facto undersökning. Datainsamlingen har skett genom en enkätstudie, eftersom det krävdes en relativt stor urvalsgrupp för att vi skulle kunna dra några generella slutsatser.