Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jag ska inte spinna vidare i samma ämne eftersom det står i självstyrelselagen att man på framställning av lagtinget kan extra anslag beviljas för osedvanligt stora engångsutgifter, som rimligen inte kan finansieras med landskapets budget. Då tror jag inte att en enskild hamn på östra Föglö är tillräcklig utan man behöver nog ha helhetsplanen. Ltl Sundblom nämnde också flerstegsraketen, till det behöver vi absolut masterplanen. Kan inte liberalerna stöda att vi tar fram masterplanen och samtidigt jobbar med de enskilda projekten.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jo, det är så att man måste jobba i detalj med de olika projekten undan för undan. Masterplanen är en översikt och den kan inte fordra så hemskt mycket arbete utan det är detaljerna när man går vidare. Det är de som för projektet vidare och vidare. Jag menar inte att vi begär det extra anslaget för ett enskilt projekt utan det blir en samling som kommer upp varefter så att det blir en flerårsraket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Hilander, replik

Tack talman! Jag vill stöda ledamot Sundblom till den delen när han säger att vi ska använda de egna resurser som vi har med egna båtar och inventera vilka egna båtar vi ska ha. Min erfarenhet säger att de som anställer och som vi har idag, dvs. sjöräddningen som sköter sjötransporter, har kunskapen om det. Ju flera egna båtar som vi har desto mera underhållskostnader får vi. Det är en bra tanke.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Det är helt riktigt. Sedan är det också så att de som har en viss utbildning att föra båtar gör att det blir en tryggare transport för dem som kanske inte har en utbildning att föra båtar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Anders Englund

Fru talman! Som tidigare trafikansvarig så avundas jag egentligen inte den posten idag och inte landskapsregeringen heller. Man måste erkänna att den här landskapsregeringen och den minister som har ansvaret för det här området har nog det svåraste jobbet på mycket, mycket länge som man har stått inför. Budgetförslaget för 2013 förutsätter en sänkning av kostnaderna med ca tre miljoner euro och ska minska många, många körtimmar. Här har man försökt föra en dialog med kommunerna och man har varit in på hörande från olika kommuner och gett förslag över turlistorna, det är ett pussel att få alla nöjda. Det är nästan omöjligt kan man säga. Jag önskar landskapsregeringen och ministern lycka till med detta i framtiden och jag tror att det kan bli bra, bara man kommer över den här värsta sucken.

Alla ledamöter här i salen har pratat lite för sina krokar och vägstumpar så jag måste väl också nämna Vårdöbron, som en betydande förbättring för den regionen. Det är den överlägset mest trafikerade både vad gäller personer och fordon idag och det har varit det under många år. Vi har två stycken färjor som blir lediga om man bygger bron. Vi har fyra stycken pontonfästen som det bara är att ta med sig och flytta någon annanstans på Åland när man kortare av turerna till kortare pass. Vi har korta vägsträckor att bygga till den här bron. Egentligen är det bara att köra igång. Jag tror mig veta att man är en bra bit på väg i de här sammanhangen och de diskussioner som man har haft.

Lantrådet nämnde ute i korridoren att det kanske skulle behöva komma något nytt i debatten, gå upp du och säg någonting, sa hon till mig. Då ska jag föreslå en sak som har diskuterats för många år sedan och jag tror att jag har några ritningar i lådan sedan tidigare. Det är väg runt Lumparn. Det här är ett projekt som egentligen skulle lyfta hela Åland. Här skulle Jomala, Finström, Saltvik, Sund, Vårdö, Lumparland och Lemland ha en väldigt stor nytta. Tänk på logistiken, varutransporten. Ska man köra till Lumparland och sedan tillbaka till Vårdö, till butiken, vi har post och speciellt busstrafiken.

Jag kommer ihåg när vi hade en konsult hit från Bornholm, som skulle göra upp den åländska busstrafiken. Han började skrapa sig i huvudet, han trodde att Åland var runt som Bornholm är. Det är inte lätt att skapa logistiken vad gäller busstrafik. Det här är någonting som man borde kunna utnyttja, det är inte bara skärgårdstrafiken utan det här är någonting som man borde titta på.

Det här området kan egentligen bli hela Ålands nya ekonomiska zon. Tänk efter vad som kan utvecklas längs den här vägen. Vi har företag, bensinmackar, caféer, näringsställen överlång som man kan utnyttja. Det här är kanske det viktigaste om man vill lyfta fram något för att Ålands alla regioner ska växa och hela landskapet.

Steg 2 blir att flytta Åbo-Sverigetrafiken till Långnäs hamn. Det förutsätter att man bygger en kaj till så att båda båtarna kan ligga inne samtidigt för att personalen ska kunna gå över till den andra båten som man gör idag. Det betyder också att man kan sänka farten genom skärgårdshavet, som är mycket känsligt, som vi diskuterat i många olika forum där vi är medlemmar från lagtinget. Man kan minska farten betydligt i det här området, vilket också betyder att man sparar bunker, oerhörda mängder. Vi vet att det går mycket bunker per timme, särskilt när det är is. Man har möjlighet att kanske få en längre liggtid i Åbo eller om man vill köra sakta för att titta på den vackra skärgården. Kanske man kan vinna en timme med det här förslaget.

Det kom också upp det här med extra anslag, kanske det här också skulle kunna tas in i den diskussionen med tanke på att både åboländska och åländska skärgården kan samarbeta med det här. Vi får en turtäthet till riket bland de kommersiella rederierna som skulle vara betydande. Tack!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det här med ringvägar har alltid ansetts som en tokig idé och det gör det väl fortfarande. Det är dock en intressant tokig idé, så de är något man borde ta från det stadiet till en konkret idé, en vision, särskilt när det gäller mellan Lumparland och Vårdö, men också Hammarland och Geta, i Skarpnåtö-trafiken. Det finns många synergieffekter att uppnå, inte bara kollektivtrafiken, t.ex. när man ska bli av med massorna från Föglötunneln behöver man ha dumpningsmöjligheter, Kanske det finns någon vägbank man kan förverkliga med det här.

Det här är också en ingrediens när man kommer till det stadiet i utvecklingen att man ska avveckla Hummelvik. Då är det inte alls ett för stort steg om det finns en ringväg från Långnäs till Vårdö, som det annars är för Vårdö. Mycket framsynt av ltl Englund att föra det här upp till diskussion. Det borde börja förverkligas.

Ltl Anders Englund, replik

Fru talman! Jo, det är som vi redan från Vårdö har märkt, när det gäller tandvårdsreformen hör vi till fasta Åland, där är vi inte med i skärgårdskommunerna. Här blir vi också en del av fasta Åland, med en sådan här ringväg. Jag tror säkert att det i framtiden kommer att vara en mycket bra idé, precis som ledamot Sundman var inne på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Idén är mycket intressant, ledamot Englund, att förbinda Lumparland med Vårdö, att bygga Vårdöbron och få den här ringvägen. Det skulle betyda väldigt mycket för näringslivet och bosättningen. Nya alternativ kommer fram när det gäller skärgårdstrafiken, turismen. Allt! Jag tyckte att ledamot Englund sade att han hade något i byrålådan. Finns det några kalkyler på det här? Det skulle vara intressant att veta om det finns något sådant och vad en sådan här utbyggnad skulle kunna kosta. Det är en otroligt spännande tanke.

Ltl Anders Englund, replik

Tack fru talman! Det finns kalkyler som är framtagna, men förstås är det här saker som måste revideras. Det här var på gång när Vårdö diskuterade sin trafik, vart den skulle gå. Skulle den gå till Lumparland eller till Sund. I det sammanhanget eller lite efteråt togs det fram åtminstone tre olika skissförslag på det här. De var också olika i pris. Det finns visst, men det måste revideras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jo, det är helt riktigt som ledamot Englund säger, det fanns långtgående planer på ringvägsbiten också. Som läget är i dag så är det frågan om man ska prioritera en ringväg framför att bygga kortrutt i skärgården. Då skulle jag nog säga att vi måste bygga kortrutten i skärgården först, den har ekonomisk stor betydelse för landskapets driftsutgifter. Till det som är väldigt intressant är om man på något vis kan påverka färjtrafiken som går till Åbo, som också ledamoten Englund var inne på. T.ex. att de lägger till på samma plats så de kör inte in till Mariehamn, för att kunna köra saktare genom skärgården, som är en väldigt viktig miljöåtgärd. Det är intressanta diskussioner.

Ltl Anders Englund, replik

Fru talman! Det är precis som ledamot Sundblom säger att det här är någonting som man ska fundera på med tanke på skärgårdsmiljön, som vi alltmer talar om och bränslekostnaderna som bara stiger och stiger. Det är inte bara för skärgårdstrafiken utan även för de privata som det kommer att betyda mycket. Det fordras en kaj utbyggnad och en kaj till för att kunna lösa det här. Sedan har vi också det här med tiden. Det blir en lite kortare sträcka till riket än vad man har till Sverige, beroende på vilken hamn man gör, men sedan har vi också tidsskillnaden som faller in mellan de här båda länderna. Sammantaget kan man kanske få det här att fungera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! När ledamoten Englund började prata ringväg så tänkte jag hå, hå, ja, ja, men desto mera jag funderar på det så desto mer tycker jag att den här s.k. tokiga idén kanske inte är så tokig heller. Däremot behöver man definitivt tid för att se vad det har för miljöpåverkan, både vinstmässigt och eventuella åtgärder. Glöm inte heller, ledamot Englund, bunkers. Bunkersinbesparingar. En visionär vill jag säga, som sagt, lantrådet hade ännu en gång rätt, det kom något nytt igen.

Ledamot Anders Englund, replik

Talman! Tack för det. Jag hoppas att det här är någonting som vi kan arbeta vidare på och särskilt de kommuner som berörs borde ta initiativet. Jag kan säga att jag har fått flera samtal under den här tiden. Det här är någonting som man borde ta upp.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Fru talman! Några ord om kollektivtrafiken. Det finns en bra skrivning i budgeten att dagens system med linjetrafik till stan, busstaxor, stödsystem till regionaltrafik och matartrafik ska ses över i samarbete med trafikbyrån. Även målsättningen är bra med en kostnadseffektiv miljöanpassad och välfungerande kollektivtrafik över hela Åland. Det är mycket viktigt att bussarna samordnas med skärgårdsfärjorna. Ett irritationsmoment som är svårt att förstå alla gånger.

Jag hoppas att man inte glömmer Mariehamn. I landskapsregeringens handlingsprogram står att under förutsättning att stan utvecklar sin kollektivtrafik till och från andra kommuner har landskapsregeringen beredskap att diskutera stöd för stadstrafiken i likhet med övrig landskapsfinansierad kollektivtrafik.

Stan har gjort försök att utvidga sin kollektivtrafik, men intresset från grannkommunerna har varit svalt för att inte säga obefintligt. De absolut mest miljöbelastande bilresorna är de som är under fem kilometer, man kallstartar, kör några kilometer och sedan ställer man bilen igen. Dessutom är de bilresorna ofta onödiga.

Jag skulle vilja höra lite från landskapsregeringens sida vad man ser för möjligheter att ta staden med i dessa diskussioner så att staden kan vara med och dela på kakan.

Sedan har jag en fråga till, drivs arbetet med justeringen av promillegränsen vidare?

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Jag är jätteglad att ledamot Sjögren tar upp det här viktiga ärendet, som vi socialdemokrater faktiskt tycker att man behöver se över. Ur en miljösynvinkel är det här speciellt viktigt. Stadsbussen drivs helt och hållet på fiskdiesel, som har visat sig vara koldioxidneutralt nästan till 100 procent. Nu kan det också produceras så mycket att stadens alla fem bussar kan drivas på den här dieseln. Det är någonting som är en stor miljösatsning.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det debatteras i tidningarna och staden står inför en ny upphandlingsrunda när det gäller kollektivtrafiken. Vi har betalat ganska runda summor och har nu förhoppningar om att vi ska få mer trafik för mindre pengar. En viktig och väsentlig del av det hela skulle vara att också staden skulle få möjlighet att få stöd för sin kollektivtrafik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag vill gå vidare på ämnet kortrutt. Inte gällande det som vi också har föreslagit att man ska skynda på med investeringar på östra Föglö utan utifrån att vi tror att kortrutt kan genomföras till viss del åtminstone, redan utifrån de faciliteter, färjfästen och fartyg vi har, såsom det är nu. Liberalerna har deltagit rent konkret i en digital agenda under den tid som har gått sedan landskapsregeringen gav sina första förslag till det nya trafiksystemet, lite före midsommar om jag minns rätt. Efter det så har det skett oerhört livliga, sakkunniga och oerhört kompetenta diskussioner i sociala medier hur man ska utveckla skärgårdstrafiken framöver.

Ingen kan påstå att det har funnits en total enighet där heller hur man ska gå till väga, men jag vågar ändå hävda att många kompetenta och kunniga personer har lagt ned oerhört mycket arbete på att räkna ut hur man kunde förändra systemet mot kortrutt redan med nuvarande färjfästen och färjor. Många har lagt ner oerhört mycket tid och det finns de som uppenbarligen är väldigt räknekunniga och som har kommit fram till att man kan gå emot kortrutt till delar som jag sade, redan 2013, med de färjfästen och färjor som vi har så att man kan spara flera miljoner euro. Åtminstone några per år redan från 2013.

Personligen har jag deltagit i diskussionerna och framför allt lyssnar man, ja man ser på en datorskärm när man deltar i diskussioner på sociala medier, det finns också några andra politiker som har deltagit. Landskapsregeringen har tyvärr lyst med sin frånvaro där i huvudsak, det får man konstatera, förutom något inlägg, men i varje fall så kan man inte se resultat av de diskussionerna överhuvudtaget i det som föreslås för 2013. Människor finns med i en digital agenda redan och jag skulle hoppas att landskapsregeringen skulle ha varit det i praktiken också och inte bara pratat om att man ska gå mot en digital agenda. Det om den biten!

Det finns starka ifrågasättande om huruvida det som nu föreslås att ska vara ett övergångssystem fram till en kommande kortrutt, det är att man vill införa dubbla färjor på de längsta färjor. Det finns starka ifrågasättande om det systemet verkligen sparar pengar som landskapsregeringen budgetmässigt tror. Det finns fortfarande många osäkra faktorer. Det här är fortfarande frågan om lönearrangemang, om de verkligen är som landskapsregeringen tror att de ska spara pengar, om det leder till det i verkligheten.

Befälen har som bekant redan enhetslöner. Att man ändrar körtiden ändrar inte automatiskt så att deras löner sjunker, det måste man avtala sig fram till. Det är inte gjort.

Vad gäller arbetstidslagstiftningen så säger den att huvuddelen av arbetstiden ska vara på dagtid. Det som föreslås nu är till stora delar så att arbetstiden inte är på dagtid. Då kan det betyda att man måste betala övertid istället för vanlig timtaxa till personalen. Inte till den här delen heller har man fortfarande kommit till avtal. Det här säger jag bara för att de siffror som finns i budgetförslaget inte är ristade i sten ännu. De inbesparingar man tror att man ska åstadkomma är inte säkra.

Framför allt, vilket är säkert, att sätta dubbla fartyg på de längsta rutterna har ingen avgörande betydelse för bränsleförbrukningen, det säger sig självt. Att köra på långa rutter med många fartyg bränner bränsle. Med kortrutt, det säger sig lika självklart, finns det möjligheter att spara bränsle.

I denna budgetmotion föreslår vi att man under 2013 redan ska börja med det, åtminstone under lågsäsong. Det kan finnas kapacitetsproblem, som inte är överbryggbara i det här skedet, med att också ha det på sommaren. Brändötrafiken leds över Kumlinge och sedan tar man sig vidare därifrån dels via Överö till Långnäs och dels via matartrafik till Hummelvik. Då skulle färjpasset mellan Brändö och Kumlinge vara ca en timme, medan det nu som det föreslås är ett färjpass på två timmar och 15 minuter som ska trafikeras med två fartyg.

Vi säger att det finns en avgörande skillnad i det som vi föreslår i förhållande till det som landskapsregeringen föreslår. Kortrutt på riktigt kan genomföras redan nästa år. Det finns en smärre förändring av ett färjfäste i Snäckö, vilket kan göras på kort tid för att göra det här möjligt. Det kan spara två miljoner per år, med all säkerhet. Det är vi övertygade om och därför vågar jag stå och säga på det här sättet. Det betyder inte längre restid för Brändöborna till Mariehamn, ungefär lika lång restid.

Då blir frågan ska vi verkligen våga gå in för vad vi har sagt. Korta rutter, människorna transporteras över land, inbesparingar för landskapet. Tack!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är bra om man i finansutskottet i detalj kan sätta sig in i den nu tilltänkta tillfälliga lösningen med befintligt tonnage på hamnar, vägar osv., som man gör i syfte att nedbringa kostnaderna. Av pedagogiska skäl så man kommer bort från pseudodebatten att det finns ett kortruttsalternativ som går att starta 1.1.2013. Det är, som jag har sagt förut, att vilseleda folk och föra dem bakom ljuset, när man säger att det finns en möjlighet. Det finns det inte på den korta tidsrymden. Däremot med den nya turlistan, nya sättet att använda befintliga resurser går att genomföra och spara pengar och få en lika bra och till och med bättre till vissa delar, trafik. Jag hoppas att utskottet kan reda ut detta för att också få samma information till oppositionen som vi i regeringspartierna har fått så att de inser att det här är den rätta vägen att gå på kort sikt. Sedan är vi alla överens om att på lång sikt ska vi införa kortrutt, men det kräver mera tid.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ledamoten Danne Sundman säger att det inte är genomförbart på kort sikt med kortrutt, med Brändötrafik till Kumlinge och vidare med färja från Snäckö till Överö och Långnäs eller till Hummelvik. Enligt vår uppfattning kan ett fartyg som finns i skärgårdsflottan med smärre åtgärder i färjfästet, några dagas svetsningsarbeten, angöra färjfästet. Så ligger det till. Det fartyget har faktiskt angjort det färjfästet, men det fordras vissa åtgärder för att det ska kunna angöra det regelbundet, inte st0ra saker. Då ligger man väldigt nära ett möjligt förverkligande av detta. En kommun begärde att landskapsregeringen skulle räkna på detta alternativ, fick löfte om det, men tyvärr valde landskapsregeringen att inte ens räkna på alternativet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa är också en aktiv kommunpolitiker i Kumlinge, t.o.m. ledande. Han nämnde debatten om arrangemanget. Det jag skulle vara intresserad av att höra är hur man ska kunna uppbåda samma engagemang för näringslivets utveckling och regionala utvecklingen i skärgården, som man får för turlistorna. Det har blivit lite snett i debatten. När jag började med politik på sjuttiotalet handlade debatten om näringslivet, det var trädgård, växthus och småtonnage osv., det var målet och medlet för skärgården. Nu har skärgårdstrafiken och turlistorna blivit målet och medlet har blivit någonting annat. Det har blivit en konstig obalans. Jag brukar tänka att om vi hade en situation där vi har samma engagemang för näringslivet i skärgården som man har haft i turlistedebatten här då skulle skärgården ha en lysande framtid.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är visserligen en väsentlig frågeställning, men vi ska komma ihåg att infrastrukturen i ett samhälle har en oerhörd betydelse. Ta Chips t.ex. Det är klart att det är av oerhörd betydelse att det finns vägar så att man kan frakta potatisen till fabriken så att man kan förädla dem till olika potatisprodukter. Finns det ingen trovärdighet i infrastrukturen finns det heller inget näringsliv. Det är det enkla svaret på frågan. Vi för vår del deltar väldigt gärna i näringslivsdiskussionerna. Ett sätt att föra upp den diskussionen kunde lämpligen vara, med riktning till vicelantrådet, finansministern, att landskapsregeringen i sitt förslag till budget hade haft ett stycke om näringslivspolitiken i skärgården, regionalpolitik. På det viset kunde vi kanske ha fått den diskussionen istället.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Den här diskussionen är inte på något sätt oväntad, den har pågått hela sommaren och man kan väl säga att arbetet med turlistorna pågår ännu. Vi hoppas att komma till någon typ av konklusion den här veckan så att de sedan kan tryckas och gå vidare.

I likhet med ledamoten Sundman tycker jag att det är viktigt att man inte för ut den här typen av frågor vad gäller Kumlinge som en central del av trafiken över norra linjen. Det är ett alternativ som man menar att kunde förverkligas redan från årsskiftet. Enligt all expertis som vi har inom huset så har man sagt att det alternativet inte är rimligt och realistiskt. Norra linjen är den mest trafikerade trafiklinjen i skärgården, där färdas över 105 000 passagerare varje år och att på så här kort varsel dra den trafiken över Kumlinge håller varken vägnät eller färjfästen för. Man ska ha den tanken med sig för framtiden, det finns inte några rimligheter i att någonting sådant här ska kunna ske på så kort varsel.

Jag tycker inte heller att man ska ägna sig åt att föra ut bilden av att systemet med två färjor som trafikerar från varsin ändhamn inte går att göra billigare på det sättet. De facto är det just det den nya trafikstrukturen, som får ner så pass mycket övertid och antal vakter, gör så att landskapet nu från att köra 2012 års turlista och konvertera den till 2013 de facto får ner kostnaderna med fler miljoner. Det är klart, vi måste lämna den reservationen att vi måste pröva det här systemet, innan vi med absolut 100 procent säkerhet kan säga att det fungerar. Det är klart, det måste sjösättas, det måste seglas och det måste till att det här avancerade pusslet som många här har lyft fram att det de facto i praktiken fungerar. Det måste vi göra så fort turlistorna är klara och fartygen börjar trafikera enligt den nya planen.

Jag har levt med trafikfrågorna i absolut i hela mitt liv, jag har åkt med både Kumlinge färjan och Tre Måsar som barn, jag åkte både till Långnäs och till Hummelvik och jag vet att så fort man skulle ändra på någonting så samlades byarna till protestmöten och diskussioner. Det är ingenting nytt som nu har tagit sig uttryck på Facebook. Tidigare tog det sig uttryck i andra former, man kanske samlades på ungdomslokalen eller på någon annan plats för att mobilisera grupperna för att få samhället att agera i någon riktning. Trafiksituationen har engagerat befolkningen i alla tider. Det är all heder att man har den här typen av diskussioner på sociala medier, men landskapsregeringen måste fortsättningsvis de facto grunda sina beslut på det underlag och de faktamaterial som kommer från förvaltningen. Det går inte att ta beslut på basen av diskussioner som förs på Facebook.

Det som vicelantrådet här gav uttryck för är en väldigt viktig central diskussion för hela skärgården. Jag tror aldrig att jag i min politiska karriär har upplevt ett så tufft samhällsklimat och ett så tufft läge vad gäller skärgårdens överlevnad. På något sätt är det ett moment 22 som vi befinner oss i. Ju färre människor som bor i skärgården desto mindre legitimitet på fasta Åland och solidaritet att ägna den här regionen uppmärksamt och resurser och ju mindre vi ägnar den resurser och uppmärksamhet desto mindre människor bor det där. Alltså blir det rundgång och ett moment 22 som är väldigt, väldigt svårt att bryta.

Det är dags att prata om arbetsfördelning, vad gör man i skärgården, vad gör vi här i landskapet, hur kan vi ytterligare stärka varandras intressen och varandras mål att bibehålla det här som en attraktiv region. Infrastruktur och näringsliv är tätt förknippade, det ena är plattform och förutsättning för att det andra ska finnas och vice versa. Här är en tydlig växelverkan som inte går att komma ifrån. Därför kommer vi 2013 att ägna både pengar och tid åt att för första gången någonsin få fram ett faktaunderlag på basen av vad vi kan fatta konkreta beslut och komma med besked om hur både helheten, dvs. det som här benämns masterplanen, ska se ut och sätta igång delarna, enskilda projekt. Jag ser ingen motsättning mellan helheten och delarna utan vi måste kunna jobba med båda och det ska vi göra.

I trafikministerns frånvaro ställde ledamot Sjögren några frågor kring promillegräns och kollektivtrafiken. Jag kan bara kort säga att vad gäller promillegränsen så diskuterar vi den nu i samband med körkortslagen. Vad gäller grovt rattfylleri finns det en samsyn om att sänka gränsen. Vad gäller den andra gränsen, från 0,5 till 0,2, finns det här i parlamentet lika många åsikter, som det finns ledamöter. Det här är en fråga som vi betecknar som en samvetsfråga. Det delar partier i olika åsikter osv. Här har vi ännu ett litet arbete att göra innan vi kommer i mål. Men frågorna är aktuella i samband med körkortslagen.

Vad gäller kollektivtrafiken och landskapets möjligheter att bistå även Mariehamn blir det också ett inslag i den helhetsöversyn som vi gör över kollektivtrafiken under nästa år. Man kan väl mer och mer säga att det som har varit kollektivtrafik inom Mariehamns stads gränser, mer och mer blir den trafik som berör även andra kommuner såsom Jomala och Lemland osv. Vi får anledning att återkomma till de angelägna ämnena. Tack!

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det låter tyvärr inte riktigt demokratiskt, det är lite bemästrande när lantrådet står här och deklarerar vilken diskussion och vilka argument lagtingsledamöterna kan använda sig av och ägna sig åt. Jag tar mig friheten som lagtingsledamot att föra fram det som jag tror på.

Vad gäller själva frågan om Brändö-trafiken över Kumlinge hävdar lantrådet att det inte är fysiskt möjligt. Vi sade för vår del att det skulle beröra företrädesvis lågsäsong och då är det inte 105 000 personer som ska fraktas över den linjen. De facto så trafikerar två tunga fiskbilar samtidigt samt även andra lastbilar, linjen tvärgående så att de sedan kör över vägarna på Kumlinge som sägs vara så dåliga att de inte tål trafiken. Vägarna är ansträngda idag, men de håller bra för ändamålet.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Bästa ledamot Perämaa, det finns absolut inte några dolda agendor eller verkliga skäl utan vi har med alla medel försökt få till den bästa möjliga trafik för skärgårdens alla delar utgående från den lagstiftning som nu gäller och utgående från de resurser som vi anser att vi kan tilldela den här sektorn. Utgående från de parametrarna har vi fått fram det bästa möjliga systemet, tror vi och hoppas vi i alla fall. Vi ska pröva och segla under 2013 och sedan, om det behövs, justeras. Så där tvära kast tror jag inte att man kan göra. Jag är ingen vägingenjör, jag kan inte göra någon egen okulär besiktning på Kumlingevägarna eller dra någon slutsats, det här är besked som vi får från våra ingenjörer och sakkunniga. 105 000 passagerare, att från och med årsskiftet böra dra det över Kumlinge är helt enkelt inte möjligt.