Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30


Talmannen Replikskiftet är avslutat. Minister Veronica Thörnroos, replik



Yüklə 0,55 Mb.
səhifə6/11
tarix26.08.2018
ölçüsü0,55 Mb.
#74800
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vad gäller finansieringen via extra anslag vill jag citera skrivningen i föreliggande budgetförslag: ”Arbetet med flera övergripande utredningar har till syfte att ge landskapsregeringen ett brett faktaunderlag”, jag upprepar faktaunderlag, ”för att kunna fatta miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara beslut gällande kommande kortruttsinvesteringar.” Det svarar mot flera av de finansmotioner som ledamoten Torsten Sundblom har. Däremot vill jag gärna ge en ros till Torsten Sundblom. Varje gång någon säger Torsten Sundblom så tänker jag östra Föglö. Ingenting ont som inte har något gott med sig.



Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! När man vill att någonting ska göras så måste man tjata lite. Då det inte finns någon prioriteringsordning förelagd lagtinget som vi kan ta ställning till och i och med att man inte vet vad som riktigt är på gång, eftersom uppgifterna går lite hit och lite dit beroende på vilken tidning och radiokanal man hör på, var jag tvungen att skriva motionen för jag är så angelägen om att det här ska gå vidare.



Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.



Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Moderaterna är nöjda med att regeringen har fått stopp på den snabba årliga kostnadsökningen inom trafikavdelningen. Vi är nöjda med att konsumtionsutgifterna nu budgeteras, särskilt när inflationen beaktas på en lägre nivå än tidigare år. Vi är också nöjda med att investeringsnivån kan hållas oförändrad.

Skärgårdstrafikens driftskostnader som är den största andelen inom trafikavdelningen med 55 procent, beräknas nu minska med 800 000 euro eller inflationsjusterat med ca fem procent. Det är ett trendbrott precis som ministern sade. Bakom den siffran ligger ett stort och framgångsrikt arbete från trafikavdelningens rederienhet med Kaj Jansson i spetsen och från infrastrukturministern Veronica Thörnroos. Det har varit tungt, särskilt för dem, att nå detta resultat.

Den största besparingen gör man på det nya turlistsystemet som kraftigt minskar antalet övertidstimmar, men som också minskar antalet skift på långrutter. Dessa åtgärder är nödvändiga för att säkerställa en fortsatt hög nivå på vår skärgårdstrafik och för att upprätthålla en rimlig turtäthet.

En rimlig turtäthet är förutsättningen för varje skärgårdskommuns viktigaste utmaning, att behålla och öka antalet arbetstillfällen i sina kommuner. Främst ska detta ske genom privat sektor. Nya entreprenörer och nya arbetstagare är det allra viktigaste för att våra skärgårdskommuner ska hållas levande, attraktiva och livskraftiga året runt. Trafiken är i denna viktigaste framgångsfaktor för skärgårdskommunerna, en viktig och avgörande framgångsfaktor, men inte huvudsaken eller ett självändamål i sig. Det är viktigt att förutsättningarna för en levande skärgård analyseras korrekt och att alla ingredienser för framgång sätts in i sitt rätta sammanhang.

För att inför framtiden kunna upprätthålla en tillräcklig turtäthet och ett tillräckligt stort tonnage i skärgårdstrafiken måste dagens huvudsakliga långruttssystem bytas ut mot kortare färjpass. Såsom infrastrukturministern säger bör turer inte överstiga ca en timme. Därför brådskar de mest kostnadsbesparande investeringarna i resan mot ett kortruttssystem. För att inte felinvesteringar skall göras måste lagtinget ges möjlighet att slå fast en masterplan för skärgårdstrafikens framtida utseende. En bra bas för en sådan plan utgör kortruttsbetänkandet från föregående lagtingsperiod, från 2011.

Landskapsregeringen är nu i färd med att ta fram en sådan masterplan. Vi moderater hoppas att den kan presenteras för och godkännas av lagtinget under våren 2013. Den kunde då innebära öppningen för ett beslut i lagtinget hösten 2013 om att sätta spaden i marken, alltså starten av det första stora projektet i kortrutten, det projekt som ger den snabbaste inbesparingen på lång sikt i skärgårdstrafiken.

Vi moderater är övertygade om att det är antingen projektet på östra Föglö för att anknyta Kökar och Sottunga till masterplanens huvudlinje över Föglö eller att förkorta färjpasset Svinö-Degerby, eller egentligen geografiskt Degerölandet på västra Föglö. Byggstart 2014 för ettdera projektet förefaller fullt möjligt.

Trafiken Kumlinge – Överö på Föglö är för oss moderater helt central för utvecklingen för skärgårdens överlevnad. Genom den linjen kan söder och norr knytas ihop, genom den linjen kan service i skärgården skötas inom skärgården och behöver inte som nu köpas från fasta Åland.

Hur huvudådran i skärgårdstrafikens masterplan skall dras och norra respektive södra linjens framtida öde, vill vi för vår del återkomma till när en bred diskussion förs mellan partierna här i lagtinget om den slutliga utformningen av masterplanen, förhoppningsvis våren 2013.

Infrastrukturminister Thörnroos bör nu ges både arbetsro och råg i ryggen för att ro skärgårdtrafikens förnyade fartyg och upplägg i hamn!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Det som ledamot Carlsson sade om byggstart 2014 lät bra, är det som ett löfte att det här ska lyckas?



Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Från moderaternas håll hoppas vi verkligen att det blir byggstart då, ja!



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl John Hilander

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för ett väl genomarbetat förslag. Skärgårdstrafiken handlar för mig om att folk ska kunna bo och verka i skärgården. Samhället och infrastrukturen ska fungera. Trots att jag är bosatt långt borta från problematiken idag är jag i allra högsta grad intresserad av att lösa denna problematik.

Jag ser möjligheten att skapa liknande förutsättningar för Föglö som man har i Vårdö. Jag tänker främst på möjligheten för pendling, att få förutsättning att bo i skärgården och jobba på fasta Åland, alltså Mariehamn. Vårdö har ett kort färjpass vilket gör att pendlingstiden blir acceptabel för Vårdöborna.

Man har talat om kortrutt kontra långrutt. Ltl Fogelström nämnde i debatten igår att Långnäs skulle bli ändhamn och att Hummelvik skulle avvecklas, vilket skulle betyda att skärgårdstrafiken ska gå över Föglö. Jag kan i stort stöda den tanken, men då borde man först satsa på Föglö och få den trafiken löst. Föglö är, som det ser ut idag, flaskhalsen. Man borde damma av de gamla planer som finns i skrivbordslådorna och se på förslagen att korta av färjpasset genom en bro över Spettahålet och färjfästet på västra Långholm. Om vi kortar av restiden ökar givetvis möjligheten för Föglöborna att få hela samhället att blomstra. Vid kortare färjpass kan man också byta tonnage vilket leder till minskade bunkerkostnader. Löser vi flaskhalsen i Föglö har vi alla möjligheter att fortskrida med en helhetslösning för hela skärgården.

Talman! Jag var själv inte med när man valde att satsa på en bro till Eckerö, men jag är helt säker på vilka effekter det har fått för kommunens positiva utveckling. I det långa loppet ser jag självklart att fasta förbindelser både till Vårdö och Föglö skulle vara det allra bästa.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jag är lite osäker på vilken plan ltl Hilander avsåg, men är det den som trafikavdelningen gjorde på nittiotalet, som förbinder ända från Föglö till Lumparland så har den också en tunnel med i ett av alternativen. Då kan det vara en lösning att damma av den.



Ltl John Hilander, replik

Fru talman! Jo, det är den planen och de diskussioner som har förts. Så vitt jag vet så var det även lugnt med markägare på Föglö på den tiden. I det långa loppet en tunnel och fast förbindelse skapar de bästa förutsättningarna för att kunna bo på Föglö och arbeta på hela Åland.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Tack för ett intressant inlägg. Mycket av det som sades är en del av det arbetet som pågår här och nu. Vi måste få Föglö närmare fasta Åland. Det är oerhört viktigt, det är en nyckelfaktor. Också Spettahålet där vi nu för ett resonemang kring en sänkt tunnel som skulle vara en mindre miljöpåverkan. Det är ett stort arbete som är på gång, däremot är jag inte beredd här och nu att lägga ner Hummelvik eller göra andra förändringar, men jag ser gärna att lagtinget tar del av en större debatt. Målsättningen är att vi under våren ska kunna diskutera skärgårdstrafiken på nytt här i lagtinget.



Ltl John Hilander, replik

Tack fru talman och minister Thörnroos! Det gläder mig att höra miljötänket med olika alternativ. Vi är vana med att det är bankar och broar som gäller. I moderna tider hittar man teknik som inte stör miljöns naturliga flöde och då är tunnlar ett mycket bra alternativ.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Som vår värderade talman vet och de övriga i talmanskonferensen hör jag till dem som anser det bäst att man har en sammantagen remissdebatt istället för att splittra upp den, vilket leder till att alla ska upp och tala i alla rubriker. Här står vi nu som ett exempel på att så blir det.

När det gäller kortrutt så var jag redan i Ålands framtids huvudanförande inne på det igår så jag ordar inte mer om det. Jag vill bara säga att från vår sida ger vi stöd till liberalernas budgetmotion nr 15 som klämmen lyder: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen. Arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning.” Det tycker vi att är ett väldigt bra förslag och det hade vi bra kunnat lämna in själva också.

När det gäller den här biten, när man har lyssnat på de andra anförandena, så är vi rätt långt eniga om det här och därför vore det bra om vår högt värderade utredarregering skulle byta lite spår och bli en verkställarregering istället. När det gäller kortrutten har vi under förra mandatperioden och ett år in på den här, suttit fast i utredarstadiet. Vi bör komma vidare istället. Det här är en bra prioritetsordning, vi stöder det som är knepigt och som man bör ta ställning till.

Jag hör till dem som är övertygad om att en fast förbindelse till Vårdö skulle gå att räkna hem inom en rimlig tid och det är också någonting som man måste titta på, på allvar. Från vår sida är prioritet nr 1 ett färjfäste på östra Föglö, sedan går vi vidare.

Tittar vi på trafikavdelningens budget så ökar den allmänna förvaltningen med 30 procent. Jag är intresserad av att göra jämförelse mellan åren, det finns en naturlig förklaring till det. Vi har här föreslagit att den allmänna förvaltningen ska minskas med fem procent, men vi har också föreslagit att den nya arbetsbåten på 250 000 skulle utgå. Här har jag minne av att man i fjol eller kanske rent av i en tilläggsbudget köpte ny båt till naturvårdsenheten. Nog måste man inom landskapsförvaltningen kunna samarbeta så mycket över gränserna att man kan enas om en arbetsbåt.

En direkt fråga, fru talman, har jag till ministern. Det sägs under rubriken rederiverksamhet: ”Landskapsregeringen uppskattar därför att personalbehovet inom rederiverksamheten kan komma att minska med totalt drygt 40 personer till följd av de åtgärder som nu planeras genomförda under 2013”. Jag vill bara få det bekräftat en gång för alla, är det 40 tjänster utöver dessa 47 som regeringen tidigare har kommunicerat ut, att budgetförslaget leder till. Det vore intressant när det i olika sammanhang dyker upp olika siffror. Jag ser att man tittar förvirrat på varandra i regeringsbänken, hur kan det vara? Det vore intressant för oss övriga att få reda på hur det ligger till.

Följande fråga gäller kostnaden på 300 000 euro för omställningskostnader. Där lyssnade jag så noga jag kunde, det kunde vara mycket möjligt att jag var ouppmärksam, men jag hörde inte vad tankarna med det anslaget var. Det står att det gäller omställningsåtgärder i samband med personalminskning, men hur dessa medel ska användas dess mera i detalj skulle jag vilja att framgår.

På sidan 215 står det: ”Under ett flertal år har vägbyggnads- och vägförbättringsanslaget under flertal år kraftigt minskat och det leder till att behovet av budgetmedel är mycket stort. Detta för att kunna färdigställa huvudvägarnas ombyggnad, fortsätta utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet samt att grundförbättra och belägga glesbygdsvägarna som nu har blivit mycket eftersatta.” Det här var ministern inne på, det här vill jag säga från vår sida att vi stöder det fullt ut. Det går inte att skjuta på detta dess länge. Ministern ser så förvånad ut, men kommer det bra förslag så stöder vi. Det är inte frågan om något annat, det har tyvärr inte varit så många bra förslag tidigare.

Det som är det intressanta här är privatiseringen av vägunderhållet när vi pratar om att man ska förbättra glesbygdsvägarna. Här vore det också intressant att få reda på hur långt man är beredd att gå, vad gör man? Det diskuteras mycket privatiseringar, t.o.m. av den nya färjan Skarven, men när det gäller privatisering av vägunderhållet förekommer det inte mycket i debatten. Det skulle vara intressant att höra hur man ser på den biten.

Till sist, fru talman, vill jag säga för mitt vidkommande att när det gäller den nya arbetsbåten, vet jag att kollegan Eklund kommer att gå in mer på det i sitt anförande så jag sätter punkt här.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Tack ledamoten Anders Eriksson! Ja, det finns en anledning till att jag såg lite förvånad ut här i bänken. Jag tror att det var första gången som jag har fått ett positivt erkännande från ledamoten Anders Eriksson, så det gläder mig. Trägen vinner. De 300 000 som finns upptagna här i samband med personalomställningen, de kostnaderna vill vi redovisa separat så att man kan se och väl kan följa framledes vad skärgårdstrafiken kostar och vad personalomkostnaderna blir. Det är så att vi har 9,5 lediga tjänster, vi har 17 som kommer att behövas, men vi har också pensionsavgångar inom de närmaste två åren. Det kan finnas en viss övertalighet bland personalen under viss tid. Det är det som de här pengarna i huvudsak ska användas till.



Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Tyvärr är debattreglerna sådana att ministern inte kan svara en gång till så jag vet inte hur jag ska uttrycka mig på ett just sätt. Ministern kan nicka så hon kan bekräfta om det stämmer. Om det behövs så kan man betala någon typ av avgångsvederlag från det här anslaget. Är det så jag ska förstå anslaget?

Sedan vill jag säga att minister Thörnroos sade att det är första gången som jag har fått ett erkännande. Det som har debatterats är oftast de förslag som har lagts, de personliga egenskaperna försöker jag lämna åt sidan. Förslaget med glesbygdsvägar tycker jag att är bra och därför vill jag uttala stöd för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Ledamoten Eriksson stöder min motion och jag tackar så mycket för det. Det verkar som om de flesta partier gör det, nu är det ett parti som inte har uttalat sig om den här frågan på lagtingsgruppsnivå ännu. Kanske vi kan se framåt med tillförsikt så att det går att få en lösning på de här trafikbekymren någon gång. Tack!



Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag är helt övertygad om att ledamot Torsten Sundbloms motion kommer att gå igenom.



Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.



Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Minister Thörnroos sade att när hon ser en ledamot så associerar hon till ett visst ställe på en viss ö. När jag ser minister Thörnroos så tänker jag på skärgårdstrafiken, men det tänker jag inte tala om. Oftast när man pratar om trafikavdelningen så är det skärgårdstrafiken det diskuteras, men det finns mycket annat också som ni gör på trafikavdelningen och därför tänkte jag ta upp en sådan sak där man inte behöver köpa bunker, jag tänkte prata om den lätta trafiken.

Vad gäller anskaffningen påtalar de i sin budget för 2013 behovet av att fortsätta utbyggnaden gång- och cykelvägnätet. Landskapsregeringen prioriterar helt rätt gång- och cykelvägar både vad gäller för att underlätta den lätta trafikens framkomlighet samt också att öka trafiksäkerheten på våra landsvägar. När det gäller cykelturismen på Åland är investeringen i gång- och cykelvägar helt rätt i tiden enligt min mening.

Landskapsregeringen har i sin budget upptagit fem miljoner euro under moment 48.30.77 Vägbyggnads- och vägförbättringsarbete för bl.a. vägbyggnadsinvesteringar, planering och projektering. Med tanke på planering av kortrutten ska vi inte heller glömma bort trafiksäkerheten på de landsvägar som kommer att mata trafiken till och från dessa kortruttshamnar. En sådan väg är landsväg 3 från Mariehamn, genom Lemland och vidare till hamnen i Långnäs och färjfästet i Svinö.

Med tanke på trafiksäkerheten och för att underlätta den lätta trafikens framkomlighet föreslår liberalerna i en budgetmotion att texten under moment 48.30.77 på sidan 215 under rubriken Vägprojekt som projekteras kompletteras med följande vägprojekt: Landsväg nr 3 Lemströms kanal – Söderby, separat gång- och cykelväg. Vi vet att cykelvägen redan finns byggd mellan sträckan Söderby-Lumparsund och vidare till Långnäs. Det här skulle då komplettera hela cykelvägnätet, ända från Mariehamn till Långnäs.

Fru talman! I samband med vägbyggnadsprojekt eftersträvar landskapsregeringen samarbete med kommunerna för att dra största möjliga ekonomiska nytta genom samordningsfördelar och delad finansiering. Som jag redan här tidigare nämnde är trafiksäkerheten den viktigaste aspekten med att förbättra den lätta trafikens framkomlighet på och över landskapets huvudvägar.

Den tunga trafiken ökar ständigt på våra landsvägar och framför allt på landsväg nr 3 på grund av att landskapsregeringen äger en hamn i Långnäs. För att göra trafiken säkrare för den lätta trafiken samt för ungdomar och skolbarn så föreslår liberalerna att man preciserar texten under moment 48.30.77 så att tunneln i Söderby, Lemland ska prioriteras först. Denna åtgärd är inte kostnadsdrivande genom att man preciserar projektet eftersom det finns inskrivet redan i budgeten för 2013. Tvärtom kan landskapet spara pengar genom att bygga tunneln i Söderby, Lemland. Vad jag har erfarit är Lemlands kommun inställd till att delta i finansieringen av denna tunnel. Tack fru talman!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag förenar mig givetvis i de bypolitiska strävandena som ltl Asumaa har. Att tänka på landsväg nr 3 mellan Lemström och Söderby och i och under vägen i Söderby. Som ministern sade har vi haft mycket positiva diskussioner med företrädare för kommunen och ministern. Finansutskottet kan bekanta sig med de planer som finns och konstatera att det här är på gång. Lemland är givetvis Ålands viktigaste kommun, men det finns också kommuner på andra och tredje plats och det finns också andra ställen där det är behjärtansvärt med den här typen av satsningar. Man bör respektera det i regeringens prioriteringar.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman! Vad gäller tunneln i Söderby, Lemland så togs ett initiativ från Lemlands kommun, det känner ni säkert till. Den dialogen fortgår och jag tror att vi hittar en gemensam lösning som vi båda är nöjda med.

Vad sedan gäller en gång- och cykelväg så förstår jag behoven. Jag ser behoven och jag skulle gärna här och nu säga att ja, det får ni, men jag kan inte göra det på grund av att jag inte har ett ekonomiskt utrymme för tillfället. Det är en prioriteringsfråga som måste göras på avdelningen, det är trafiksäkerheten och andra faktorer som spelar in.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Tack minister Thörnroos för det positiva svaret och repliken. Givetvis gäller det att titta positivt på allt och framtiden. Det räcker också långt på vägen fastän man inte alltid har pengar. Vad gäller gång- och cykelvägen var tanken att den bara skulle projekteras. Det finns fem miljoner upptaget under momentet och det är en miljon mera än i budgeten i fjol. Det torde rymmas inom projektet och inom ramen om viljan finns. Det lät som om viljan eventuellt finns hos trafikministern. Tack för det.



Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.



Vtm Viveka Eriksson

Talman! Igår när budgeten presenterades så redogjorde finansministern för var stora inbesparingar sker. En av de stora inbesparingarna sker under trafikavdelningen, främst sjötrafikbyrån. Där sas också att 47 tjänster skulle försvinna från trafikavdelningen. Nu är det lite svårt att läsa tjänsterna i budgeten som vi har på bordet, men jag kom fram till att ca 30 tjänster försvinner från trafikavdelningen. Det som skulle vara lite intressant att veta från ministerns sida är var personerna finns i trafiksystemet. Om det också är så att man beräknar att de tjänster som försvinner verkligen betyder inbesparingar. Ofta är det så att tjänsterna försvinner, men arbetet måste fortfarande skötas, tjänsterna måste utföras och då blir det kostnader istället när man måste upphandla tjänsterna. Där vill jag gärna ha en beskrivning från ministerns sida. Vi kommer att följa väldigt noga vad som sker på trafikavdelningen under året, att allt det här också faller ut. Det gäller i och för sig hela budgeten.

Tittar vi på trafikavdelningens allmänna byrå och verksamhetsutgifterna ser vi att det inte har gjorts några inbesparingar. Om man tittar på några års sikt så i bokslutet för 2011 var verksamhetsutgifterna på 689 000 euro och nu budgeteras de till 1 070 000 euro för 2013. Det här har varit en ganska stadig ökning, just verksamhetsutgifterna på administrativa kostnader på trafikavdelningen.

En orsak har varit att man har haft på gång en omorganisation, beställare-utförare-systemet. I slutändan skulle det också bli vissa effekter av det. Tanken var att det skulle bli en bolagisering av sjötrafiken, precis som ledamot Torsten Sundblom varit inne på, men också när det gäller väghållningen har det funnits de planerna. Där vill jag ha en beskrivning från ministerns sida. Hur ligger det till med bolagiseringen? Vi följer väldigt noga med de administrativa kostnaderna, att man inte har dyr administration, som sedan sker på bekostnad av den service som går ut till medborgarna.

En diskussion som har varit och som också står i momentet, att pengar går till konsulter, hur många konsulter anlitar trafikbyrån för att sköta sina åtaganden? Det är en ganska adekvat fråga.

Sedan, fru talman, en motion som nog kunde ha diskuterats under allmänna avdelningen för det handlar om samhällsservicereform konkret under trafikavdelningen. Vi har en motion som direkt skulle konkretisera det här med samhällsserviceutvecklingen. Varför har vi i vårt lilla landskap 17 olika väghållare? Den frågan kan man ställa sig, 16 kommuner som sköter vägar, bygger vägar, underhåller vägar, servar vägnätet och landskapsregeringen som är en väghållare. Det här pekade liberalerna på i sitt valprogram under valrörelsen. Det är en väldigt konkret sak som vi tycker att är viktigt att inte drunknar i det stora arbetet med samhällsservicereformen. Vägnätet i sig är en nog så svår bit att tackla, att ta tag i, att försöka få ihop 17 olika väghållare.

Vår tanke är att servicen fortsättningsvis bedrivs lokalt, men administreras, organiseras och styrs upp centralt så att man på det sättet uppnår största möjliga effektivitet, samordning och förhoppningsvis också därmed kostnadsinbesparing. Vi tycker att det inte är riktigt smart att alla 17 väghållare sköter sina entreprenörsupphandlingar, att det trafikerar en massa olika entreprenörer på de olika vägarna, man lyfter plogen när man kommer till kommungränsen. Det ser man väldigt tydligt på vintern när olika bilar snurrar runt och plogar upp vägarna. Man kan köra på en fint upplogad väg och så kommer man till en ny kommun och där har någon kanske varit ute tidigare. Det här är, landskapsregeringen, en väldigt konkret samhällsservicereform som jag tycker att man direkt ska börja jobba med, lägga upp på bordet, börja förhandla och diskutera hur vi får ihop det här på ett riktigt förnuftigt och smart sätt.

Ett par minuter kvar, en halv. Kort om kortrutt. Jag bara varnar för att fokusera på en stor masterplan. Det finns en viss risk när man tänker i en stor övergripande planering och målar upp en masterplan som det allenarådande, då den stegvisa utvecklingen blir lidande av det. Vi liberaler har hävdat och vi fortsätter att hävda, att de projekt som har de största effektivitetsvinsterna ska startas först. Där de bästa kostnadsinbesparingarna finns och där behovet är störst. Kökar över Föglö borde vara ett sådant projekt. Sätt igång med det och fortsätt sedan med den övriga planeringen. Tack!



Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Vtm Eriksson hade ett engagerat anförande och jag ska försöka svara på det som rör tjänsterna. På sjötrafiken har vi aviserat att vi kommer att minska med 17 tjänster och det är 17 riktiga tjänster. Vi kommer inte att köpa in någonting eller på annat vis hantera det. Det föranleds av att vi ny ändrar systemet så att vi har två fartyg som går på norra linjen och delvis under året två fartyg som går på södra linjen. I och med att övertiden minskar så pass dramatiskt gör det också att arbetstiden kommer att öka i förhållande till vad man tidigare har haft. Det är riktiga tjänster. Vad gäller mathållningen ombord är de tjänster som vi väljer att köpa in privat eftersom det är mera ekonomiskt försvarbart än att ha det i egen regi.



Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Strävan måste vara att få ner kostnaderna och det är bra om man på riktigt gör inbesparingarna, att tjänster försvinner. När det gäller mathållningen, ska man tolka det så att det är ytterligare 13 tjänster i mathållningen som försvinner? Nu kan ministern inte svara på min fråga, men kanske ministern kan ta ett anförande till. När det gäller mathållningen har det funnits en väldigt enig linje för just den frågan i många, många år och ändå är det så att vi har tjänster kvar inom det systemet. Syftet har varit att man ska gå vidare, privatisera den delen, men kostnaderna kommer ändå att finnas kvar. Det är ändå ändamålsenligt att privatisera det. Frågan är bara varför det inte har gjorts för det har funnits enighet i lagtinget tidigare.



Yüklə 0,55 Mb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

gir | qeydiyyatdan keç
    Ana səhifə


yükləyin