Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack fru talman! Lantrådet nämner näring och trafik och refererar lite till vad vicelantrådet sade tidigare. Jag skulle säga så här att det blir tungt när man påtar på någonting i trafiken. Hela systemet har under många år byggts upp och sedan är det som att påta på en bricka, det faller överallt. Det påverkar både näringsliv och allting. Därför blir det så stormigt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Ja, om jag tolkar ledamoten Sundblom rätt skulle han ha velat köra för tre miljoner till under 2013. Vi har också en annan parameter och det är någon slags ambition, vilken jag också har trott att liberalerna hade stött, om en budget i balans, men jag kan ha haft fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Talman! Det är intressant när lantrådet beskriver problematiken i skärgården som lite moment 22. Jag håller med om det, det är en väldigt svår ekvation. Vi har satsat oerhörda pengar på skärgården och ändå så ökar utflyttningen, vi får ingen ökad inflyttning. Det blir en svår ekvation. Urbaniseringens vågor går över hela världen, det vore märkligt om Åland skulle gå en annan väg. Folk flyttar från glesorten, så är det.

Det jag vill säga är att den kommunala identiteten är väldigt viktig. Det har jag försökt varna för genomgående i årets debatt. Tappar man det lokala engagemanget, tappar man den kommunala identiteten tror jag att utflyttningen verkligen tar fart. Jag håller med lantrådet när hon säger att det är viktigt att man får en arbetsfördelning mellan kommunerna och landskapsregeringen. De frågorna jobbade vi med från näringsavdelningens sida på nittiotalet och hade en väldigt bra dialog och arbetsfördelning, men tyvärr rann det ut i sanden.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Jag kan hålla med om att den lokala identiteten är oerhört viktig och det lokala engagemanget är oerhört viktigt. Det är en särart för en specialitet som vi har i det åländska samhället som vi till alla delar ska värna och slå vakt om oberoende hur kommunstrukturen utvecklas. Vi kan heller inte som strutsen stoppa huvudet i sanden och säga att det inte finns bekymmer här. Vi har åtminstone tre skärgårdskommuner som verkligen har stora, stora problem att klara sitt välfärdsuppdrag. Där måste vi vara solidariska och härifrån huset se till att alla ålänningar har en likvärdig service och lika möjligheter att på ålderns höst få tillgång till äldreomsorgen. Det ansvaret tar den här landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tackar för upplysningen om promillegränsen. Det är en viktig trafiksäkerhetsfråga. Beträffande kollektivtrafiken fick jag precis en upplysning om att i staden har infrastrukturen haft upp frågan så sent som i går kväll. Landskapsregeringen fortsätter att hävda att staden inte kan få stöd så länge man inte har matartrafik till andra kommuner. Det är en grov missuppfattning. I hela Mariehamn för man Mariehamnare till bussplan och där kan de ta bussar som går norrut, västerut och österut. Jag förstår inte hur man tolkar den här frågan. Man tolkar den på fel sätt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Bästa ledamoten Sjögren! Jag kan inte säga att jag är oenig med er. Jag har tagit upp frågan som ledamot i fullmäktige i Mariehamn och jag har fortsättningsvis samma syn på frågan. Den måste tas till politisk nivå för att lösas. Den kan inte lösas så att tjänstemännen tar initiativ i staden och landskapets tjänstemän svarar precis enligt lagar och förordningar. Ingen har gjort fel, men vi löser inte frågan, vi måste ta det på politisk nivå.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Torbjörn Eliasson

Fru talman! Det är spännande tider. Lantrådets träff med ltl Anders Englund utanför plenisalen triggade kollegan till visionära höjder och han började prata om förbindelse mellan Lumparland och Vårdö. Det är faktiskt intressant, både för befolkningen och för näringslivet och för hela Åland skulle det här vara en stor sak. Det är ingenting som vi kan genomföra nu, men vi bör tänka på det för framtiden. Man förenklar, det blir en ny möjlighet för turismen, för bosättningen på Åland, nya trafiklösningsmodeller i skärgårdstrafiken. Man kan samarbeta bättre med kommunerna. Det är bra för randkommunerna och regionerna och inte minst för miljön om man kan köra runt hela Åland.

Det här är ingen ny idé, den är gammal, men jag kommer in på min käpphäst. Jag kan inte låta bli att igen ta tillfället i akt och berätta om det som jag sagt vid flera tillfällen tidigare. Vi skulle ha ett så intressant projekt för ett universitet eller en högskola där det finns professorer, lärare och unga studenter, att ge dem ett uppdrag, att involvera dem i en tävling om hur man skulle kunna lösa infrastrukturen på Åland. Tidigare har jag bara pratat om skärgårdstrafiken, men här har vi ett nytt element som man kunde föra in i det här.

Tänk vad intressant det skulle vara, att utlysa en tävling där högskolor och universitet i Norden ska ha möjlighet att lämna in ett tävlingsbidrag. Helt fritt men med användandet av all sin kreativitet komma med olika lösningar.

För mig är det här nästan självklart i dagsläget. Vi borde göra det, parallellt med det arbete som infrastrukturministern har satt i gång med beredningen av kortruttssystemet. Det skulle inte alls bromsa någonting annat. Tänk om man ett år skulle kunna få avgöra en sådan här tävling och dra nytta av all den klokskap som kunde komma ut av det.

Jag hoppas att droppen urholkar stenen, jag hoppas att landskapsregeringen tar det här till sig och funderar på det. Utlys en tävling, sätt 100 000 euro i första pris. Det är små pengar med tanke på vilka idéer man kunde få fram. Tack fru talman!

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Jag välkomnar ledamot Eliasson till detta. Det var uppfinningsrikt. Jag skulle gärna vilja se att man även utvecklar kollektivtrafiken i tävlingen så att vi får en satsning på det. Det är där vi ligger efter på Åland.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Fru talman! Jo, självklart, i det här ska all logistik finnas med, så att man löser det på smartaste sätt. Det finns nya möjligheter. Vi har miljövänliga alternativ. Det finns så mycket och det skulle vara spännande för ett lag unga människor att arbeta med det här projektet. Skulle de vara 30-40 och yngre och jobba med det här skulle det vara någonting som vi direkt vill hugga tänderna i.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack fru talman! Det kommer nya visioner och nya förslag på nya vägar. I och för sig är det roligt att det finns idéer, men som ltl Eliasson sade är det ett gammalt projekt. Frågan är om det börjar bli för många nya idéer så att det kullkastar alla andra projekt, kortruttsprojektet och allting. Man blandar ihop för mycket. Utlysa en tävling kan vara helt okey, jag understöder kanske tanken som ledamot Sara Kemetter hade om att man utreder kollektivtrafiken. Det kan vara ett projekt, men borde vi inte engagera oss i om det ska vara kortrutt, ska det finnas två anslutningshamnar, Hummelvik och Långnäs, eller ska det vara bara en. Är det bara Långnäs som gäller kan man fråga sig om det är värt att bygga en ringväg mellan Vårdö och Lumparland?

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Jag föreslår inte att vi ska bygga ringvägen, definitivt inte. Vi ska hålla på med alla detaljer, men det är också intressant att lyfta blicken lite och titta längre fram, hur kan det se ut då. Att få olika alternativa lösningsmodeller kan inspirera oss alla. Därför ska det här inte på något sätt stoppa det arbete som man håller på med i landskapsregeringen, men man kunde parallellt göra det för det är mycket infrastruktur på Åland som ska byggas ännu om vi ser 50 år framåt i tiden. Det stoppar inte med kortruttssystemet. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack fru talman! Jag framförde i mitt tidigare anförande lite om rattfylleri. Jag hörde att det var uppe igen. När man pratar om rattfylleri här på Åland är det ofta straffet man pratar om och sedan sänkt promillegräns, hur man ska åtgärda det. Jag tror att promillegränsen är ganska central i den här frågan, men det finns också andra sätt att komma åt problemet.

När det gäller sänkt promillegräns har jag tidigare haft ett förslag i den riktningen. Man kanske borde titta på det igen. Mitt förslag tidigare var att man borde ha en typ av rattfylleriförseelse mellan 0,2 och 0,5 promille för att man ska få en bättre samsyn på det här. Har man promille mellan 0,2 och 0,5 och man ser precisionsalkometern, som polisen har införskaffat, får man böter och maximalt 24 timmars körförbud, sedan fortsätter det som förut. Man behöver inte ha de hårda konsekvenserna. Det viktigaste är att man gör en tydlig markering att man inte tillåter alkohol i trafiken. Man ser också vilken stor benägenhet man har i Finland med undersökningen som har gjorts där. Ca 90 procent skulle omedelbart anmäla en rattfyllerist om man visste om det.

Det underlättar väldigt mycket om man inte får köra bil och dricka öl eller sprit. Idag kan man konsumera relativt stora mängder alkohol utan att man kommer över 0,5 promille. Man pratar kanske om två starköl för en fullvuxen man, man kan även sitta på en fest, dricka fördrink, vin till maten, avec efteråt och kanske ännu mera och sedan köra hem utan att man har 0,5 promille. Det är inte tillfredsställande.

Gränsdragningen att man skulle ha en mellannivå skulle vara ett steg att komma framåt inledningsvis, som ett försök. Som polis har jag varit med många gånger när folk blåste 0,5 eller strax under. Konsekvensen känns ganska orimlig när man står vid Eckerölinjen, en familj ska just inleda sin semester, fadern i familjen har uppenbara alkoholproblem och har druckit så mycket att han har 0,5. Han kanske får vänta en stund och blåsa en gång till och har 0,49. Skillnaden är att semestern är förstörd, körkortet borta eller så får han en klapp på axeln och orden att han inte borde köra bil och så får han köra vidare. Det känns inte riktigt okey. Man borde nog ha en konsekvens där emellan.

När det gäller vilka åtgärder man ska ta så upplever jag att av de som kör rattfulla i trafiken har merparten alkoholproblem. Det kan finnas några som i ungdomligt oförstånd, dålig impulskontroll, gör så att man sätter sig i bilen och kör. Är man medelålders tror jag definitivt att det är alkoholproblem som ligger i botten. Där har man en annan åtgärd som skulle vara viktigt för att komma åt problemet. Det är genom leverprovet, de är så pass avancerade och bra idag så man kan avgöra om en person har alkoholproblem genom att ta olika versioner av leverprovet. Alla som åker fast och har mer än 0,5 promille borde betala sina egna leverprover och visa att man har ett vettigt drickande förrän man återfår sitt körkort. Det här innebär att man dels får en extra konsekvens för att man har åkt fast för rattfylleri, men sedan kanske det också är så att den här personen får ett tillfälle att komma bort från sitt alkoholmissbruk och få en nykter tillvaro istället för en förnedrande alkoholisttillvaro.

För den skull är det viktigt att man driver igenom det här totala förbudet att dricka och köra. När man pratar med sådana som har kört i fyllan säger de att de tappade kontrollen när de blev stoppade vid tre promille. De tänkte ta en öl, inte dricka mer för de skulle köra efter någon timme. Man vet att man kan dricka två öl, man dricker tre öl, man dricker fem öl, man kanske dricker 15 öl och sätter sig i bilen och kör. Då har omdömet farit som gör att man kan inse konsekvenserna av sitt handlande. Det skulle vara mycket enklare för de grava alkoholisterna som kör med höga promille om de vet att man aldrig kör bil, inte en meter om man har druckit sprit.

Andra åtgärder som man borde tita på är det här med alkolås. I Finland och i våra kringliggande regioner är det infört att man måste ha alkolås för att få återfå körrätten. Det har vi inte här ännu och det kan vara en av konsekvenserna att man får körrätten mycket snabbare om man har alkolås på bilen. Jag är själv emot att det ska vara generella alkolås på alla bilar, men jag tycker att om man har åkt fast för rattfylleri ska man visa att man kan köra bil först md alkolås och sedan utan, det borde vara en självklarhet. Framför allt det här med alkolås, leverprov och sänkt promillegräns tror jag att vi kommer åt alkoholproblematiken.

Man borde också titta på hastighetsövervakningen, om man ska ha mobila kameror som ska vara i polisbilarna. Som det ser ut nu så skärs det ned en del vid polisen, man får minskade resurser. Det skulle vara ett alternativ och vara ganska preventivt om man vet att en mobil kamera kan stå lite var som helst i landskapet. Jag har förstått att man har haft en här tillfälligtvis, men jag vet inte var den finns just nu, om den är vidaresåld eller utlånad eller var den finns. Det kanske skulle vara någonting som man kunde tänka på. Tack!

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Ledamot Mattsson lyfter fram en mycket central fråga som vi socialdemokrater varmt stöder. Det har arbetats mycket för en kultur som kräver nolltolerans, men det har inte riktigt gett effekt. Därför skulle det vara viktigt att vi nu i ny lagstiftning faktiskt skulle sänka promillegränsen till 0,2. Det tvingar folk att inte ens ta den ena ölen. Då dricker man ingenting när man sätter sig i bilen för att skjutsa sina barn på träningar.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Jo, det stöder jag helt. 0,2 promille ska ses som nolltolerans för alkohol i trafiken. Man bör vara tydlig där. Det klagas kanske lite från olika restaurangägare, det kan bli ett problem att man får sälja mindre, men lämnar man bilen den kvällen så kan man dricka två glas vin istället för ett eller någonting annat. Det är betydligt bättre om man går in för det här. Jag är tacksam för att jag får stöd för dessa tankar. Det är också så att vi tagit beslut här i lagtinget om att det ska sänkas till 0,2 promille. Vad som har hänt vet jag inte, men under förra perioden tog lagtinget ett sådant beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag sällar mig också till dem som tycker att ledamot Åke Mattsson har alldeles rätt när det gäller rattonykterhet. Jag har också i den här salen talat för 0,2 promille för rattonykterhet. Min förhoppning är att vi så småningom ska nå dit och nå dit som ett resultat av ett långvarigt arbete.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Jag var nästan beredd på det i och med att ledamot Beijar jobbar med frågorna och är väl insatt i dem och väldigt kunnig, så kunde det väl inte bli något annat än att jag skulle få stöd därifrån. Jag tackar för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det var ett bra och initierat anförande som vanligt när det gäller de här frågorna. Från oppositionen har vi i dagsläget ingen som helst insyn i hur landskapsregeringen arbetar med alkohol- och drogfrågorna. Jag skulle vilja veta om ledamot Mattsson vet hur arbetet fortskrider med att reformera just det här om utbildning och kurser för personer som åker fast för rattfylleri. Det var ett arbete som igångsattes under förra perioden. Vet ltl Åke Mattsson hur det har avancerat. Har det kommit något längre där?

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Jag känner inte till vart det har lett, om det har gått framåt där. Det är en viktig fråga, i och för sig finns utredningar som har framhållit att utbildningarna gav ganska lite effekt, medan leverproverna och läkarkontakterna där var centrala. Jag är helt okunnig, jag vet inte hur det har gått på det området. Det går ju att ta reda på det. Viktigt är att man har en läkare som förstår dessa frågor, kan hantera dem och är intresserad av dem. Det är väl där största problemet har varit, det var redan när ledamot Katrin Sjögren var minister. Det var väldigt svårt att hitta rätt person så jag tror att det var där som skon klämmer. Det var bra att också den frågan lyfts upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack fru talman! Ledamot Mattsson nämnde i sitt anförande mobila fartkameror, om hastighetsövervakningen. Det mest effektiva sättet kanske är s.k. plåtpolis som kunde vara stationär. Finns det sådant resonemang i regeringen att man kan öka bevakningen via dem istället för att satsa på mobila kameror. Det behöver inte så mycket personresurser till det heller, på sikt kunde det kanske vara en ren investering, som skulle betala sig snabbt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Det var ett bra inslag i debatten. Vad jag känner till har det inte diskuterats, men jag tror att man bra kan ta det med sig till de åtgärder som påverkar attityder och får effekt på allmänheten fast man inte tror det. Effekten är större än man tror. Kanske det också är så med fartkamerorna att det är ett nytt inslag, en ytterligare risk att åka fast. Redan idag borde man marknadsföra att alla polisbilar i princip mäter hastigheten idag. Möter man en polisbil så har man hastigheten mätt. Har man bråttom från Geta till staden hela vägen och man träffar polisen är risken stor att man åker dit. Det mäts en hel del, men ytterligare inslag borde man ha. Man borde satsa mera på tekniken idag osv. Vi är helt överens tydligen i den här frågan. Tack!

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag ska förlänga debatten lite. Först vill säga några ord om rattfylleridiskussionen, jag hör till dem som understöder sänkning av promillegränsen. Jag kör med den s.k. enportionsprincipen och det ska jag göra 16,5 år till, tills min yngsta son fyller 20 år. Sedan lär jag inte börja dricka efter det i någon större omfattning. För mig är det personligen inget problem och jag tror att det är en viktig åtgärd för trafiksäkerheten och framför allt för attitydskapandet. Min åsikt är klar till den delen.

Jag vill sedan haka lite på det som ltl Eliasson var inne på. Nu är han inte här i salen, men det är viktigt att vi visionerar och att vi har folk som visionerar åt oss. Dessa tankar och idéer kan ofta uppfattas som flum och orealistiska, men det är alltid så med en utveckling i ett sådant stadium.

För att anknyta till det ledamot Englund sade så sade jag i en replik att det är en tokig idé och anses fortfarande vara det. Så är det säkert, men det finns många tokiga idéer som sedan blir verklighet och utvecklar Åland.

Det gäller att ändå att inte ha för långt och inte heller för kort, utan tillräckligt passligt avstånd till förverkligandet av dessa idéer eller visioner. Har man inte dessa visioner får man ingen utveckling. Har vi inget smörgåsbord att plocka från så kan det hända att det drabbar utvecklingen.

Nu är politikerna själva ganska kreativa. Det åländska samhället är väldigt entrepreniellt och det kommer idéer, men varför inte göra som ledamot Eliasson föreslår och låta framför allt unga människor visionera och tävla i visionerandet. Det är väldigt tilltalande.

Jag kan nämna en idé som jag själv har visionerat om, det gäller kollektivtrafiken. Vi vet att vi har problem på Åland med att få folk att åka kollektivt. Det är bara i Mariehamn som man fått folk att åka och knappt där. Det beror på att ålänningarna bor väldigt spritt och man har långt till huvudvägen varifrån bussen går. Det är väldigt få som bor så lämpligt att man kan åka buss och har sådant tidsschema, en sådan tillvaro, att man kan åka buss.

Den tredje orsaken är att attityderna är problematiska. Man ser bilen som en frihetssymbol. Man kan få fem minuter till vid kaffekoppen på morgonen och så kör man hellre bil. Jag tillhör de få här i lagtinget som regelbundet åker buss och jag känner mig lite dum över att jag inte har fattat det tidigare hur fint det är att åka buss, hur bekvämt och framför allt socialt och miljövänligt det här.

Jag har haft en idé om att man skulle ta ett helhetsgrepp om kollektivtrafiksystemet, förnya det helt från grunden och sy in dels en databas kanske kopplad till Facebook, som har kommit sedan jag började med den möjligheten. Man kan göra sin bil bokningsbar, de platser man har ledigt, sedan kan ens vänner och bekanta, och till viss del främmande människor också gå in och boka sin plats och åka med vissa tider.

Man skapar en plattform för samåkning. Sedan syr man ihop det med de stamlinjer vi har idag och däremellan sätter man också in vad som ute i världen kallas anropsstyrd kollektivtrafik, alltså kollektivtrafik som skräddarsys över dagen efter behoven när folk bokar, jag vill åka från den här matarvägen tisdag morgon, så syr man ihop en kollektivtrafik automatiskt. Sedan är det en taxibil som kör runt folk och möjliggör bussåkning.

Alla dessa delar tillsammans med utvecklad stamlinjetrafik också inom befintliga resurser, gör att man kan få en helt annan kollektivtrafik som är anpassad efter folks behov. Nu försöker man att få folk att anpassa sig efter systemet, men det går aldrig. Då skulle man utnyttja sociala medier, ny teknik och framför allt få en modell som sedan kan säljas till andra perifera småskaliga ställen ute i världen, som har samma bekymmer. Då får vi en produkt som kan kommersialiseras.

Det är en typ som kanske är så konkret att den har lämnat visionsstadiet men man borde ta tag i sådana här idéer, inte bara som ltl Eliasson säger, skapa dem, utan också ta tag i dem och förverkliga dem för att visa på exemplets makt. Ålands roll i miljöpolitik och också i andra politikområden, kan ofta vara att visa på exemplet. Det kan man göra på det här viset, till exempel.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag vill ge en eloge till ledamot Danne Sundman som har ändrat åsikt när det gäller promillegränser. För ett antal år sedan förde vi en debatt där jag stod för 0,2 och ledamot Danne Sundman stod för 0,5 när det gällde rattfylleriet. Det är bra när man ändrar sig och kommer till rätt uppfattning, som jag uppfattar det. Tusen tack för det.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag brukar säga att en klok man kan ändra åsikt och en dåre aldrig. Jag föredrar att vara klok och jag har ändrat åsikt inte bara i det här utan också i andra frågor under min politiska karriär. Jag gjorde det också före valet, jag gick till val med den här åsikten så jag har fått väljarnas förtroende. Jag känner mig trygg i uppfattningen att jag nu är på rätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack fru talman! Ltl Sundman stöder en sänkning från 0,5 till 0,2 särskilt på grund av trafiksäkerhet. Jag är inte så positiv till denna förändring. Först och främst är man inte stupfull när man har under 0,5 och det är inte heller där som de stora problemen med olyckor är. De finns i promillegränser mellan 1-2,5 promille och högre. Där har vi de branta kurvorna och problemet med olyckorna. Sedan har vi också frågan om resurser. Det här innebär säkert merarbete för polisen, det blir mer byråkrati, det kanske kräver exaktare kontrollinstrument. I sådana här ekonomiska tider borde vi inte fokusera resurserna på det utan vi borde fokusera på att komma till rätta med där de stora problemen finns, dvs. grovt rattfylleri.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är viktigt att säga att det här är min åsikt, men jag kräver det inte i regeringssamarbetet eftersom det inte finns någon sådan framförhandlad politisk åtgärd i det här skedet åtminstone. Jag respekterar också ledamot Carlssons åsikter. Visst finns det utmaningar och problem med det, kanske det finns större problem som vi måste ta tag i först. Det håller jag med om att de grova rattfyllerierna är de allvarligaste. Det är också där vi ser de värsta olyckorna. Det är också en resursfråga som ska prioriteras mot andra resursbehov inom polisen osv. Jag håller helt med om utmaningarna som finns, men rent principiellt har jag min åsikt.