Årsredovisning 2006

Balanskravsresultat

I Kommunallagen ingår regler om balanskravet. Enligt lagen skall de löpande intäkterna täcka de löpande kostnaderna, vilket också innebär att det egna kapitalet inte minskar. Huvudprincipen är att balanskravet skall vara uppfyllt för varje enskilt år. Om årsresultatet trots detta skulle bli negativt, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Syftet med balanskravet är att ge förutsättningar för en långsiktig, stabil ekonomisk utveckling och förhindra en urgröpning av kommunens ekonomi.

Enligt lagen skall kommunerna i sin årsredovisning presentera sin syn på vad som är att betrakta som en god ekonomisk hushållning för den enskilda kommunen. Det är ett minimikrav att balanskravet skall vara uppfyllt.

Det råder dock otydlighet om vilka poster som får inräknas i balanskravsresultatet och inte. Den redovisningsmässiga problematiken gäller bland annat exploateringsverksamheten där det saknas en enhetlig, väl utvecklad praxis. Otydligheten handlar bland annat om huruvida realisationsvinster från exploateringsverksamheten ska få räknas in i resultatet eller inte.

Om samtliga realisationsvinster och anläggningsavgifter exkluderas från årets resultat, uppgår de ackumulerade resultaten för åren 2002 till 2005 till -246,7 mkr. Balanskravsresultatet, enligt samma definition, för 2006 uppgår till 103,6 mkr. Det innebär att det återstår 143,1 mkr av underskotten från åren 2002-2004 att återställa 2007.

Glädjande är att underskottet från 2004 (-140,1 mkr) nu är återställt, tack vare 2005 (+50,5 mkr) och 2006 (+103,6 mkr) års positiva resultat.

Nacka kommun är en tillväxtkommun och bedriver en aktiv exploateringsverksamhet av löpande varaktig karaktär. Exploateringsverksamheten i Nacka är därmed till största delen att betrakta som en kommunal kärnverksamhet. Kommunens bedömning är att vinst vid försäljning av exploateringsverksamhet kan klassificeras som en rörelsevinst och därmed inräknas i balanskravet. Det finns inget i lagen som säger att denna tolkning är felaktig och det är dessutom den balanskravsdefinition som flera Stockholmskommuner tillämpar. Dessa kommuner bedriver i likhet med Nacka en omfattande exploateringsverksamhet av löpande varaktig karaktär.

När realisationsvinsterna från exploateringsverksamheten inräknas i balanskravet ser situationen betydligt bättre ut. Realisationsvinsterna från exploateringsverksamheten för åren 2002-2006 uppgår till 144,3 mkr. Det innebär att med den definition av balanskravsresultatet som kommunen har valt, inte återstår något underskott att återställa 2007.

Figur 9: Balanskravsresultat åren 2002-2006

Balanskravsresultat, mkr	2002	2003	2004	2005	2006	Ackumulerat resultat 2002-2006
Årets resultat	-70,2	-42,7	-58,3	104,4	145,7	78,9
Anläggningsavgifter	0,0	0,0	13,2	0,0	0,0	13,2
Realisationsvinster inom exploateringsverksamheten	20,0	14,8	43,5	36,0	30,0	144,3
Realisationsvinster övrigt	2,6	6,8	25,1	17,9	12,1	64,5
Årets resultat exklusive reavinster och anläggningsavgifter	-92,8	-64,3	-140,1	50,5	103,6	-143,1
Balanskravsresultat Årets resultat exklusive realisationsvinster som ej tillhör exploateringsverksamheten och exklusive anläggningsavgifter	-72,8	-49,5	-96,6	86,5	133,6	1,2

Budgetutfall

Årets resultat uppgår till 145,7 mkr, vilket är en budgetavvikelse på +43,5 mkr. De stora positiva avvikelserna mot budget avser framförallt skattenettot (+53,4 mkr) och realisationsvinster (17,5 mkr. Verksamheter och nämnder redovisar totalt en negativ avvikelse mot budget på 25,2 mkr. Det är främst förskole- och grundskolenämnden (-15,3 mkr) och tekniska nämnden (-22,8 mkr) som redovisar stora negativa budgetavvikelser. För tekniska nämnden kan en negativ avvikelse på 16,5 mkr förklaras av den förändrade redovisningsprincipen för anläggningsavgifter som infördes i slutet av 2006. Siffrorna i tabell 10 nedan har justerats för avvikelser p.g.a. av ändrad redovisningsprincip.

Utfallet 2006 är 17,5 mkr bättre än årsprognosen i tertialbokslut 2 och 5,5 mkr bättre än oktoberprognosen. Resultatförbättringen jämfört med T2 beror framförallt på förbättring av skattenettot och bättre resultat för verksamheter och nämnder totalt.

För att nå god ekonomisk hushållning är det viktigt att det finns en budgetföljsamhet hos kommunens verksamheter och nämnder. Nedan visas budget- och prognosföljsamheten för nämnder och verksamheter sedan år 2004. Avvikelsen mot budget var stor 2004, men har förbättrats 2005 och 2006. Träffsäkerheten avseende prognosen i samband med delårsbokslutet har förbättrats 2006 jämfört med 2005. Nämnders och verksamheters utfall för helåret är 17,5 mkr bättre än den prognos som lämnades i delårsbokslutet. Verksamheter och nämnder tenderar att vara mer försiktiga i prognoserna av årsutfallet i samband med delårsbokslutet T2. En bättre träffsäkerhet av budget och bättre prognoser under året ger beslutsfattarna bättre kontroll av den finansiella utvecklingen. En förklaring till de stora avvikelserna är också att befolkningsprognoserna inte är tillräckligt träffsäkra. Nacka kommun kommer därför att fortsätta ansträngningarna med att förbättra befolkningsprognoserna.

Figur 10: Budgetföljsamhet och prognossäkerhet

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet nämnder och verksamheter, mkr	2004	2005	2006^5
Budgetavvikelse	-97,3	16,2	-9,0
Prognosavvikelse augusti (delårsbokslut)	6,7	34,7	17,5

Budgetutfall för nämnder och verksamheter

Nämnders och verksamheters samlade nettoavvikelse mot budget uppgår till -25,2 mkr. De stora negativa avvikelserna mot budget redovisas av förskole- och grundskolenämnden (-15,3 mkr), tekniska nämnden (-22,8 mkr) och produktionsverksamheterna (-3,8 mkr). Va-verksamheten redovisar en negativ avvikelse mot budget på 17,8 mkr främst beroende på ändrad redovisningsprincip avseende anläggningsavgifter för Va. Samtidigt redovisar fastighetskontoret en positiv avvikelse mot budget på 11,1 mkr.
Förskole- och Grundskolenämnden

Förskole- och grundskolenämndens resultat är 15,3 mkr sämre än budget. Antalet barn i förskoleverksamheten har varit 63 fler än vad som budgeterats. Differensen mot budget beror framför allt på att den befolkningsprognos som budgeten beräknades på prognostiserade färre barn samt att efterfrågan på omsorgsformen familjedaghem för eget barn varit större än beräknat. Dessutom har antalet barn med en omsorgstid på 40 timmar eller mer ökat med 1,8 procent jämfört med 2005. Detta ger sammantaget ett underskott för förskoleverksamheten om -3,3 mkr.

Underskottet för skolbarnsomsorgen är -3,0 mkr. Orsaken är att antalet barn i fritidshem har överskridit budget med 86 stycken varav 33 var sexåringar och 53 var 7-9 åringar.

Grundskolan har fler barn än budgeterat. Utfallet för antalet elever i grundskolan överskred budget med i genomsnitt 137 elever. Detta innebär att nettokostnaderna för grundskolan avvek med -8,3 mkr i jämförelse med budget.

Likvärdighetsgarantin har ett underskott om totalt -2,0 mkr, vilket till största delen beror på fler barn än vad som budgeterats för inom förskoleverksamheten samt att kostnaden per förskolebarn har ökat. Kostnadsökningen beror på att barn med stort behov av resurser ökat och att specialplaceringar medfört ökade reskostnader.
Tekniska nämnden

Va-verket redovisar en negativ avvikelse mot budget på 17,8 mkr främst beroende på ändrad redovisningsprincip avseende anläggningsavgifter för Va. Tekniska nämnden har beslutat att från och med 2006 inte redovisa anläggningsavgifterna som en driftintäkt utan istället ska anläggningsavgifterna redovisas som en förutbetald intäkt i balansräkningen för att sedan periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod (beslut i Tekniska nämnden 2006-09-21, TN 2006/43 §73). Avvikelsen som beror på anläggningsavgifterna uppgår till 16,5 mkr.

Återstående underskott jämfört med budget uppgår till 1,3 mkr, vilket främst beror på att antal läckor ökat till 33 stycken (27 stycken 2005) på grund av den långa, kalla, snörika vintern/våren 2006. Kostnaden för Va-underhållet har blivit 0,8 mkr högre på grund av de ökade betäckningarna. Dagvattenanläggningen Myrsjön vid Kummelbergets industriområde blev dyrare än budgeterat 0,7 mkr. Kostnaden uppgår till 1 mkr.

Renhållningsverket redovisar ett resultat på 0,9 mkr vilket är 5,1 mkr sämre än de budgeterade 6 mkr, vilket beror på ökade kostnader för både insamling och behandling av avfallshantering.
Produktionsverksamheter

Produktionsverksamheternas totala resultat för 2006 uppgår till -5,3, vilket är 3,8 mkr sämre än årsbudget. Det är framförallt Förskola, Fritid & Skola och Äldreomsorgen som redovisar underskott. Underskottet för FFS beror bl.a. på utbetalning av belöning på 4 mkr som inte hade budgeterats för samt obudgeterade uppstartskostnader (främst lönekostnader) för de nya förskoleavdelningar som öppnades för att möta det stora behovet av förskoleplatser. Äldreomsorgen redovisar ett negativt resultat, vilket delvis beror på omorganisationen till Nacka Seniorcenter, utbildningssatsningen Kompetensstegen, vikande kundunderlag samt evakueringen av Seniorcenter Ektorp.

Fastighetskontoret

Fastighetskontorets resultat avviker positivt med 11,1 mkr från budget. Fastighetskontorets intäkter överstiger budget med 7,7 mkr och orsaken är främst att tillskottet av förskolor och därmed ökade intäkter inte räknades med i budgeten. Dessutom har oljeprisutvecklingen i kombination med det varma vädret i november och december inneburit att kostnaden för köpt värme kraftigt understiger både budget och prognos. Underhållsåtgärder har i stort genomförts som planerat under 2006.

Pensioner, förändring semesterlöneskuld mm

I verksamhetens nettokostnader redovisas en post som kallas pensioner, förändring semesterlöneskuld mm (se Driftredovisningen under rubriken Ekonomiska rapporter). I denna post ingår pensionskostnader inklusive löneskatt, gemensamma försäkringskostnader, förändring av semesterlöneskuld, avvecklingskostnader personal och sjukförsäkringsavgift (15 procent på sjukpenning till heltidssjukskrivna). Nacka kommun följer KPA:s prognoser för pensionskostnadsutvecklingen. Pensionskostnaderna inklusive löneskatt uppgår till 115,5 mkr, vilket är något högre än budget (113,1 mkr).

Åren 2005 och 2006 har kommunen själv finansierat 15 procent av sjuklönekostnaden för heltidssjukskrivna. Utfallet för året blev något lägre än budgeterat, 2,5 mkr jämfört med budgeterade 4,0 mkr.

Under året har särskilda medel avsatts för olika avvecklingsåtgärder i samband med att den administrativa verksamheten i kommunen ska effektiviseras och minskas. I budgeten reserverades 5,0 mkr. Den totala kostnaden 2006 uppgår till 5,9 mkr.

Semesterlöneskulden har ökat sedan 2005, vilket innebär en kostnad för förändringen uppgående till 5,7 mkr mot budgeterade 5,0 mkr.

Reavinster

Totala realisationsvinster uppgår till 42,1 mot budgeterade 24,6 mkr. Främsta förklaringen till budgetavvikelsen är att realisationsvinster avseende Abborrvägen och Vintervägen inte hade budgeterats. Realisationsvinster inom exploateringsverksamheten uppgår till 30,0 mkr och för övriga realisationsvinster till 12,2 mkr.

Skattenettot

Skattenettot för året uppgår till 2 948,3 mkr. Det är 53,4 mkr bättre jämfört med budget och en ökning med 227,9 mkr jämfört med förra året. Den främsta orsaken till den positiva avvikelsen är det starka konjunkturella läget som har inneburit större skatteintäkter än vad som budgeterades.

Kommunens demografiska sammansättning (andelen barn, ungdomar och äldre i förhållande till övriga kommuner) innebar att kommunen fick 127 mkr i kostnadsutjämning under året.

Kommuns invånare har förhållandevis höga inkomster vilket har inneburit att kommunen fått betala 233 mkr till inkomstutjämningen. Nettot av dessa utjämningar tillsammans med statens riktade bidrag för bl.a. maxtaxa har resulterat i att kommunen är en nettobidragsgivare i inkomst- och kostnadsutjämningen mellan kommunerna och staten. Utfallet för 2006 blev en nettokostnad på 42,8 mkr.