Landstingsplan

Landstingets ekonomi 2009

Landstingets årsprognos visar ett underskott på 6 mkr, vilket 83 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett minus på 44 mkr.

I prognosen görs bedömningen att landstingets nettokostnad kommer att öka med 2,9 procent, i budgeten räknades med 3,2 procent. I prognosen antas att landstinget kommer att få 12 mkr från den s k kömiljarden. Skatter och statsbidrag ökar enligt senaste prognosen från SKL med 6,8 procent, medan 8,7 procent var budgeterat. Landstinget höjde skatten med 98 öre 2009.

Divisionernas och de gemensamma verksamheternas prognoser pekar på ett överskott på 19 mkr, vilket är en förbättring med 222 mkr jämfört med bokslut 2008. I budget 2009 tillfördes divisionerna Opererande och Medicinska specialiteter 152 mkr.

Divisionerna har pågående kostnadsreduceringsprogram på 142 mkr för att nå en ekonomi i balans och ha utrymme för nya satsningar. De räknar med att klara 103 mkr 2009. De bedömer även omställningskostnader till 24 mkr, kökortningsinsatser 5 mkr. Tyvärr ökar kostnader med 40 mkr på övriga områden inom divisionerna.

Principer för ramfördelning

Landstingsfullmäktige fördelar skatteintäkter och statsbidrag och utjämning till divisionerna samt till landstingsstyrelsen för de gemensamma kostnaderna. Fördelningen av ramarna till divisionerna baseras på en historisk fördelning. Under målavsnittet beskrivs vilka krav verksamheten har under perioden. De ekonomiska ramarna är den yttersta begränsningen för vilken verksamhet som kan bedrivas.

I divisionsplaner konkretiseras målen och verksamheternas åtaganden. Divisionsplanerna fastställs av landstingsdirektören.

Utgångspunkten för divisionernas resurser år 2010 är divisionsbudgetarna för 2009. Dessa förändras enligt principerna i följande avsnitt.

Förändring av ramar

P g a den ekonomiska situationen är ramarna/landstingsbidraget till verksamheterna högre än de intäkter som ska finansiera dessa. Därför görs en ramminskning.

I ett första steg år 2010 minskas ramarna med 150 mkr. Minskningen görs procentuellt med kostnadsvolymen per division/verksamhet som bas.

Minskningen per division är preliminär med hänsyn till de påbörjade utredningarna om vårdval och närsjukvård.

Löne- och priskompensation

Verksamheten kompenseras för kostnadsökningar till följd av löneavtal när löneöversynen är klar. Reserv för kommande löneavtalsökningar finns bland gemensamma intäkter och kostnader. Kompensation för förväntade prisökningar tillförs divisionerna. Dessa principer ska ses över i samband med införande av vårdpeng.

Effekter av avtalsförändringar med större ekonomiska konsekvenser under perioden ska behandlas av landstingsstyrelsen.

Landstingsinterna intäkter och kostnader för laboratorieanalyser samt lokaler uppräknas inte inför 2010.
Procentuell uppräkning av anslag enligt nedan:

	2009	2010	2011	2012
Prisindex LPI, enl SKL april 2009 Inkl läkemedel Exkl läkemedel	2,2 2,4	2,2 2,4	2,0 2,1	2,0 2,2

Läkemedel

Ett nytt avtal har tecknats med staten om statsbidrag till läkemedelsförmånen för år 2009 och 2010. Avtalet innebär en uppräkning med 3,75 procent 2009 och 3,5 procent för 2010. I överenskommelsen ingår även en vinst- och förlustdelningsmodell. Om utfallet för de verkliga kostnaderna 2009-2010 för förmåns och slutenvårdsläkemedel sammantaget överstiger 58,1 miljarder för landstingen tillsammans förbinder sig staten att finansiera 50 procent av överskridandet. På motsvarande sätt ska återbetalning ske till staten med 50 procent om de verkliga kostnaderna blir mer än 3 procent lägre. Avräkning sker solidariskt mellan landstingen.

Prisnivån på befintliga läkemedel utvecklas långsammare är övriga priser, men kostnaderna ökar dock vilket beror på nya dyra läkemedel och nya behandlingsprinciper. Det gäller både för läkemedel på recept och för läkemedel i verksamheten.

Den totala läkemedelskostnaden per april 2009 är 266 mkr. Det är en ökning med 1 mkr eller 0,8 procent jämfört med samma period 2008. Kostnaden för läkemedel på recept, inklusive diabetestekniks hjälpmedel, är 210 mkr, vilket är 2,1 procent lägre än 2008. Kostnaden för läkemedel i verksamheten uppgår till 56 mkr och har ökat med 10 procent sedan samma period föregående år.

I årsprognosen bedöms kostnaderna öka med 1,7 procent 2009 jämfört med 2008. Målet är att sänka kostnaderna med 30 mkr eller 3,8 procent. Nedan framgår kostnaderna per månad.

I budget för 2010 avsätts en del läkemedelsbudgeten för kostnadsökningar till nya läkemedel.

Riks- och regionsjukvård

Landstinget köper högspecialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet framförallt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Vård utanför regionen köps
bl a från Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.

Riks- och regionsjukvården har totalt för perioden kostat 144 mkr, vilket är en är ökning med 25 mkr eller 21 procent jämfört med samma period föregående år.

Opererande specialiteter redovisar en kostnadsökning med 4 mkr och Medicinska specialiteter redovisar en kostnadsökning med 19 mkr. Av dessa ökningar avser 14 mkr kostnader avseende 2008. Detta beror på att Norrlands universitetssjukhus och Karolinska lämnat felaktiga uppgifter vid bokslut 2008.

I årsprognosen antas att riks- och regionsjukvården kommer att kosta 398 mkr vilket är en ökning med 4,7 procent jämfört med 2008.

Enligt avtalet för regionsjukvården beräknas prisökningen enligt landstingsprisindex exklusive läkemedel plus 0,1 procent. Landstingsprisindex för 2010 beräknas till 2,4 procent. Ökningen blir därför 2,5 procent, vilket ramarna till divisionerna räknas upp med för 2010 jämfört med budget 2009.

Tandvård

För finansiering av Folktandvårdens och den privata tandvårdens åtaganden avseende barn- och ungdomstandvård anslås 62,5 mkr till landstingsstyrelsen. Det är 1,5 mkr lägre än 2008 på grund av färre antal barn och ungdomar.

Ersättning per barn och år för 3–19 år är 1 321 kr till både division Folktandvård och privata tandläkare, oförändrat jämfört med 2009.

Tandvårdstaxan höjs fr o m 1 juli 2009 med 6 procent.