Landstingsplan 2007-2009

God hälsa

En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv utveckling i länet och ger bättre förutsättningar för en effektiv och bra sjukvård i framtiden.

Riksdagen har pekat ut elva målområden för inriktningen av folkhälsoarbetet. Landstingets folkhälsoarbete ska följa dessa och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. I samverkan med kommunerna har en folkhälsopolitisk strategi arbetats fram. Den ska utgöra en gemensam plattform och inspirationskälla med syfte att hälsoaspekter ska vägas in i beslut på alla nivåer. Strategin ska ligga till grund för ett fortlöpande målinriktat arbete i länet.

Hälso- och sjukvården har i uppdrag att lindra och bota sjukdomar samt att förebygga ohälsa. Dagens sjukvård är starkt inriktad på den första delen – att hjälpa dem som redan blivit sjuka. För att i framtiden kunna ge den bästa sjukvården till alla på lika villkor måste vården arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Hälso- och sjukvården ska vid sina möten med patienter eller anhöriga i större utsträckning systematiskt integrera relevanta hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande aspekter i hela vårdkedjan. Det innebär att verksamheten i det vardagliga mötet med patienter eller anhöriga, oavsett stadium av sjukdom, stödjer den process som ger individen möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet. Förutom i det direkta mötet, kan stöd till individen även ges med hjälp av ny teknik, t ex via Internet eller på annat sätt på distans.

Stöd inom detta område behöver också riktas till landstingets medarbetare för att öka deras insikt och kunskap inom området och därmed öka deras förmåga att på ett trovärdigt sätt arbeta med frågorna i relation med patienterna.

Insatserna ska i första hand riktas till de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan positivt, d v s stimulera till ökad motion och goda kostvanor samt att minska rökandet och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. Insatser är även viktiga för att säkerställa en trygg och säker sexualitet. Resultatet av den befolkningsenkät som genomfördes 2006 pekar på en oroande utveckling av övervikt och fetma samt ungdomars psykiska hälsa, alkoholvanor och tobaksbruk. De fyra norrlandstingen har därför gemensamt bestämt att prioritera insatser för en bättre utveckling inom dessa strategiska områden. Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Barns och ungdomars hälsa är därför särskilt viktig i det förebyggande arbetet. En väl fungerande samverkan med vårdgrannar, i första hand kommunerna, är av stor vikt i det arbetet.

Även den sekundära preventionen är viktig; d v s att hjälpa de som drabbats av sjukdom att leva ett så bra liv som möjligt, att kanske kunna undvika medicinering, men också att förebygga ytterligare insjuknanden och/eller komplikationer. Detta ska ske som en naturlig del i vård och behandling inom hälso- och sjukvården och tandvården.

Insatserna för att minska och på sikt eliminera mäns våld mot kvinnor ska fortsätta med utgångspunkt från det program som tidigare fastställts.

Kopplingen mellan kultur och en god hälsa är numera fastställd och i det arbetet ska landstinget bidra både med stöd till projekt och verksamheter, samt arbeta med att finna arbetsmetoder, där kulturen är ett verktyg i rehabilitering och folkhälsoarbete.

God vård

Grundläggande synsätt

Hälso- och sjukvården ska vara offentligt finansierad och offentligt styrd Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och att erbjuda en hälso- och sjukvård samt tandvård som har sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgängliga resurser som sin begränsning. Utgångspunkten för insatserna inom hälso- och sjukvården ska vara ett tydligt patientperspektiv och patienternas behov ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Vid uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser ska uppnådda resultat i ett patientperspektiv vara i fokus

Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda genom att evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder används. Verksamheterna ska ta till sig och använda evidensbaserad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad detta innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvinnor respektive män. Hälso- och sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett individens etniska bakgrund, religiösa tillhörighet eller sexuella läggning.

Utvecklingsstrategier

Verksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården ska som utvecklingsstrategi tillämpa ett uthålligt kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att, ur ett patientperspektiv, förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Öppna jämförelser inom och mellan verksamheter ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet. Resultaten från medicinska kvalitetsregister ska också systematiskt nyttjas.

För att nå målet om en god vård ska landstinget aktivt medverka i framtagandet av nationella riktlinjer samt i systematisk form införa nya medicinska metoder. Ett sammanhållet ledningssystem för att upprätthålla en god kvalitet och patientsäkerhet ska utgå från Socialstyrelsens föreskrifter och även beakta andra viktiga källor på området. Ett viktigt led i att nå en kvalitativt god och patientsäker vård är att aktivt arbeta för att minska variation i praxis inom och mellan verksamheter. Dessa insatser syftar till att erbjuda länets medborgare tillgång till en likvärdig vård.

God tillgänglighet är en trovärdighetsfråga i förhållande till medborgare och patienter. Hälso- och sjukvården ska som miniminivå uppfylla den nationella vårdgarantin inom samtliga verksamhetsområden. Även när det gäller undersökningar som i dagsläget inte omfattas av vårdgarantin är inriktningen att vårdgarantins tillgänglighetskrav ska uppfyllas. På sikt ska alla verksamheter arbeta för att nå en betydligt bättre tillgänglighet. I förlängningen ska verksamheten bedrivas så att patienterna ges möjlighet att själva välja tid för besök, undersökning och behandling.

En god vård kännetecknas även av att resurserna anpassas till de faktiska behoven. Aktivt arbete med att anpassa bemanningen till varierande behov över tiden på kort och lång sikt är väsentlig för vårdresultaten. Nyttjandet av personalen ska planeras så att gällande lagstiftning iakttas med målet att en god arbetsmiljö ska uppnås.

I takt med att verksamheten utvecklas så behöver även stödsystemen utvecklas. Särskilt angeläget är det att det är de förändrade behoven inom hälso- och sjukvården som styr utvecklingen av IT-stödet till verksamheterna. Fortsatta insatser ska göras för att bidra till att skapa en infrastruktur för ökat nyttjande av distansöverbryggande teknik som ger grund för att utveckla IT-stödet till verksamheterna. IT-utvecklingen i landstinget ska även ske i linje med den nationella IT-strategin och nyttja de investeringar som gjorts i länsnätet Lumiora via IT Norrbotten.

Vårdpolitisk inriktning

Hälso- och sjukvården i länet har speciella förutsättningar. En relativt liten befolkning bor i ett län som utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Befolkningen blir allt äldre och inom länet finns en tydlig tendens att särskilt inlandskommunerna står inför en situation med en allt äldre befolkning som har behov av ökade insatser från hälso- och sjukvården. Det är landstingets uppgift att, i samverkan med kommunerna, under dessa förutsättningar säkerställa en god hälso- och sjukvård för hela länets befolkning.

Utmaningen är att ha förmåga att erbjuda en likvärdig hälso- och sjukvård för alla medborgare både avseende akuta och planerade insatser. Samtidigt ska högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter tillgodoses, t ex hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, stroke, diabetes eller demens. Till detta kommer att det även måste finnas förmåga att successivt införa nya medicinska metoder och behandlingar, som ofta är kostnadskrävande, och samtidigt utmönstra gamla metoder.

För att klara utmaningarna är det nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade vårdresurserna i länet till patienternas förfogande ska utnyttjas maximalt och samverkan i ett länsperspektiv ska stärkas. Det verksamhetsmässiga innehållet vid vårdcentralerna och inom sjukhusen ska vara föremål för kontinuerlig diskussion för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas med hög kvalitet, att kompetensförsörjningen kan säkerställas och att ekonomin kan klaras.

Angelägna utvecklingsområden

Bemötandet inom hälso- och sjukvården ska förbättras. Alla som söker hjälp i landstingets hälso- och sjukvård ska bemötas med respekt och värdighet. Med respekt för behovs- och solidaritetsprinciperna ska förståelsen för att det är individen och individens behov som ska vara i centrum öka bland landstingets anställda. Till bemötandefrågorna hör även att patienter och besökare, men även personal, ska ha tillgång till en miljö som är fri från störande lukter från t ex parfym och tobak.

Kroniskt sjuka och multisjuka äldre patienter är särskilt utsatta i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Deras behov av kontinuitet och samordnade vård- och behandlingsinsatser ska tillgodoses bättre. Möjligheterna att samla berörda specialistkompetenser tillsammans med individen för att bedöma och tillgodose dennes behov ska förbättras.

Utvecklings- och förbättringsarbetet ska fortsätta inom områdena palliativ vård, demensvård, vuxen- och barnpsykiatri, habilitering för barn och vuxna samt samverkan med kommunerna. Insatser ska även göras för att förbättra stödet till anhöriga.

Vidare ska samverkan förbättras mellan verksamheterna inom den specialiserade vården och mellan den specialiserade verksamheten på sjukhusen samt primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske med ett uttalat patientfokus.

De möjligheter som den medicinska och tekniska utvecklingen möjliggör ska tas till vara. Det innebär bl a att verksamheten i allt högre grad ska utföras i öppen vård och att distansöverbryggande teknik ska utvecklas och nyttjas.

Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna.

För att säkerställa tillgänglighet, säkerhet och god kvalitet är det också angeläget att säkerställa en genomarbetad och förankrad process för introduktion av nya behandlingsmetoder/tekniker och nya läkemedel.

En ändamålsenlig användning av antibiotika inom hälso- och sjukvården är viktig för en god folkhälsa.

Primärvård

Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkningens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser. I det ingår även att svara för den basala verksamheten inom området psykiatri.

Primärvården ska bedrivas så effektivt och med tillgång till sådan kompetens att antalet patienter som hänvisas till den specialiserade vården minimeras. För att tillgodose detta behöver primärvårdens kompetensprofil breddas.

Primärvården ska vara tillgänglig i hela länet och kunna svara för ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Vissa vårdcentraler i glesbygd har tillgång till observationsplatser. Samverkan med såväl den specialiserade vården som den kommunala hälso- och sjukvården ska förbättras.

Specialiserad vård

Den specialiserade vården vid länets fem sjukhus ska erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Alla sjukhus ska också ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska finnas till paramedicinska resurser (sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl) samt resurser för diagnostik och service. Utöver dessa områden är verksamheten vid sjukhusen profilerad inom olika områden för att erbjuda länets patienter hög tillgänglighet och hög kvalitet för mer specialiserade vårdbehov.

För de enskilda sjukhusen betyder det:

• 
  Sunderby sjukhus är länssjukhus för Norrbotten och har en bred profil av specialiteter. Vid sjukhuset bedrivs såväl akut som planerad verksamhet inom befintliga specialistområden. Verksamheterna vid Sunderby sjukhus utgör även ett kompetenscentrum för länets hälso- och sjukvård och har därigenom ett särskilt ansvar för kunskapsinhämtning samt kompetensförmedling till såväl den övriga specialiserade vården som till primärvården.
  
• 
  Piteå älvdals sjukhus utgör centrum för planerad ortopedi avseende höft- och knäledsoperationer för kustområdet. Vid sjukhuset bedrivs också
  dialysverksamhet.
  
• 
  Kalix sjukhus utgör basen för planerad allmänkirurgi/urologi för kustområdet. Dialysverksamhet införs vid sjukhuset under år 2007.
  
• 
  Gällivare sjukhus utgör centrum för ortopedisk verksamhet och gynekologisk slutenvård i malmfälten. Sjukhuset fungerar som förstärkt länsdelssjukhus i malmfälten.
  
• 
  Kiruna sjukhus har akut och planerad verksamhet dagtid inom området allmänkirurgi. Den planerade konsultverksamheten vid sjukhuset ska utvecklas.
  

Folktandvård

Befolkningens behov är grunden för landstingets planering av tandvården. Folktandvården ska förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda sjukdomar och andra besvär i munhålan. I samverkan med hälso- och sjukvården ska patienter som löper ökad risk att drabbas av försämrad munhälsa av sociala, medicinska eller livsstilsskäl särskilt uppmärksammas.

Folktandvårdens verksamhet ska, som en del av hälso- och sjukvården, säkerställa ett vårdutbud som ger befolkningen tillgång till tillgänglig, säker, kvalitativt likvärdig, evidensbaserad och effektiv tandvård utifrån vårdbehov samtidigt som goda förutsättningar skapas att trygga en långsiktig personalförsörjning och en god ekonomisk hushållning. För att tillgodose hela befolkningens behov av tandvård ska folktandvården vara tillgänglig i länets samtliga kommuner.