Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Roligt att höra att tankegångarna kring att hitta system för att locka hem dem som har studerat utomlands också vinner gehör hos liberalerna. Jag har lyft fram i ett anförande för en tid sedan om att jag ville hitta ett sätt att premiera just ungdomar som kommer hem. Det här kan vara ett mycket bra alternativ till hur man kan göra. Det jag sade då också var att jag inte egentligen hade lösningen klar. Det jag har sett är hur Grönland funderar på att göra. Där handlar det om att avskriva lån egentligen. Det kan vara ett sätt att göra det.

Det är ett sympatiskt sätt att också hitta system som är enkelt att kontrollera, det finns mycket som ser bra ut här. Det är också viktigt att vi får den totala översynen, det är dels det här problemet som vi bör titta på, men vi har också problemet med vuxenstudiestödsystemet, som jag nämnde tidigare.

Vi har också en del att fundera kring hur vi kan motivera studerande att bli lite snabbare i sin studietakt. I en totalöversyn ska vi ta med också det här och när det gäller återflytten är det här ett alternativ bland många som vi absolut måste titta vidare på. Det är ett bra förslag att jobba utgående från.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack herr talman! Jag hade på känn att utbildningsministern skulle se positivt på en vidare diskussion och utvecklandet av de instrumenten. Det är bra. Som jag sade så har vi inte heller svaren på alla frågor. Vi är ganska nya i frågan om skattepolitik och vi behöver skapa oss kompetenser. Från liberalernas del tycker vi att det är uppfriskande och befriande att vi börjar komma till den diskussionen där vi verkligen diskuterar skattepolitik. Det finns fördelar och nackdelar med olika varianter. Vi ska komma ihåg det som diskuterades på rikshåll. Det går mest ut på att försnabba examenprocessen medan vi har ett annat huvudproblem, vi vill att ungdomarna ska flytta tillbaka till Åland. Tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att hålla mig till två saker, först samhällsservicereformen och sedan ekonomisk tillväxt. Angående samhällsserviceservicereformen bör vi organisera den offentliga förvaltningen på Åland så att den blir anpassad till våra behov och våra förutsättningar. I detta arbete får vi inte glömma bort demokratiperspektivet och se till att allt inte ska styras från någon centralort. De perifera områdena styrs i allmänhet bäst av dem som bor där. Närdemokratin behöver säkras, medborgarna måste känna delaktighet med sin kommun.

Herr talman! Samtidigt är det bra om vissa frågor kan skötas av en värdkommun, dels av kompetensskäl och dels av ekonomiska skäl. Värdkommuner fungerar redan idag i större och mindre sammanhang. Som exempel är Jomala värd för räddningsväsendet på landsbygden, Vårdö köper löneräkning från Sund mm. Det finns ca 35 olika samverkansområden kommunerna emellan. Balansen mellan dessa olika faktorer bör bli så bra som möjligt. Den nu tillsatta arbetsgruppen kommer att se närmare på hur man kan utveckla både den sociala och tekniska sektorn.

Herr talman! När arbetsgrupperna är klara med sina uppdrag ser jag fram emot regeringens överlämnande av slutsatserna i form av ett meddelande till lagtinget.

Sedan angående ekonomisk tillväxt. Regeringens näringspolitik ska enligt budgetförslaget riktas till att stimulera tilläggsbranscher på Åland. Övergripande insatser ska förbättra företagsklimatet. Åtgärder som främjar inflyttning, minskar byråkrati, utbildning och framför allt ett gott företagsklimat är åtgärder som bidrar till en långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt. Ett stort problem är vårt ekonomiska system, som inte gynnar Åland fast befolkningen ökar eftersom klumpsumman som vi får från Finland inte beaktar befolkningsökningen.

Herr talman! På samma sätt är det med skattegottgörelsen som endast beaktar direkta skatter till staten. Skattegottgörelsen borde även beakta indirekta skatter som moms och acciser mm., till den delen indirekta skatter från Åland överstiger 0,5 procent av rikets indirekta skatter.

Talman! Vi bör därför snarast se över vårt ekonomiska system tills vi får en ny självstyrelselag, som kommer att dröja ganska länge har vi förstått. Frågan kunde man börja jobba med tidigare. Vi vill ha ett ekonomiskt system som beaktar befolkningsökningar och indirekta skatter.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Jag uppskattar att kollegan Roger Slotte, om jag förstod det rätt, har samma uppfattning som jag i den här processen om en samhällsservicestrukturreform som landskapsregeringen ställer sig i spetsen för och lagtinget ska involveras i. Ett meddelande ser jag som naturligt och också egentligen parlamentariskt nödvändigt. Tack för det. I övrigt är kollegan Slotte en ledande kommunalpolitiker i Jomala, jag vill bara påminna om att Mariehamn och Jomala har haft ett mycket gott samarbete på många områden. Det samarbetet fortsätter. Oberoende av de här aktiviteterna så ser åtminstone jag ett betydande utrymme för spontan växelverkan mellan t.ex. Mariehamn – Jomala – Lemland etc. och att den processen fortsätter oberoende av de byråkratiska turer som nu sker i arbetsgrupper.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack herr talman! Jo, det är så att samarbetet egentligen fungerar ganska bra mellan alla kommuner, annars skulle vi inte ha så många olika, som jag sade 35 olika samarbetsformer kommunerna emellan. Sådant samarbete som är till nytta för båda parterna är sådant som man ska satsa på, annars är det kompetensen. Har man inte tillräckligt med kompetens måste man satsa till den delen. Jag tänkte i första fall på ekonomisk nytta och i andra fall på kompetensnyttan. Jag ser fram emot att vi kan fortsätta med värdkommunsmodellen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Wille Valve, replik

Herr talman! Jag tackar ledamoten Slotte för ett intressant anförande. Vi är helt ense om vikten av att medborgarna kan känna delaktighet i en framtida kommunstruktur. Värdkommuner eller inte, som jag ser det är det en tänkbar modell bland andra. Jag vill inte utesluta eller peka ut någon modell i det här skedet. Utifrån perspektivet så är vi 28 000 människor. Hur vi än vänder och vrider på det så är vi ålänningar väldigt nära våra makthavare, men jag instämmer till den delen att särskilt skärgårdskommunerna behöver ha särskilda lösningar för att säkra att befolkningen känner sig delaktiga i beslutsfattandet.

Ltl Roger Slotte, replik

Tack herr talman! Jo, det är så att delaktighet är den första förutsättningen för att man ska lyckas bra. Om man inte känner sig delaktighet kommer man inte att engagera sig och strunta i kommunala beslut. Vi har redan idag en fungerande värdkommun eftersom vi har så många olika samarbeten. Det är egentligen värdkommunsmodellen fastän vi hittills har kallat det huvudmannaskap. Det är bara att utveckla det. Sedan vet vi inte hur det går i framtiden. Värdkommuner kanske kan bli större, det kan bli en annan organisation, men de små stegens utveckling i den här frågan är nog den bästa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är väldigt roligt och oerhört värdefullt att lagtinget engagerar sig i den för Åland så viktiga frågan om samhällsservicen. Jag tar den här passningen som flera av ledamöterna har uttryckt, en särskild vilja att ha ett särskilt ärende i frågan i form av ett meddelande eller lantrådets upplysning eller vad det kan heta och så återkommer vi till den frågan vid en passlig tidpunkt för lagtinget.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Herr talman! Jag tänkte också säga några ord om samhällsservicereformen, men kanske från en annan synpunkt än vad som hittills har diskuterats. Jag tänker säga det lite från näringslivets synpunkt och näringslivets betydelse. Den redovisning som minister Gun-Mari Lindholm gav oss över hur arbetet framskrider är bra. Det kanske sades igår att det går långsamt, men min åsikt är att det är under god ledning och på ett strukturellt väldigt bra sätt. Det ska bli intressant att se vad som kommer ut ur alla olika arbetsgrupper. Sist och slutligen måste vi basera detta på fakta och sedan måste vi fatta beslut hur. Det går inte att göra det här på känslor, fakta behövs och det kommer nu att tas fram och det är bra.

Varför vill jag prata om näringslivet? Jo, för att landsbygdsregionerna och för att skärgården ska kunna överleva behövs det jobb. Det behövs jobb, det behövs skatteintäkter och det såg vi också under vårt arbete i skärgårdsnämnden. Där gjorde vi också speciella utredningar på just den här biten. Vi kartlade hur arbetsplatserna är fördelade och tittade på möjligheterna att skapa nya och att skapa skattekraft. Det är ju så att det här är väldigt nära kopplat till samhällsservicereformen, för att näringsliv ska hållas kvar så fordras det att det finns service av alla de slag. Det är en förutsättning. Då är det också skönt att veta att under våren när de här olika arbetsgrupperna går vidare kommer man att bjuda in, jag förhörde mig just med ministern, näringslivet, de kommer att vara med på ett hörn och det är bra.

Om jag får ta ett exempel så vill jag säga några ord om turismens betydelse. Turismen är en naturlig födkrok ute i regionerna, ute i skärgården och ute på landsbygden också. Då är det fint att veta att turismen utvecklas enormt mycket globalt, det är den som växer mest. Att vinna, det kan man säga att är tre stycken, storstäderna vinner, det vet vi, de tar mer och mer turister, fjällen är vinnare och skärgården är vinnare. De här tre är kraftiga magneter när det gäller att ta till sig turismen. Åland har alla möjligheter, vi har kanske den bästa av skärgårdar.

Åland har det som väldigt många turister söker, men varför har det då gått back de senaste 10-15 åren. Varför får vi färre och färre turister? Jo, det har vi också varit inne på här, det beror på att vi har för dåligt med bäddplatser, för låg kvalitet. Det är det som behövs. Sedan behövs det inte så väldigt mycket mer, det behövs lite aktiviteter, men många, många turister kommer hit till Åland bara för att få lugn och ro, bara för att få koppla av och titta på en solnedgång eller ro med ekan. Det har jag sagt här tidigare och det är också roligt att veta att regeringen jobbar vidare på det. Det är ett arbete som inte är så lätt, men målsättningen är flera bäddplatser med kvalitet. Branschen har visat på behovet och som jag nämnde i en replik har Mikael Kraft ute på Havsvidden sagt det här länge.

Vi har också ett annat gott exempel, det är Silverskär. Man har byggt upp en fantastisk anläggning ute i Saltviks skärgård och man riktar sig till en målgrupp som är beredd att betala, bara man får komma ut och njuta och ta det lugnt. Det finns enligt Mikael Kraft också rum för 6-7 sådana här anläggningar till på Åland så han vill gärna ha konkurrens, hur lustigt det än kan låta. Det är så att när man bygger ett köpcentrum så ju fler det finns ju mer kvalitet och större utbud desto fler intresserade.

Jag kommer inte att kunna delta i morgon, herr talman, så jag tillåter mig att dra över några minuter. Ett område som är som gjort för det här och som vi måste se till att utvecklas är Kastelholms-området. Där har vi nu Smakbyn med Micke Björklund som ett lysande exempel. Där behövs det bäddplatser, hotell, gästhem. Där finns redan aktiviteter som kan byggas ut och där kan man få lugn och ro.

Min slutsats, herr talman, är att det är viktigt när vi arbetar vidare med samhällsservicereformen att vi tar hänsyn också till näringslivet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var en intressant åsnebrygga på slutet, att få in samhällsreformen i turistnäringen. Det är den biten jag vill ta fasta på. Jag tror att ledamoten Eliasson och jag är rätt överens, men på en punkt reagerade jag och därför vill jag fråga upp om det eventuellt var ett missförstånd. Ledamot Eliasson sade att det som behövs är detta, vi behöver inte så mycket mera. Den uppfattningen delar jag inte helt och hållet. Vi har ganska mycket, vi har ett otroligt stort utbud kulturellt, Smakbyn som nämndes är ett mycket gott exempel. Där gäller det också för regeringen att man hjälper till och inte håller på och krånglar med ett par markkilar, om jag nu tar ett exempel, utan att man faktiskt försöker skapa förutsättningar.

Vi behöver bäddplatser ja, och vi behöver bättre flygkommunikationer, ja. Det är de som är de stora sakerna som jag ser det, men det är inte samhällets roll att bygga utan att skapa förutsättningar. Jag hoppas att man börjar arbeta med det på allvar, det går inte av sig självt.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Herr talman! Jo, jo, det var en bra åsnebrygga. Den fungerade, jag kom över. Det viktiga nu är att vi får kvalitet på boende och utökar antalet bäddplatser. Det har högsta prioritet, men självklart ska vi också bygga ut aktiviteterna. Självklart ska vi göra det, men prio ett nu är att vi kan härbärgera folk på ett bra sätt.

Flyget är också viktigt, det glömde jag att nämna, kommunikationerna överhuvudtaget. Flyg och att vi kan bibehålla och om möjligt utveckla, naturligtvis, färjetransporterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Turismen och hur viktig den är har diskuterats många gånger och den kan väl aldrig överskattas nog, hur viktig den är för Åland. Ledamot Eliasson nämnde speciellt skärgården och hur man ska komma åt att utveckla turismen. Jag har alltid varit förvånad över att skärgårdsborna inte utnyttjar den möjligheten mera. Att visa upp skärgården och ta betalt. Det är för landskapsregeringen att visa via anslag i investeringsbudgeten att de tror på det. I det här fallet har landskapsregeringen dragit ner anslaget när det gäller att förbättra bäddplatser och höja standarden med 200 000 euro. Då motsäger det i princip det som ledamot Eliasson säger.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack herr talman! Ledamot Eliasson säger vad han tycker och tror. Jag håller med om mycket av det ledamot Brage Eklund sade. Visst, skärgården är en naturlig plats för att utveckla turismen, speciellt är det den lite lugnare sidan som kommer att frågas efter mer och mer. Ju längre fram i tiden man kommer, ju mer man klumpar ihop människor i storstäder där det är stress, kriminalitet osv. desto större blir efterfrågan på det lugna, nära, fina boendet under semestern i Ålands skärgård. Vi måste göra allt för att utveckla turismen där. Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat

Ltl Petri Carlsson

Herr talman! Jag tänkte beröra frågeställningen som ltl Gunnar Jansson lyfte upp, nämligen frågan om vi övriga i moderaterna stöder tanken att vi inte ska ha ettåriga skattelagar. Principiellt är mitt svar ja, ettåriga skattelagar ska användas undantagsvis, men att förbjuda dem helt och hållet tror jag inte på. Jag ska beröra ett par exempel för att man inte ska tro att det här är något helt unikt. I Sverige gick man in för att införa ett- eller tvåårigt skattestopp i början av nittiotalet, under kristiden. Det skattestoppet gällde församlingar och kommuner, man fick alltså inte höja skatten under en kort tid. Det här gjordes med avsikt att utreda och förverkliga förbättringar och komma till rätta med strukturella problem och då särskilt ekonomin i kommunerna. Det här är förstås inget som har diskuterats här och det är inte heller aktuellt, men möjligheten bör finnas som ett av många alternativ om vi hamnar i en mycket djup krissituation i hela samhället.

Ett annat exempel är när Finlands riksdag strax före millennieskiftet gick in för ettåriga arrangemang i både lagen om skatteredovisning och i inkomstskattelagen då man ändrade fördelningen av samfundsskatterna. Det här upprepas nu när man avser att förlänga tiden och ändra fördelningen något i liggande förslag i riket. Nu har vi också infört det hos oss. Sedan har vi skattelagarna gällande beskattningen av aktier, som är ettåriga i landet. Utöver det så har andra kortare arrangemang gällande momsen och annat gjorts genom åren som också ltl Sundman var inne på.

Att få ut bilden att det här skulle vara något helt unikt är inte rätt. Principiellt håller jag med ltl Gunnar Jansson att vi endast bör använda oss av ettåriga skattelagar undantagsvis. Tack!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Kollegan Carlsson har gjort ett bra jobb. Det här är lagtingsmannaskap när det är som bäst. Vad jag sade ursprungsvis var att Finland gick ifrån det systemet redan 1987 genom en ändring av grundlagen. Det var för att komma från ett oskick som fram till dess hade rått, nämligen om någon ogillade en skattelagstiftning kunde en tredjedel av riksdagen rösta att det bara skulle vara ettårig. Det här gav ett ryck och en knyck i den ekonomiska politiken som var skadlig för alla. Det var utifrån den erfarenheten som man så småningom sedan i den miljö där jag verkade, som grundregel hade att undvika ettåriga skattelagar särskilt när det gällde fysiska personer och företag.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack talman! Det är väldigt viktiga aspekter som ltl Gunnar Jansson lyfter fram. Jag tycker också, precis som ltl Gunnar Jansson, att vi inte ska ha ettåriga skattelagar mer än undantagsvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! För att det sker på vissa håll så motiverar det inte att vi också gör det om vi anser att det inte är lämpligt att göra så här. Från liberalernas sida tycker vi inte att det är lämpligt att gå in i sjukdomskostnadsavdraget, förändra för ett års tid, påverka människors plånbok för ett år, medan man samtidigt varslar om att man tänker göra ingående förändringar av lagen. Det är verkligen en ryckig och knyckig skattepolitik. Till det kommer också att gör man en förändring nu betyder det antagligen förändrade administrativa kostnader för skattebyrån. Nog är det lite ryckig politik, ingen långsiktig politik, påverka människor, förhöjda administrativa kostnader, högst antagligen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Det är så att det här förslaget i förhållande till första förslaget är ju lindrigare för medborgaren. Det är sanningen. På det sättet är det en förbättring i förhållande till det som var det första, dvs. slopa sjukdomskostnadsavdraget helt och hållet. På den punkten är det en lindrigare variant som kommer nu och då gör det att det borde vara mer motiverat också när man förändrar det på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Jag tänkte att jag inte kan lämna den allmänna motiveringen i Ålands budget 2013 utan att med några ord beröra den mest spännande delen, en del som innehåller både jätteutmaning och jättemöjlighet, det är förstås landskapsregeringens satsning på en digital agenda för vårt ö-rike. Det är som jag ser det, efter att ha jobbat i offentlig förvaltning och sedan pendlade jag över till privat sektor, det här är faktiskt grundförutsättningen för den s.k. samhällsservicestrukturreformen oavsett var det framtida Åland ska bygga sin offentliga sektor i framtiden. Det är livsnerven som hela vårt samhälle ska vila på, dvs. att vi har en digital struktur som fungerar.

Varför det är en jätteutmaning är att det är här vi hittar de största fiaskon, som har gjorts också inom offentlig sektor i världen. På senare tid kan vi notera det brittiska nationella sjukvårdssystemet, en miljardsatsning, fiasko, är bara att avsluta. Svenska militären råkade ut för ett system som de var tvungna att äska om nya miljoner för att överhuvudtaget kunna få reservdelar till sina fordon. Den finska offentliga sektorns satsning på arkivrutiner och strukturer för att hantera den nya tillvaron med e-post bl.a., fiasko!

Vi vet ju själva hur svårt vi har haft här på Åland att åstadkomma någonting inom den här sektorn. Bokningssystemet för skärgårdstrafiken är ett bra exempel. Vi har misslyckats att under alla år åstadkomma ett centralt bokningssystem för den åländska besöksnäringen. Det har funnits många exempel på försök att åstadkomma någonting, men sedan inte kommit till mål.

Den största bristen är som sagt var, kostnaderna. När det gäller kostnaderna är det redan idag en sektor där pengarna rinner iväg. När det gäller IT-frågor så kan vi i sanning tala om de dolda kostnadernas struktur. Det är här det rinner iväg via telefon när man ringer support utanför Åland och det tickar på väldigt mycket i andra ändan av luren.

Här är det nödvändigt med tanke på den splittrade struktur vi har, att landskapsregeringen tar ett fast grepp om den åländska IT-sektorn. Det man skriver i budgeten om att försöka få kommunerna med och anskaffa ett gemensamt IT-system är oerhört avgörande, oavsett hur offentliga sektorn kommer att se ut i framtiden. Samtidigt ökar vi sårbarheten naturligtvis. Blir det cyberattacker inom IT-området i framtiden och vi har några få IT-system sammankopplade är sårbarheten desto högre.

Vad som lite kan oroa mig och vicelantrådet får väl replikera, är när man tittar på ledningsgruppen som ska hålla i den digitala agendan. Det fanns inte så många IT-kunniga i ledningsorganet. Där utgår jag från att man kommer att koppla in konsulter som kan vara vägledande och styrande under arbetets gång. Som sagt var, det här blir en resa som är spännande, men innehåller oerhört många fallgropar. Det är bara att önska er lycka till!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Eftersom ledamot Jansson nästan bad om en replik så ska jag svara. Det är alldeles riktigt att det säkert hade kunnat vara flera IT-kunniga. Några fanns det där och det kommer under arbetets gång att förstärkas. Därför har vi pengar upptaget i budgeten för att kunna anskaffa den experthjälp som behövs för att komma vidare med det här projektet. Om vi ska komma upp och vara med på vågens framkant måste vi också titta oss omkring. Det kommer att göras upphandlingar som kommer att innehålla både extern upphandling utifrån Åland, men vi hoppas att det också inom Åland finns sådan kunskap som kan vara med och hjälpa oss i den här utvecklingen. Det är också ett sätt att utveckla vårt eget samhälle och vår egen näringslivskompetens. I förlängningen är det en digital agenda för hela Åland som vi de facto talar om.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jo, jag är övertygad om att ansvaret för projektet vilar i trygga händer, men där valet av konsulter och experter blir helt avgörande om det blir en framgång eller en mindre framgång.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Ledamot Jansson nämner att regeringen bör ta ett fast grepp om hela Ålands IT-utveckling och nämner att supportkostnaderna kostar pengar. Vi vet att landskapsregeringen borde ha tagit ett fast grepp om sin egen IT-utveckling, de har sex serverplattformar och en person med kompetens för en av plattformarna. Så var tickar det kostnader, är det i det här huset eller i det andra huset? Kanske man borde se över sitt eget hus förrän man börjar ta grepp om kommunerna, där man ändå är ganska långt på väg om man jämför med den platta byggnaden här till vänster.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Ledamot Asumaa har förstås rätt i att landskapet har brister i sin egen interna IT-struktur. Det är helt klart. Det är säkert fler av er som är bekanta med ÅHS’ datasystem som inte håller måttet i dagens värld och kanske är direkt farlig med tanke på att man hanterar patienter etc. Det finns massor att göra inom landskapsförvaltningen. För den skull måste man ändå välkomna att man försöker få kommunerna med på den här resan. Där finns också många dolda kostnader att hämta tillbaka.