Landstingsplan 2007-2009

Medarbetare

Landstingets viktigaste resurs är medarbetarna. De ska inom ramen för sin anställning bidra till att den egna verksamhetens mål uppnås samt se sitt bidrag i verksamheten i ett landstingsperspektiv. Det är medarbetarnas vilja och förmåga till lärande och förnyelse som har den största betydelsen för verksamhetens utveckling och förbättrade resultat.

Landstinget som arbetsgivare förfogar över ett antal olika styr- och ledningsverktyg för att arbeta strategiskt; systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning, ledar- och medarbetarskap och individuell lönesättning. En framgångsfaktor för utvecklingen av verksamheten är god samverkan med landstingets medarbetare och deras fackliga organisationer. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt att det inte förekommer diskriminering har betydelse för verksamhetens resultat.

För att upprätthålla och utveckla medarbetarnas engagemang, finns ett antal områden som är särskilt betydelsefulla:

• 
  Arbetsmiljön på arbetsplatsen ska bidra till att öka medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Detta innebär att arbetsorganisation, anställningsförhållanden och arbetstider ska vara sådana att de främjar en god hälsa. Arbetsmiljön inom landstinget ska präglas av hänsyn till kvinnors och mäns villkor inom arbetslivet. Alla medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid, men även möjligheten att arbeta deltid. Detta förutsätter samtidigt att kraven ökar på medarbetarnas förmåga att verka flexibelt mellan olika verksamheter. I samverkan ska arbetsgivare och arbetstagare systematiskt förbättra arbetsmiljön och medarbetares arbetstillfredsställelse.
  

• 
  Kompetensförsörjning, kunskapsöverföring och kunskapsväxling är strategiskt viktigt mot bakgrund av kommande pensionsavgångar. Landstinget ska skapa förutsättningar för att generationsskiftet sker på ett sådant sätt att det gynnar verksamheten. Insatserna för personalförsörjning och kompetensutveckling ska präglas av långsiktighet och betraktas som investeringar för framtiden. Utifrån verksamhetens behov och angelägna utvecklingsområden ska medarbetarna uppmuntras till insatser inom FOU-området och forskningsmeriterade medarbetares kompetens ska tas till vara systematiskt. Medarbetarna ska också uppmuntras att öka sina kunskaper och kompetens i att bedriva ett lärandestyrt, systematiskt förbättringsarbete.
  
• 
  Ledarskapet är en nyckelfaktor både då det gäller att engagera medarbetarna och för att öka frisknärvaron. Landstingets chefer ska i sitt ledarskap vara tydliga och i dialog med medarbetarna bidra till att skapa en arbetsorganisation som ger möjlighet till utveckling, inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Ledarskap innebär att skapa bästa möjliga förutsättningar för medarbetarna att ta ett personligt ansvar för sina uppgifter samt vara delaktiga i den vardagliga planeringen och den årliga verksamhetsplaneringen.
  
• 
  Lönebildningsprocessen är viktig för såväl arbetsgivaren som medarbetare. En väl fungerande process bidrar till att personalförsörjningen tryggas på kort och lång sikt. Genom lönesättning ska landstinget premiera medarbetare som bidrar till effektivitets-, produktivitets- och kvalitets förbättringar. Detta sker genom att tydliggöra och förstärka det positiva sambandet mellan lön, motivation och arbetsresultat.
  

Stark ekonomi

Landstingets verksamhet ska kännetecknas av god hushållning. Det innebär att verksamheten vare sig ekonomiskt eller verksamhetsmässigt kan vara mer omfattande än de intäkter landstinget får genom skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter. Begreppet god hushållning har både ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv.

Landstingets finansiella ställning och dess utveckling reglerar de ekonomiska ramarna för den verksamhet som ska bedrivas. Verksamhetsperspektivet speglar landstingets förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Landstinget ska uppnå och behålla en styrka i ekonomin så att den kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den beslutar om och själv konsumerar. Resultatet ska därför vara tillräckligt stort för att nuvarande servicekapacitet ska kunna garanteras även för nästkommande generation (brukare/skatte- betalare) utan att dessa ska behöva betala högre skatt för samma service.

Uppföljning av effekter och resultat

Alla verksamheter inom landstinget ska följas upp med avseende på effekter och resultat. I den mån relevanta metoder och mått saknas för denna uppföljning ska sådana utvecklas. Uppföljningen ska successivt utvecklas så att könsuppdelade uppgifter i alla relevanta sammanhang kan redovisas.

För att veta att landstingets verksamheter går i riktning mot de övergripande kraven krävs ett uthålligt arbete med att successivt förbättra uppföljningen av effekter och resultat. Nyttjande av kvalitetsregister är en del av detta men även landstingets interna uppföljningssystem ska nyttjas och utvecklas ytterligare.

Mål

I detta avsnitt redovisas inriktningsmål, delmål, strategier och uppföljningsområden som gäller för landstingets verksamheter. Målen utgår från landstingets vision, verksamhetsidé och den politiska inriktningen.

Alla landstingets verksamheter ska vid planering och genomförande av de konkreta aktiviteterna beakta att de arbetar för och uppnår jämställdhet mellan kvinnor och män, att de nationella minoriteternas intressen tas till vara samt att en hållbar utveckling nås. Åtgärder ska vidtas för att förbättra tillgängligheten till landstingets lokaler för medborgare, brukare och patienter

Landstinget ska efterleva och tillämpa konventionerna om de mänskliga rättigheterna med speciellt fokus på barnkonventionen. Kunskapen om och innebörden av att arbeta för att förverkliga konventionerna ska genom aktiva insatser öka bland såväl förtroendevalda som landstingets anställda.

Attraktiv region

Inriktningsmål

Norrbotten ska vara ett attraktivt län, såväl för norrbottningarna själva som för näringsliv och besökare.

Norrbottningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara delaktiga i den regionala utvecklingen.

Landstinget ska som det enda folkvalda organet på regional nivå bidra till detta genom att delta i den regionala utvecklingen och ta ett ansvar för kulturområdet.

Mål för regional utveckling

Landstingets regionala utvecklingsansvar har sin grund i dess roll som enda folkvalda organ på regional nivå. Ytterst är målet att bidra till bättre förutsättningar för en attraktiv region med tillväxt och välfärd i alla delar av länet. Arbetet ska utgå från en helhetssyn baserad på hållbar utveckling, ökad jämställdhet, mångfald och integration.

Det regionala utvecklingsarbetet skapar resultat när det sker i samverkan mellan flera utvecklingsområden och olika aktörer med ansvar för regionens utveckling och i samklang med den lokala utvecklingen, den nationella utvecklingen och EU:s struktur- och regionalpolitik.

Internationellt engagemang ska skapa förutsättningar för en attraktiv och konkurrenskraft region. Det internationella perspektivet ska vara lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och har sin utgångspunkt i de ökade möjligheterna för information, kunskap, kapital och personer att röra sig över nationsgränserna.

Delmål

• 
  Ett tydligt regionalt företrädarskap.
  
• 
  Attraktiva livsmiljöer i alla delar av länet.
  
• 
  Ett välmående och dynamiskt näringsliv med god förmåga till förnyelse.
  

Strategier

Delmålen kan endast nås i en bred och god samverkan med andra aktörer i och utanför länet. Öppenhet, mångfald, långsiktig hållbarhet och unga människors perspektiv är nyckelord i det arbetet liksom jämställdheten mellan kvinnor och män. Landstingets del är att

• 
  Stödja utvecklingen av det politiska ledarskapet. Ett tydligt regionalt företrädarskap är avgörande för regional konkurrenskraft och en väl fungerande regional nivå.
  
• 
  Arbeta för öppenhet är en viktig del i arbetet med att skapa förändringsbenägenhet och förändringskraft då regional förnyelse och utveckling kräver ett brett engagemang.
  
• 
  Möta unga människor. Ungdomar är en resurs för länets utveckling och viktiga för Norrbottens framtida tillväxt och välfärd.
  
• 
  Samarbeta med andra regionala utvecklingsaktörer. Människors förmåga till samverkan och förnyelse är avgörande för regionens utveckling.
  
• 
  Positionera Norrbotten nationellt och inom EU. Ett aktivt förhållningssätt till omvärlden är nödvändigt för att säkra en god regional utveckling.
  
• 
  Arbeta för väl fungerande infrastruktur där ett samverkande transportsystem bestående av sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans utgör grunden för regional utveckling och ger god tillgänglighet.
  
• 
  Identifiera och stärka tillväxtområden, kluster och innovationssystem för ökad regionala konkurrenskraft.
  
• 
  Arbeta för hållbar energiförsörjning som en viktig faktor för det norrbottniska näringslivet och för länets utveckling.
  
• 
  Äga och styra landstingets bolag. Den verksamhet som drivs i bolagsform ska vara stöd för landstingets uppdrag att ge medborgarna en god livssituation.
  
• 
  Stödja regionala utvecklingsprojekt som är förutsättningsskapande och fokuserar på strategiska insatser och nya verksamheter.
  

Uppföljning

• 
  Ett tydligt regionalt företrädarskap mäts och följs upp utifrån landstingets arbete med strategiska allianser, vänregioner, EU-samarbeten m.m., samt representation på ledande poster i internationella organisationer.
  
• 
  Attraktiva livsmiljöer mäts och följs upp med indikatorerna befolkningsutveckling, rörlighet, regionförstoring samt varumärkesmätning.
  
• 
  Ett välmående och dynamiskt näringsliv mäts och följs upp med indikatorerna specialiseringsindex, branschfördelning, kunskapsnivå i företagen och nyföretagande. Jämförelse med motsvarande indikationer på nationell nivå ska göras.
  

Mål för Kultur och utbildning

Norrbotten ska ha ett rikt och brett kulturutbud, väl fördelat över och tillgängligt för alla i hela länet. Kultur för barn och ungdom ska prioriteras.

I samverkan med besöksnäringen ska kulturen tillhandahålla upplevelser och besöksmål.

Landstinget ska möta jord- och skogsnäringarnas rekryteringsbehov genom att i samverkan med länets kommuner tillhandahålla god utbildning inom gymnasieskolans naturbruksprogram.