Detta är en dokumentmall för examensarbeten

Uppfattningar om samverkan

Samarbete kommun och landsting

Majoriteten av handläggarna tycker att det är god samverkan mellan kommun och landsting avseende LSS. Samverkan sker via den individuella planen, som upprättas tillsammans med brukaren.

Samverkan

Övervägande delen av råd- och stödhandläggarna samarbetar mycket med kommunens LSS- handläggare. Detta sker genom möten och telefonkontakt, samt genom den individuella planen. De råd- och stödhandläggare som samarbetar med kommunens LSS- handläggare uppfattar att samarbetet fungerar bra och att det ger en helhetssyn av brukaren och dennes behov. Några av råd- och stödhandläggarna uppger att de tidigare samarbetade med kommunen avseende LSS. Samarbetet upphörde p.g.a. det stora geografiska området de ansvarade för samt för att kommunens LSS- handläggare med jämna mellanrum byttes ut.
Det finns kommuner och det finns landsting när det är olika huvudmän, det gör ju att saker och ting blir helt självklart komplicerat, absolut…

Individuell plan underlättar samverkan

Råd- och stödhandläggarna beskriver att LSS- samarbetet mellan kommun och landsting görs via den individuella planen. Planen upprättas antingen av råd- och stödhandläggarna på landstinget eller av kommunens LSS- handläggare, vilket är vanligast. Syftet är att besluta och planera om framtida åtgärder inom LSS. Denna planering görs tillsammans med brukaren. Samtliga råd- och stödhandläggare poängterar att brukarens delaktighet och självbestämmanderätt är väsentligt för att bra insatser ska kunna genomföras. Dessutom är det brukaren som bestämmer vilka som ska medverka vid upprättandet av den individuella planen. Både landsting och kommun men även andra huvudmän kan vara involverade vid planering av insatser.
Syftet kan vara samverkan mellan olika huvudmän; försäkringskassa, arbetsförmedling och habilitering…

Teamsamverkan

Flera handläggare uppger att samarbetet i teamet är fungerande. Habiliteringsplanen är utgångspunkten för teammedlemmarnas samarbete. Beslut fattas kontinuerligt inom insatsen rådgivning och annat personligt stöd.

Gemensam strävan inom teamet

Alla råd- och stödhandläggarna uppger att de arbetar i team med ärenden inom rådgivning och annat personligt stöd. Teammedlemmarna är sjuksköterska, kuratorer (råd- och stödhandläggare), sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, logoped, dietist och administrativ assistent. Flertalet av råd- och stödhandläggarna uppger att det varje vecka är teammöte där man diskuterar aktuella ärenden för att få olika infallsvinklar av brukarens behov. Flertalet av råd- och stödhandläggarna uppfattar att det är ett tätt och fungerande samarbete. Några personer uppger att det inte är några strikta gränsdragningar yrkeskategorierna emellan.
Jag vet ju vilken specialistkompetens de har då och det är styrkan med att jobba i team…
Man kan gå in på varandras områden utan att någon blir stött…
I samband med intervjuerna diskuterade råd- och stödhandläggarna arbetsterapeutens roll i teamet. Vissa handläggare anger att arbetsterapeuten inom rådgivning och annat personligt stöd skriver ut hjälpmedel, handleder personal samt ger råd inom denna insats. Ett fåtal av råd- och stödhandläggarna anger att arbetsterapeuten ofta tar över logopedens arbetsuppgifter när det gäller kommunikationshjälpmedel.
Hjälpmedel är ju väldigt komplext så då kan man behöva lite råd och stöd…

Habiliteringsplanen- brukaren i centrum

I de enskilda intervjuerna och fokusgruppdiskussionerna återkommer det med jämna mellanrum att det ska finnas en habiliteringsplan för varje brukare. Habiliteringsplanen upprättas av de teammedlemmar som träffar brukaren. Råd- och stödhandläggarna poängterar att det är viktigt att brukaren, anhöriga och andra berörda såsom skola eller arbetsplats är delaktiga vid hela planeringsprocessen. I denna mycket omfattande plan är både insatser från hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) beskrivna.
Det är ju habiliteringens överenskommelse om vad man ska göra…
Handläggarna beskriver att brukarens behov kartläggs utifrån medicinskt, motoriskt, psykologiskt och socialt perspektiv. Även aktivitetsförmåga i det dagliga livet beskrivs utifrån olika aspekter såsom arbete, skola och fritid. Boendets utformning och brukarens ekonomi tas också upp i planen, enligt handläggarna. Mål formuleras utifrån brukarens önskemål som sedan ska leda till åtgärder och planerad uppföljning.
Så går man igenom hur det ser ut för personen ifråga…

LSS- processen ger kontinuitet

Enligt råd- och stödhandläggarna inleds handläggningen av ärenden inom rådgivning och annat personligt stöd med att personkretstillhörigheten ses över, samt vad som efterfrågas. Därefter bedöms det om behovet redan är tillgodosett eller om en åtgärd måste sättas in. Flertalet av handläggarna uppger som tidigare nämnts att boendeformen avgör rätten till rådgivning och annat personligt stöd.
För lagen säger ju om behovet är eller inte är tillgodosett och är det inte tillgodosett så går vi in då…
Några råd- och stödhandläggare uppger att de i samband med utredningen alltid gör ett hembesök. Detta görs för att kartlägga vilka behov som finns samt för att få se brukaren i sin bekanta miljö. Dessutom är det viktigt att även få brukarens perspektiv av vad som ska göras. Beslut inom rådgivning och annat personligt stöd fattas för ett halvår till ett år i taget. Efter detta ser man över om behovet är tillgodosett, är behovet inte tillgodosett görs en förlängning av beslutet. Det är inte upp till brukaren att ansöka om förlängning, utan detta görs av råd- och stödhandläggaren om behovet inte är tillgodosett. På detta sätt upprätthålls den kontinuerliga kontakten uppger råd- och stödhandläggarna. Om behovet däremot blivit tillgodosett avslutas ärendet.
Om man märker att personalen är nöjd och inte behöver handledning längre så avslutar man råd och stödkontakten…