Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Jag vill tacka ledamot Sundman för ett fint anförande som kommer direkt från hjärtat. Ledamoten nämner problemen kring kollektivtrafiken och jag vill påpeka att det krävs mycket politisk vilja att utveckla någonting nytt. Ledamoten nämnde också att i Mariehamns stad har det inte gått så mycket framåt. Det är tragiskt att det ska gå bakåt. Som mest har vi haft 300 000 påstigningar per år med vår kollektivtrafik, men det kommer så klart att minskas när turerna ska halveras i staden. Det tar lång tid att ändra attityder, jag kommer från en storstad och har sett hur kollektivtrafiken har haft en central roll där. Nu håller Åland på att växa med tätorter så nog har vi stora möjligheter att utveckla kollektivtrafiken bara vi är envisa.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! I viss mån handlar det om att man måste vara lite envis. Det är så, lustigt nog. Jag var den första som myntade idén i staden att ha avgiftsfri kollektivtrafik, jag har aldrig kallat den för gratis. Sedan for man iväg och förverkligade den. Det må man ha olika åsikter om, jag ska inte längre lägga mig i det när jag inte är stadspolitiker, men å andra sidan kan avgifter vara en viktig del av lösningen för att styra beteendet på ett visst sätt och göra vissa turer attraktiva. Jag tror inte att man ska se det som en utveckling bakåt när man nu överväger avgifter i kollektivtrafiken. Tvärtom så kan det vara om man gör det på rätt sätt någonting som hjälper upp kollektivtrafiken. Som sagt var är den ändå aldrig gratis utan det är en stor skattebetalarsubvention. Då var tanken, när idén kläcktes, att minska subventionen på passagerare och så blev det, men vi jobbar på det tillsammans.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Härmed är diskussionen kring trafikavdelningens förvaltningsområde avslutad. Vi övergår nu till remissbehandling av utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde huvudtitel 46.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Budgeten på utbildnings- och kulturavdelningens område är stram, men fortsättningsvis finns pengar för att bedriva en aktiv och framåtsyftande verksamhet inom områdena utbildning, kultur, idrott och ungdom dvs. de områden som avdelningen ansvarar för. Den ekonomiska ramen för avdelningen är ca en procent lägre än föregående år och driftskostnaderna sjunker med en och en halv procent. Totala antalet anställda i huvudsyssla inom avdelningens område minskar från 360,5 till 345,75, en minskning med 14,75. De totala resurser som finns inom ansvarsområdet har alltså försiktigt minskats, men viktigt att komma ihåg är att det fortfarande finns drygt 54 miljoner euro till förfogande för att se till att ålänningarna får en bra skola, ett rikt kulturliv, ett brett idrottsutbud och en meningsfull fritid för våra unga.

Utmaningar i stil med minskat ekonomiskt rörelseutrymme möts bäst genom att fundera på hur man kan utveckla och förändra. Inom området utbildning- och kultur kommer utvecklings- och förändringsarbetet därför också att stå i fokus under de kommande åren.

Fru talman! Att kunna läsa, skriva och räkna hör till saker som vi ser som självklart i dag. Samtidigt visar undersökningar och erfarenheter från den praktiska vardagen att detta inte är självklart för alla som gått ut grundskolan. Ett arbete med att utveckla läroplanerna för specialundervisningen har pågått under 2012 och kommer att sättas i kraft under 2013. Dessutom kommer regeringen att tillsammans med kommunerna, som huvudmän för grundskolorna, arbeta fram strategier för att uppmuntra till läsande, framförallt bland pojkar då undersökningar visar att de tenderar att halka efter på detta område.

Utöver de självklara kärnkompetenserna läsa, skriva och räkna vill regeringen också lyfta fram e-kompetens som ett lika viktigt kompetensområde. EU-projektet ”Nätpedagogik” avslutas under 2012, men regeringen avser fortsätta sina aktiva insatser på området och tillsammans med kommunernas och landskapets skolor jobba vidare på att stärka och utveckla användandet av elektroniska hjälpmedel i undervisningen och elevernas och de studerandes kunskaper i att använda dessa. Nyckeln till att klara detta på ett bra sätt går genom lärarna och fortbildningen av dem på detta område kommer att fortgå.

Fru talman! Som vi alla vet har en stor reform skett på gymnasialstadiet. Istället för sju enskilda skolor finns sedan höstterminen 2011 en skolmyndighet, Ålands gymnasium, med sina två skolor, Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum. Arbetet med att sjösätta reformen har krävt en hel del arbete och vid flera tillfällen har resultatet inte varit vad man hoppats på. Ser man dock till helheten kan vi idag konstatera att det mesta börjar ligga på plats. Visst finns det en hel del kvar att jobba med, men säg den organisation som inte har utvecklingsarbete att göra. Kort kan man säga att hårdvaran, organisationen, nu är på plats och tyngdpunkten i arbetet kan läggas på mjukvaran, dvs. genomförandet och utvecklandet av skolans innehåll. Utbildningens styrdokument ses nu stegvis över och förändring och utveckling görs utgående från nya behov.

Att arbeta med att ungdomar som på ett eller annat sätt hotas av utanförskap blir extra viktigt i tider av ekonomisk recession. Regeringen har inlett och kommer att fortsätta ett aktivt arbete för att förhindra utanförskap. Detta arbete börjar i grundskolan som jag tidigare beskrev, men måste också fortsätta i gymnasiet där vi nu genom omdisponeringar kan ställa mer resurser till förfogande inom skolan för stödundervisning. Därutöver satsar vi också på utbildningsprogram och andra åtgärder riktade just till denna grupp ungdomar. Resurserna finns långt reserverade sedan tidigare. Som exempel kan nämnas Yrkestarten, Ungdomslotsarna, Katapult och Folkhögskolan. Regeringen kommer nu att sätta fokus på att samordna dessa resurser så att insatserna på individnivå blir så verkningsfulla som möjligt. I detta sammanhang kommer vi att stifta djupare bekantskap med hur andra har jobbat på detta område, som t.ex. hur man i Finland jobbar med ungdomsgarantin.

Fru talman! Utbildning och integration går hand i hand. Regeringen avsätter inom utbildningsområdet pengar såväl inom grundskolan som inom gymnasiet för att möta behovet av framförallt möjligheten att på ett framgångsrikt sätt lära sig svenska. Svenska för invandrare, SFI, riktar sig till vuxna som ska ges stärkta resurser och pengar finns också reserverade för att ge möjlighet till flexiblare former av språk- och annan integrationsundervisning. I detta sammanhang kan också nämnas att system för validering och erkännande av yrkeskvalifikationer har utarbetats och kommer under 2013 att kunna tas i bruk fullt ut.

Högskolan på Åland fyller idag en viktig funktion i att producera högre yrkesinriktad utbildning med fokus på behoven på den åländska arbetsmarknaden och de kunskaper som finns på Åland. Högskolans potential att fungera som ett viktigt verktyg i tillväxtpolitiken har hittills inte fullt ut tagits tillvara av landskapet. Tillämpad forskning i samverkan med näringslivet är här viktig. För att ytterligare stärka högskolans möjlighet att möta förändring fortsätter arbetet med att ge skolan större självständighet.

Fru talman! Även på kulturens område ges möjlighet till fortsatt hög ambitions nivå, mycket tack vare inkomsterna från PAF. Under 2012 har ett arbete med en uppdatering av det kulturpolitiska programmet Växtkraft inletts vilket kommer att föras till lagtinget för diskussion under våren 2013. Övergripande teman i arbetet med programmet är delaktighet, kreativitet, förnyelse, hållbarhet och jämställdhet. Fokusområdena, kultur i vården och skärgården, finns fortfarande med. Dessutom fortsätter arbetet med att implementera tankarna kring kulturturism från den fastslagna turismstrategin.

Som exempel på konkreta satsningar i 2013 års kulturbudget kan nämnas, utvecklingen av Eckerö post- och tullhus, renoveringen av Pommerns däck, stöd till den samnordiska teaterproduktionen Gerpla, stöd till filmprojektet Fyren samt ett nytt samarbete med Gävleborgssymfoniorkester.

Arbetet med att bevara kulturarvet är viktigt, men blir allt mer utmanande då det ekonomiska utrymmet krymper. Här krävs ett kontinuerligt arbete med prioriteringar och utveckling av nya arbetssätt. En viktig pusselbit i detta sammanhang blir en samordning av landskapets förvaltning av samtliga fastigheter och markområden. Detta för att få tillgängliga resurser att räcka längre.

Ålands Museums roll, som nationalmuseum för Åland, stärks. Anslag finns för förnyande av basutställningen och en ny museilag för landskapet tas fram.

Fru talman! På det ungdomspolitiska området kommer landskapet att förlänga perioden för det ungdomspolitiska program som togs fram under förra mandatperioden. De övergripande målsättningarna i programmet är ännu högst relevanta. Implementeringen av de konkreta åtgärderna har tyvärr dröjt. Regeringen stärker därför den personella resursen på detta område genom att utöka ungdomskonsulentens arbetstid från 60 till 80 procent. Under året genomförs ungdomsforum som ger ungdomar möjlighet att diskutera och påverka inom olika politikområden och dessutom skapas genom dessa forum öppna kontaktytor till beslutsfattare på olika nivåer.

Liksom inom kulturområdet fortsätter satsningarna på idrottspolitikens område, mycket tack vare PAF, att vara på en hög nivå. Landskapsregeringen har inlett arbetet att tillsammans med idrottsrörelsen, ta fram en långsiktig idrottspolitisk strategi som tydligare än idag skall belysa de långsiktiga målen med idrottspolitiken. Riktlinjerna presenteras under 2013.

Exempel på konkreta satsningar inom idrottsområdet nästa år är stöd för åländska idrottsutövare att delta i Ö-spelen på Bermuda och beredskap för en fortsättning på beachvolley turneringen PAF-Open.

Till sist fru talman! Landskapsarkivet är en viktig del i att bevara möjligheten att nu och i framtiden skapa sig en uppfattning om vad som gjorts i historien och dra nytta av detta för framtida samhällsbygge. Utrymmena i dagens arkiv börjar nu vara mycket knappa. Landskapsregeringen signalerar redan nu sin beredskap att öka dessa utrymmen under kommande år. Samtidigt utvärderas vilka effekterna av att övergå till e-arkiv kan få för framtiden.

Fru talman! Mitt ansvarsområde är brett och djupt, jag har fyra olika områden under mina vingar. Tiden är knapp, men jag hoppas att jag på den här korta stunden har kunnat ge en bild av vad som händer på utbildnings- och kulturavdelningens område 2013.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Minister Ehn pratade om idrott och idrottspolitik och nämnde viktiga idrottsevenemang på Åland, däribland PAF-Open. Såsom vi har läst i tidningen senast så har verksamhetsledaren slutat och fortfarande är huvudsponsorn öppen för hela turneringen. Då frågar man sig hur viktig turneringen egentligen är. Har man sett efter hur mycket synlighet det har gett utanför Åland? I somras gapade läktarna precis tomma. Något intresse på Åland och för ålänningarna finns inte för turneringen, men kanske någon annanstans.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi har gjort bedömningen att hittills så har turneringen som sådan gett oss en hel del synlighet utåt samtidigt som det har gett oss effekter för det åländska föreningslivet, volleybollen har haft nytta av att ha ett evenemang som detta. Vi har också gjort så att pengarna som tidigare har funnits direkt under landskapsregeringen, nu har förts över till Ålands Idrott. Om möjligheten att arrangera detta fortsättningsvis dyker upp så ska de också ha möjligheten att göra bedömningen av hur det här projektet kan genomföras på bästa möjliga sätt. Vi lyfter över frågan från att ha legat i landskapsregeringens hand till dem som nu normalt sköter frågan kring idrottspolitiken, dvs. Ålands Idrott.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Utbildningsministern pratar om utanförskap och marginalisering när det gäller ungdomar. Det är mycket viktiga frågor. Nu avslutas projekt med ungdomslotsar. Ministern sade att man tänker samordna om jag förstod rätt. Okey då missförstod jag det. När de gäller integration.ax-utbildningen som har varit under Medis, hur ser man på en fortsättning på det, med arbete och språkundervisning.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller frågan kring ungdomslotsarna finns pengarna reserverade för en fortsättning med PAF-medel. Tidigare har ungdomslotsarna finansierats med ESF, halva året via ESF och halva året via PAF. För det här året går vi in och finansierar allt via PAF-medel. Det torde vara pengar reserverade för det.

När det gäller ingegration.ax är det ett projekt som Medis har drivit som huvudman med ESF-medel. Vi har inte fört resonemang mig veterligen i dagsläget om hur man kan föra det här vidare, däremot har vi ett anslag på ca 50 000 euro som ska användas för att bedriva språk- och integrationsundervisning framåt. Min tanke är att de här pengarna ska användas för den inriktning, som vi skrev på integration.ax, men vi har inte låst fast pengarna. Det vi tycker att är viktigt är att hitta former för hur man får en flexiblare svensk inlärning än som det har funnits tidigare.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Som vi alla vet är ungdomen vår framtid och Ålands framtid, men i budgeten för landskapet 2013 föreslår regeringen att studiestödet inte indexjusteras läsåret 2013-2014 för våra ungdomar. Med detta räknar regeringen spara 94 000 euro. Hur mycket utgör 94 000 euro av landskapets totala kostnader? Som ekonom har jag lätt för att räkna ut det och det är precis 0,02 procent av landskapets utgifter. Det är en ganska hyfsad obetydlig summa. Det här ska studerandena bidra med för att balansera upp landskapets ekonomi, däremot går alla andra fria, som också borde ha dragit sitt strå till stacken.

En indexjustering av studiestödet är mycket relevant genom att det enligt lagen om studiestöd beviljas bara dem som är i behov av det. Vi kan i detta sammanhang dra paralleller till utkomststödet. Det är också ett stöd som bara beviljas personer som är i behov av det. För en tid sedan höjdes stödet till 411,09 euro per månad för personer över 17 år. Utkomststödet justeras årligen. Studiestödet är 329 euro per månad, drygt 80 euro mindre och kommer inte mer att indexjusteras. Detta betyder att varje månad från hösten tappar våra studerande tre procent av sina intäkter. Det är i princip det de har om de studerar på heltid och inte arbetar på sidan om.

En annan aspekt om man inte bara tänker på pengarna, är jämställdheten. Vi vet att vi har studerande i över 20 länder. Mestadels av dessa är kvinnliga studerande. I tider när man ständigt jobbar för jämställdhet känns det lite märkligt att man vill försämra för våra kvinnliga studerande mot våra manliga studerande. De flesta som drabbas är faktiskt kvinnor. Därför har vi liberaler skrivit en motion att studiestödsindexjusteringen ska finnas kvar i enlighet med lagen om studiestöd 6 a §.

Fru talman! Vad gäller högskolan på Åland så berättade minister Ehn förtjänstfullt att det är en viktig utbildning, en viktig skola för åländska ungdomar. Det kan vi inte annat än hålla med om. Däremot är det inte någon riktigt billig inrättning att upprätthålla. Kostnaderna stiger varje år, 2011 var verksamhetskostnaderna 4,8 enligt bokslutet och nu är vi uppe i 5,1 miljoner.

Minister Ehn berättade också att där bedrivs tillämpad forskning. Det betyder inte att man bedriver postgradual forskning utan det måste man göra inskriven på Åbo akademi eller Uppsala universitet. Här görs tillämpad forskning och vill man ha någon examen behöver man vara inskriven i något annat universitet. Det vet vi alla att det är en yrkeshögskola.

De lärare som undervisar där får också forska på sin arbetstid. Kostnaderna tas direkt på lönebudgeten, 120 000 euro per år enligt revisionsberättelsen 2011. Med tanke på att kostnaderna har ökat md 300 000 euro på tre år så är det ungefär forskningsbiten som har kommit till varje år. Därför föreslår vi liberaler att man ändrar stycket under högskolan, åtminstone så att man kan halvera forskningskostnaderna. De som vill forska på sin arbetstid må göra det, men hälften av finansieringen bör sökas externt eller utifrån. Har vi inte råd att satsa 94 000 euro på våra ungdomar har vi inte heller råd att satsa 120 000 på lärare som ska forska på arbetstid istället för att undervisa våra ungdomar och vår framtid. Tack, fru talman!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Debatten om studiestödet har vi haft redan en gång, så det tänker jag inte upprepa så speciellt mycket. Visst är det så att det här drabbar våra ungdomar, men vi har också föreslagit åtgärder som kompenserar. Det är lite konstigt att höra ledamoten Asumaa säga att det inte är någon annan som behöver spara, jag har hört ganska många liberala invändningar mot att det är andra som får bära kostnaderna och inte landskapet. Det var en intressant diskussion.

En sak till om motionen som blir rätt öppen. Det finns inte ytterligare pengar insatta trots att det kostar 94 000 på halvårsbasis och beräknat till 190 000 på helårsbasis. Liberalerna föreslår inte heller någon tilläggsbudget och det är också rätt intressant. Vad gäller högskolans roll är jag skeptisk till att minska anslaget där utgående från att vi jobbar aktivt i regeringen på att stärka dess roll i tillväxtarbetet och då skulle det vara dumt att skära i det här läget.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Utbildningsminister Ehn påpekade helt riktigt att vi inte här har skrivit in någon finansiering på 94 000. Vi diskuterar 2013 års budget och då är det 94 000 euro. Läser vi budgeten noga ser vi att under momenten så har anslagen höjts för 2013 med 135 000 euro så finansieringen torde finnas där redan, kanske vi redan har beaktat det. 135 000 högre anslagen än året innan. Enligt vad jag har erfarit så ryms indexjusteringen in för hösten. Minister Ehn kan säkert rätta mig om jag har fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Fru talman! Äntligen har vi kommit till mitt favoritämne efter snart två dygn av debatt, utbildning och kultur. Jag kommer att vara borta i morgon, men jag ska försöka hålla mig kort. Jag har tre viktiga ärenden som jag vill föra fram till lagtinget.

Bästa lagtingskollegor och åhörare! Det börjar med lärare. En god utbildning öppnar dörrar, den hjälper individen att vidga sina vyer och skapar vägen till ett jämlikt samhälle. Det är frågan om livslångt lärande som inte endast skall ge oss inträde till arbetsmarknaden utan också hjälpa oss att utvecklas hela livet ut. Här har lärarna en nyckelroll. Det är förskolepedagogerna och grundskolelärarna som lägger grunden. Vi måste lita på deras yrkeskunskap och ge dem de resurser som behövs. Barn behöver bli sedda och bekräftade. Vårdar vi rötterna bra så kommer hela växten att frodas.

Ett bra ledarskap utvecklar alla utbildningsenheter. Idag jobbar våra skolledare med alldeles för mycket administrativt arbete. Jag skulle vilja se en förändring i detta. Skolan och barnomsorgen behöver ett starkt pedagogiskt ledarskap. Låt skolledarna i huvudsak jobba med att pedagogiskt utveckla sin enhet och stöda upp dem med bra administratörer. Det här kräver en satsning från kommunens sida, men också från landskapets sida. Ungdomen är vår framtid.

Det stämmer säkert att avancerade elever får för lite uppmärksamhet. Det har vi diskuterat med många lagtingskollegor och jag har också hört det av många oroliga föräldrar. Skolan gör det bästa den kan med den budget de har tillhanda. Under hela min yrkeskarriär som lärare så har skolan tvingats spara. Just nu när efterdyningarna har lugnat sig från den senaste ekonomiska krisen så kommer det nya sparkrav. Skolan är en långsam enhet som inte repar sig fort. Det är också viktigt att påpeka att eleverna går bara en gång i skolan.

Fru talman! Kreativa ämnen i skolan leder till bättre skolresultat. Även här har lärarna har ett stort ansvar. Nästan dagligen får vi läsa om vad pedagoger borde och inte borde göra för att förbättra undervisningen för både svaga och starka elever. De nordiska länderna har genomfört en studie i vad kreativa ämnen betyder för skolelevers trivsel och prestationer i teoretiska ämnen. Resultaten var entydiga. Eleverna tar ett betydligt större ansvar för den egna inlärningen och blir bättre på att presentera sina ämnen. Eleverna presterar även bättre i modersmålsundervisningen och matematik om man har satsat på kreativa ämnen.

Dessa konklusioner är ingen nyhet för oss pedagoger. Därför är evenemang som Kura skymning och de tidigare barnens litteraturdagar mycket viktiga evenemang. De är konkreta exempel på hur ett kreativt samarbete mellan läsning, skrivning, IKT, bild och musik skapar framgång.

Kreativitet och innovation är färdigheter som krävs inom näringslivet, men också för att utveckla en god konkurrensförmåga. Därför måste vi politiskt jobba för att de kreativa ämnena blir en viktig fråga inom utbildningspolitiken på Åland. Jag föreslår att vi kunde utveckla ett innovationscentrum i anknytning till högskolan på Åland. Det tycker vi socialdemokrater att skulle vara ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Som jag sade tidigare borde näringspolitik och utbildningspolitik gå hand i hand. Inom utbildningen på Åland borde vi beslutsfattare ha en framtidsvision. Vilka näringsgrenar och kärnkompetenser kommer att vara centrala om 20 år. Ifall näringsstrukturen är klar så kan vi utbilda den kommande generationen inom rätt områden för att ge dem rätt kompetens. Jag anser att kännedom om ekonomins grundregler, entreprenörskap, företagskunskap och turism är områden som borde utvecklas.

Ministern nämnde i sitt anförande arbetet med läroplanen. Det är ett centralt arbete för de åländska skolorna. Det är lärarnas styrdokument och de behöver det för att kunna utföra sitt jobb. Vi har inte skolplikt på Åland utan läroplikt. Det är viktigt att man kan skillnaden. Den nya läroplanen kom i riket 2004 och den fick ganska mycket kritik för den hade höga krav och fler ämnen. Den visar på politikernas samhällsvisioner. Vi har arbetat med att revidera den tidigare versionen på Åland. Själv har jag varit med i arbetet, jag började som politiker. Det som nu oroar lärarna på fältet är det nya bedömningskriterierna. Här är det viktigt för oss att vitsordet 8 är lika både i norra, i södra, i stan och i skärgården.

Vi har byggt ett hus kring läroplanen där lärarna har jobbat lite för sig själva, i små grupper. Lärarna på fältet upplever att vi har ett hus i flera våningar, med vinklar och vrån, torn och balkonger. Här behöver vi ha ett klart och tydligt helhetsgrepp, visa den linjen. Därför blev jag mycket glad att ministern tog upp det och sade att han kommer att prioritera detta.

Sedan vill jag lite kort tala lite om kultur. Jag vill påstå att all verksamhet bygger på kreativitet, en förmåga att söka, upptäcka och utnyttja oväntade likheter och samband mellan fenomen, aspekter, upplevelser och skeenden. Det handlar om ett särskilt sätt att tänka, tolka och angripa problem och utmaningar. Det handlar om fantasi.

Kultur och kulturella upplevelser ökar individers iakttagelseförmåga, förmåga till symboltänkande, vilket är en förutsättning för det vi kallar kreativitet. Kulturens uppgift är, menar jag, att öppna våra sinnen, vidga våra tankar och utmana som är. Jag vill ännu påstå i dessa spartider är kulturen ännu mer central.

Är kulturaktiva friskare än andra, fru talman? Det skulle jag gärna vilja tro eftersom jag själv är en kulturutövare. Kan deltagande i kulturaktiviteter förklara en del av skillnaderna i hälsa mellan olika socialgrupper? I studier kom det fram att personer som musicerar, läser och går på kulturella evenemang har lägre dödlighet och bättre upplevd hälsa. I en längre uppföljning visade sig att särskilt besök på bio, konserter och muséer var en hälsosam skyddsfaktor. Studierna visar också att det aldrig är för sent att börja, men att det samtidigt är en färskvara. Kan ett ökat kulturdeltagande, så att alla grupper i samhället får del av den stimulansen, minska hälsoskillnaderna mellan socialgrupper?

Fru talman! För mig och socialdemokraterna är kultur livsviktigt. Utan kultur torkar det mänskliga hos människan ut. Kultur ger näring åt själen. Vi politiker bär ett viktigt ansvar för att göra den fria konsten och kulturen relevant. Det handlar om att försöka se med vidvinkel, att hitta vägar så att kulturen får möjlighet att berika oss från vaggan till graven.

Jag vill kort berätta om min farmor, som var svårt cancersjuk sina sista år samtidigt som minnet började svikta. Hennes tal fanns inte längre och frustrationen var stor över att hon inte kunde göra sig förstådd. Mitt i vardagsrummet stod ett piano. När kvällsbestyren vara över fick hon ett anfall av smärta och jag satte mig vid pianot och spelade Vem kan segla. Plötsligt hörde jag hur orden kom – farmor sjöng med. På ett fullständigt intuitivt sätt hade jag med musikens hjälp öppnat en kanal för kommunikation och glädje.

Mycket har hänt sedan dess och forskning inom området går vidare. Forskning visar att detta är rätt väg att gå. Även hjärnforskningen, tack vare ny teknik, visar vikten av att vi berikar våra sinnen med konst och kultur. Vi upplever och reflekterar och sätter fart på vår skapandekraft.

Vi borde satsa mer på kultur för äldre och målet borde vara en höjd kvalitet inom äldreområdet. Idag fick vi höra av ministern att det beviljas PAF-bidrag för kultur inom vården, men eftersom jag själv är aktiv inom den tredje sektorn upplever jag inte att det har blommat ful ut. Här kan man göra mycket mer. Tack!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller landskapets satsningar på grundskolan kan jag säga att tittar vi till landskapsandelarna så stiger basbeloppen till grundskolorna med ca 2,5 procent. Det är det som är justeringen. Satsningen från landskapsregeringens sida är fortsatt densamma och man har också kompenserats för kostnadsökningar. Att på ett bättre sätt kunna se utbildningsbehovet, har vi börjat vidta åtgärder även där. Vi har gett ÅSUB i uppdrag att tillsammans med representanter för näringslivet och landskapsregeringen ta fram ett prognosverktyg som vi sedan ska kunna använda för att bättre få fram hur behovet ser ut. Det här ska kombineras tillsammans med den utbildningsdelegation och det utbildningspolitiska program som ska tas fram under nästa år.

Till sist vill jag säga att läroplansarbetet är något som kräver aningen mer uppmärksamhet från landskapsregeringen på den politiska nivån än vad det har gjorts hittills. Det kommer jag också att sätta kraft på.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Det tackar jag ministern för. På lärarnas vägnar kan jag säga att vi är jättetacksamma för att vi politiskt sätter tyngd också på det arbete som de gör. De har en mycket central roll i vårt samhälle. Tack.