Landstingsplan 2007-2009

Övergripande inriktning

I avsnittet anges den övergripande inriktning inom de områden som är centrala för den politiska styrningen av landstinget samt för utförandet av landstingets verksamheter. Den angivna inriktningen utgör i sin tur underlag för de övergripande mål som anges i kommande kapitel i landstingsplanen.

Fortsatt demokratiutveckling

Norrbottningarnas engagemang och demokratiska inflytande är av avgörande betydelse för den politiska organisationen. Förtroendevalda ska i möten med medborgarna ta till vara deras idéer, kunskaper och erfarenheter för att styra landstingets verksamheter.

Medborgardialog

För att demokratin ska leva och utvecklas krävs att medborgarna också mellan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. Demokratin måste ständigt erövras och förnyas i takt med att samhället förändras. De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer i sin tur stora krav på att tjänstemannaorganisationen är lyhörd för det demokratiska systemet.

Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utvecklas och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda och det är viktigt att dialogen är systematisk och kontinuerlig.

Syfte med medborgardialogen är att:

• 
  Öka tilliten till landstingets samtliga verksamheter och deras demokratiska styrning.
  
• 
  Öka medborgarnas möjligheter till delaktighet.
  
• 
  Få kunskap, ge kunskap och säkerställa en behovsstyrd vård.
  
• 
  Få återkoppling från medborgarna.
  
• 
  Ge återkoppling till medborgarna.
  

Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I samtliga beredningars uppdrag ingår att lyssna till och föra dialog med medborgarna. Tillsammans med övrig kunskap om medborgarnas behov ska beredningarna presentera en behovsbild till landstingsfullmäktige. Arbetet inom fullmäktiges beredningar skapar förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Arbetssättet ger kunniga förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna.

Arbetsformerna ska ständigt utvecklas för att få fler involverade i utbytet. Förutom den dialog som fullmäktiges beredningar för har även styrelsen utvecklat den demokratiska processen och träffar nu regelbundet företrädare för kommuner, företag och organisationer i länet.

Även ny teknik kan användas i större utsträckning för att nå nya målgrupper och etablera nya arbetssätt i dialogen med medborgarna.

Inom landstinget

Genom att skapa vitalare sammanträden ska fullmäktige bli det forum dit debatt, övergripande beslut och politiskt intresse fokuseras. Fullmäktiges demokratiutskott är en del av denna process med uppdrag att driva landstingets inre demokratiutveckling för att skapa förutsättningar för ökat engagemang och tillgänglighet i landstingspolitiken. Arbetet fokuseras på landstingets politiska arbetsformer och beslutsprocess. Utskottet ansvarar även för de utbildningar som genomförs för förtroendevalda.

Kommunikation

Bra kommunikation är ett viktigt redskap för att norrbottningarna ska kunna förstå och följa landstingets arbete. Den är också viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling och delaktighet. Kommunikation är också ett medel för att styra och leda verksamheten och grunden för en tydlig profilering av verksamheten.

Inriktningen är att:

• 
  Fortsätta att utveckla den externa informationen i landstingets kanaler till medborgare och patienter.
  
• 
  Öka chefernas förståelse för kommunikationens roll för att nå verksamhetens mål.
  

Attraktiv region

Regional utveckling

Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Det regionala företrädarskapet medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling. Delaktighet är en förutsättning för att kunna samla regionen kring viktiga prioriteringar. Ett tydligt regionalt företrädarskap, byggt på samverkan med länets kommuner, är en förutsättning för att kunna hävda regionens intressen i konkurrens med andra regioner. För den regionala utvecklingen är samverkan med bl Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå viktigt liksom stöd till forsknings- och utvecklingsarbete. I arbetet med att utveckla regionen ska samverkan även sökas med den sociala ekonomin.

Det regionala utvecklingsarbetet syftar till att skapa en hållbar framtid i Norrbotten. Det nya Norrbotten är en förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa. Med hållbar utveckling avses de tre ömsesidigt beroende delarna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Av särskild vikt är unga människors villkor, ökad jämställdhet, mångfald och integration.

Länets attraktiva livsmiljöer ska vidareutvecklas så att människor både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som länet är ett attraktivt besöksmål. En stark ekonomisk tillväxt ska stimuleras så att människor och företag kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga.

Varje del av Norrbotten har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Tillväxt skapas utifrån länets tillgångar – hårda såväl som mjuka – och växlas upp med hjälp av entreprenörskap och innovationskraft. Det handlar om människors grundläggande värderingar och attityder till förändring och utveckling, samt aktörernas förmåga till samhandling.

Förnyelsearbete stärks när olika perspektiv möts – kvinnors och mäns erfarenheter, unga människors och äldres, glesbygd och storstad, nya svenskar och minoritetsgrupper. I landstingets arbete med regional utveckling är olika erfarenheter och perspektiv en tillgång som ska tas till vara. Det ställer krav på nya lösningar, nya arbetsformer och samarbete i nya konstellationer.

Det internationella perspektivet är lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och en förutsättning för att Norrbotten ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region. Starka strategiska allianser skapas genom internationellt utbyte och samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner. Utbyte med andra länder har även stor betydelse för kompetens- och verksamhetsutveckling inom landstingets samtliga verksamheter.

Kultur och utbildning

Ett aktivt och brett kulturutbud för alla generationer, både att delta i och att ta del av är viktigt för norrbottningarnas välfärd och välbefinnande. Ett rikt kulturliv, en aktiv fritid och en levande kulturmiljö medverkar till en regions attraktivitet vid företagsetableringar, skapar arbetstillfällen och påverkar när människor väljer bosättningsort. Inom turismen tillhandahåller kulturområdet upplevelser och besöksmål. Kultur är även en hälsobefrämjande och rehabiliterande faktor. Kultur i dess många former är en betydelsefull del av den regionala utvecklingen och därmed också en faktor för tillväxten. För en positiv bild av Norrbotten i Sverige och Europa är kulturen en av de viktigaste aktiviteterna.

Landstingets arbete med kultur och fritid innebär både drift av kulturinstitutioner som en del av landets och länets kulturinfrastruktur, stöd till föreningar, folkbildning och organisationer samt till avgränsade projekt. Sammantaget bidrar detta till att göra Norrbotten attraktivare och ge både länsinvånare och besökare möjligheter till en rikare fritid, arbetstillfällen inom den kreativa sektorn och en bättre hälsa.

Landstinget driver på kommunernas uppdrag gymnasiets naturbruksprogram i länet vid två naturbruksskolor. De ger grundutbildning för arbete inom länets basnäringar med tillhörande områden och utgör därmed också en faktor för tillväxt och sysselsättning i Norrbotten. Landstinget samverkar även i övrigt med kommunerna kring gymnasieskolans framtida utveckling.

Miljö

En god livsmiljö är en viktig välfärds- och attraktionsfaktor för Norrbotten och en förutsättning för god hälsa. Därför är miljöarbetet en viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete. I sitt miljöarbete ska landstinget följa de regionala miljömålen som följer intentionerna om en hållbar utveckling, d v s där grundtanken är att trygga förhållandena för nästa generation.

Landstinget ska som regional aktör i linje med nationella och regionala miljömål verka för:

• 
  Ett hållbart och bärkraftigt samhälle.
  
• 
  Utveckling av alternativa energiformer i länet.
  
• 
  Bevarande av den biologiska mångfalden.
  

Landstingets verksamheter förbrukar resurser och orsakar miljöpåverkan. Därför ska alla verksamheter och alla medarbetare bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att:

• 
  Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar.
  
• 
  Använda förnybara energikällor och naturresurser i första hand och välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga miljöbelastning.
  
• 
  Minska resursanvändningen genom att effektivisera processerna.