Landstingsplan 2007-2009

Frisknärvaro

Arbetsplatsen ska präglas av hög frisknärvaro. Det innebär att mer än
75 procent av medarbetarna inte ska ha mer än 5 dagars sjukfrånvaro under den senaste tolvmånadersperioden. Vid utgången av 2006 var frisknärvaron 67 procent.

Vidare ska en halvering av sjukfrånvaron under perioden 2002-2008 uppnås. Målet är 5,1 procent av bruttoarbetstiden år 2008. Vid utgången av 2006 var sjukfrånvaron 6,9 procent.

Strategi

• 
  Förebyggande arbete för att främja hälsa.
  
• 
  Effektivt rehabiliteringsarbete för snabb återgång i arbete.
  
• 
  Arbetsmiljöfrågor ska ha en central plats i samtliga medarbetarforum så som t ex vid arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal.
  

Uppföljning

• 
  Arbetad tid och frånvaro följs upp regelbundet
  
• 
  Frisknärvaro redovisas regelbundet.
  

Ledarskap

Ett gott ledarskap präglas av engagerade, synliga och tydliga chefer som i samverkan med medarbetarna uppnår verksamhetens mål samt skapar hälsosamma arbetsplatser. Landstingets chefer ska ha förmåga att leda, inspirera och utveckla medarbetarna samt att ta till vara medarbetarnas kompetens.

Strategi

• 
  Systematiskt arbete för att långsiktigt skapa goda rekryteringsmöjligheter.
  
• 
  Bygga upp långsiktiga och hållbara chefs- och ledarutvecklingsinsatser.
  

Uppföljning

• 
  Regelbundna mätningar av hur verksamhetens mål uppnås.
  
• 
  Regelbundna mätningar av hur ledarskapet uppfattas.
  

Kompetens- och personalförsörjning

Systematisk personal- och kompetensförsörjning är en investering. Landstinget ska rekrytera och behålla kompetent personal för att uppnå verksamhetens mål på kort och lång sikt. Landstinget ska erbjuda attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser, intressanta och utvecklande arbetsuppgifter och goda anställningsvillkor.

Strategi

• 
  Marknadsföring av landstinget, internt och externt.
  
• 
  Kompetensutveckling kopplad till verksamhetens behov och individens intresse ska erbjudas strukturerat.
  
• 
  För att uppnå kompetensväxling ska ny kunskap, forskning, utveckling samt det dagliga lärandet ge grund för förändring och förbättring av verksamheten.
  

Uppföljning

• 
  Regelbundna mätningar av hur verksamhetens mål uppnås.
  
• 
  Marknadsföring av landstinget som arbetsgivare ska följas upp.
  
• 
  Genomförda kompetens- och utbildningsinsatser ska redovisas.
  
• 
  Lönekartläggningar ska genomföras och redovisas.
  
• 
  Jämställdhetsredovisning ska lämnas årligen.
  

Stark ekonomi

Inriktningsmål

Landstinget ska ha en god hushållning både ur ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv för att behålla en stark ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet.

Strategi

• 
  Verksamheten ska drivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt med fortsatt verksamhetsutveckling kombinerad med vardagsrationaliseringar och effektivisering.
  
• 
  Verksamhetsprocesserna ska ha fokus på hög kvalitet och effektivitet.
  
• 
  Verksamheterna ska utföras i en ändamålsenlig struktur.
  

Delmål

Positivt resultat

Landstinget ska ha ett positivt resultat på minst 2 procent av verksamhetens nettokostnad. Resultatet bör uppnås senast år 2009.

Nettokostnadsandel av skatteintäkter

Verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning ska vara högst 98 procent.

Likviditet

Landstinget ska ha en likviditetsreserv på lägst 10 procent av nettokostnaderna. Detta motsvarade år 2006 ca 548 mkr och 36 dagar i betalningsberedskap. Utfallet blev 702 mkr respektive 47 dagar. När likviditeten överstiger målet ska överskottet avsättas till pensionsfonden.

Investeringar

Alla investeringar ska egenfinansieras, d v s kvoten mellan faktorn årets resultat plus avskrivningar dividerad med faktorn nettoinvesteringar ska uppgå till minst 1,0. År 2006 var kvoten 1,39.

Uppföljning

De finansiella målen avstäms löpande mot månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning.

Budget och resultatprognos

Hur landstingets ekonomi kommer att utvecklas och vilka ekonomiska förutsättningar landstinget har för att tillgodose medborgarnas behov är i huvudsak en följd av:

• 
  Befolkningsutvecklingen i länet.
  
• 
  Samhällsekonomins tillväxt.
  
• 
  Statens transfereringar i form av statsbidrag och utjämningssystem.
  
• 
  Skattesatsens storlek.
  
• 
  Landstingets förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna.
  

Skatter, statsbidrag och utjämning

Skatter

År 2007 och 2008 beräknas skatteunderlaget växa med 6,1 respektive 5,9 procent i årstakt. Därefter avtar ökningstakten successivt till 4,6 procent år 2010.

Sveriges kommuner och landsting bedömer att den konjunkturella återhämtning som landet befinner sig i innebär att ökad sysselsättning ger ett ovanligt stort bidrag till skatteunderlaget perioden 2006-2008. Tillsammans med tilltagande löneökningstakt ger det en snabb tillväxt av skatteunderlaget, framförallt 2007 och 2008.

Utjämning

Ett nytt utjämningssystem gäller fr o m 2005 som innehåller bidrag för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandetillägg samt regleringsbidrag/-avgift. Införandebidraget för landstingets del upphör från och med år 2011. Då har landstinget tappat 125 mkr sedan 2005.

Landstingens kostnadsutjämning förändras från och med 2008 med följande:

• 
  En ny modell för strukturellt betingade löneskillnader införs. För landsting beräknas de strukturella kostnadsskillnaderna utifrån löner i privat sektor i länet samt läkarnas faktiska lönenivå. Utjämningen ska göras till 50 procent.
  
• 
  Modellen för hälso- och sjukvård i kostnadsutjämningen ska uppdateras.
  

Finansdepartementet har gjort en beräkning baserad på 2006 års kostnadsutjämning. För landstinget innebär det en minskad kostnadsutjämning p g a löneutjämning med 28 kr per invånare och 128 kr per invånare p g a uppdateringar i hälso- och sjukvårdsmodellen. Totalt innebär det 41 mkr i minskad utjämning

Regleringsbidraget påverkas av de eventuella satsningar regeringen gör samt effekter av finansieringsprincipen mellan staten och landstingen. År 2008 och framåt påverkas regleringsbidraget av förändringarna i avdragsrätten för pensionsförsäkringar.

I deluppföljning 2 av den kommunala utjämningen som presenterats under hösten 2007 framgår att bl a Norrbottens läns landsting skulle få 60 mkr om förslaget genomförs 2009. Förslaget är inte medräknat i resultatprognosen i denna plan.

I budgetpropositionen anges att en parlamentarisk utredning ska tillsätta s under 2008 för att utvärdera och utreda utjämningssystemet.

Sammanfattning av intäktsförändringar

Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges.

	2007	2008	2009	2010
Utdebitering kr/skattekrona	9,42	9,42	9,42	9,42
Skatteunderlagsutveckling, riket enligt Sveriges kommuner och landsting, april 2007	6,1	5,9	5,1	4,6
Antal invånare per 1 november året innan	251 884	251 049	250 843	250 475

Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos är underlag för bedömning av nivån på skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsbidrag.

	Utfall	Prognos	Plan
	2006	2007	2008	2009	2010
Landstingsskatt	3 628	3 762	3 992	4 177	4 334
Del- och slutavräkning	42	99
Summa skatt	3 670	3 861	3 992	4 177	4 334
Inkomstutjämning	471	492	542	572	599
Kostnadsutjämningsbidrag	304	273	232	232	232
Strukturbidrag	219	219	219	219	218
Införandebidrag	84	66	49	32	16
Regleringsavgift/bidrag	-35	26	24	3	-15
Bidrag för läkemedelsförmånen	614	638	638	638	638
Tillfälligt sysselsättningsbidrag	57	-	-	-	-
Ökad tillgänglighet	10	-	-	-	-
Statsbidrag för minskning av sjukfrånvaro, fast del		14	7	-	-
Statsbidrag för minskning av sjukfrånvaro, rörlig del	45	30	-
Summa statsbidrag och utjämning	1 769	1 758	1 711	1 696	1 688
Summa skatt, statsbidrag och utjämning	5 439	5 619	5 703	5 873	6 022
Förändring, procent	4,3	3,2	1,5	3,0	2,5