Detta är en dokumentmall för examensarbeten

Resultat

Följande resultat har framkommit i samband med intervjuer av tio råd- och stödhandläggare som tjänstgör inom landstinget. Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman, uppfattningar om rådgivning och annat personligt stöd (figur 1), uppfattningar om samverkan (figur 2) samt uppfattningar av om behovet tillgodoses (figur 3). Under varje huvudtema presenteras teman med svart fet stil. Subgrupper återfinns på en tredje nivå. Resultatet är både presenterat i en översiktlig bild (figur 1, figur 2 och figur 3) som återfinns i bilaga 4 samt i löpande text. Citaten presenteras med kursiv stil i den löpande texten för att belysa och bekräfta resultat.

Uppfattningar om rådgivning och annat personligt stöd

Innehåll

Samstämmiga uppfattningar finns om att rådgivning och annat personligt stöd innehåller handledning och samtalsstöd. De flesta av råd- och stödhandläggarna är överens om att behandling inte längre ingår i insatsen. Samtliga råd- och stödhandläggare uppfattar att gränsdragningen mellan HSL och LSS är otydlig.

God brukarsyn

Det råder överensstämmelse om att insatsen rådgivning och annat personligt stöd innehåller handledning till anhöriga, vårdpersonal och gode män utifrån brukarens behov. Detta kan gälla att ge personen i fråga rätt verktyg för att bemöta brukaren på ett positivt sätt. Insatsen omfattar också vägledning samt samtalsstöd till brukare och anhöriga. Några av råd- och stödhandläggarna definierar rådgivning och annat personligt stöd genom begreppen vägledning, rådgivning och kartläggning. Genom vägledningen guidas brukaren genom lagar och regler. Rådgivning kan innebära att brukaren får information och rådgivning angående sin diagnos. Kartläggning kan innefatta att utreda brukarens hela livssituation för att undersöka vem som bäst kan tillgodose behovet.
Detta med vägledning, rådgivning och kartläggning är en självklar start på det som habiliteringen sen går vidare med för att ge behandling…

Skilda åsikter om behandling ingår

Åsikten bland handläggarna är till stor del att behandling inte ingår i insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Råd- och stödhandläggarna tycker att gränsdragningen mellan behandling och inte behandling är svårbedömd. Flertalet av råd- och stödhandläggarna är överens om att arbetsterapeutisk behandling inte ingår inom rådgivning och annat personligt stöd.

Av råd- och stödhandläggarna är det vissa personer som uppfattar att rådgivning och annat personligt stöd inte innehåller habilitering och rehabilitering. De anser att det är något som man kan få genom hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av råd- och stödhandläggarna yttrar sig såhär:

Sen är man nog inte riktigt klar över vad råd och stöd innebär men det är ju inte någon av oss så det skulle kunna bli mer tydligt, det tror jag alla är överens om…
En annan råd- och stödhandläggare ger följande kommentar:
LSS är ju inte sjukvårdande behandling och inte heller habilitering och rehabilitering utan det man pratar om är ju att upprätthålla funktioner…
Några av råd- och stödhandläggarna menar att när lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft år 1994 innehöll lagen behandlande insatser. En handläggare anger att regeringsrätten år 1997 gjorde en ny tolkning av insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Detta innebär enligt denna handläggare att rådgivning och annat personligt stöd numera innehåller vägledning, rådgivning och kartläggning, behandlande insatser ingår inte. Uppfattningen bland vissa handläggare är att insatsen blivit mindre intressant eftersom man inte längre kan kräva bättre och mer behandling genom rådgivning och annat personligt stöd. När LSS- lagen var ny gjorde man inte heller tidsbegränsade beslut vilket görs i dagsläget.
En av råd- och stödhandläggarna har förmånen att köpa tjänster till personer som inte tillhör habiliteringens målgrupp. Enligt handläggaren kan detta vara personer som tillhör personkrets 3 eller personer som inte vill tillhöra habiliteringen. Det kan röra sig om tjänster utförda av massör eller kiropraktor. Detta är dock behandlingar men uppfattas inte av sjukvården som sjukvårdande behandling och kan därför ingå i rådgivning och annat personligt stöd.
De definierar det inte som sjukvårdande behandling så länge de inte gör det är jag ju fri på något sätt…

Otydlig lagstiftning

Samtliga råd- och stödhandläggare uppfattar att gränsdragningen mellan HSL och LSS är otydlig. Samtidigt menar handläggarna att de inte tänker att man arbetar utifrån olika lagar. En av råd- och stödhandläggarna ger följande kommentar:
Ja, jag jobbar enligt LSS och du jobbar enligt HSL, hur känns det? (Skratt)…
Det är några råd- och stödhandläggare som anser att det är lätt att anpassa lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade då det råder osäkerhet om vad den innehåller. Lagen anpassas efter hur kommun och landsting har bestämt sig för var habiliteringsansvaret ska ligga. Andra handläggare uppfattar att LSS är en begränsad och tydlig lag. Majoriteten av råd- och stödhandläggarna anser att det inte finns några tydliga lagar för de olika boendeformerna och det är något som de efterfrågar.
När det gäller boende tror jag inte att det är några tydliga gränser…
Vid diskussion om gränsdragningen i lagstiftningen poängterar några av råd- och stödhandläggarna att kommunerna tenderar att tillämpa SoL istället för LSS. De förklarar kommunens handlande med att SoL- insatserna debiteras via en kostnad medan LSS- insatserna är kostnadsfria. Insats via SoL ger bara skäliga levnadsvillkor jämfört med LSS som ska ge goda levnadsvillkor för brukaren. En råd- och stödhandläggare ger följande kommentar om LSS i relation till SoL:
Jag kan väl gissa att det är att man vill begränsa. Det tycker jag mig se…

Standard på insatsen

Insatsen rådgivning och annat personligt stöd håller god kvalité, enligt samtliga råd- och stödhandläggare. Skilda åsikter råder om insatsen är ett komplement till den behandling som ges genom HSL. Enligt flera råd- och stödhandläggare har en person som bor i gruppbostad rätt till att ansöka om rådgivning och annat personligt stöd.

God kvalité

Råd- och stödhandläggarna är överens om att insatsen rådgivning och annat personligt stöd håller god kvalité. Flertalet poängterar att kvalitén upprätthålls genom att rätt insatsgivare väljs med omsorg inom eller utanför teamet.
Man försöker hitta rätt person med de här specialkunskaperna…
Ett sätt för att mäta kvalitén är att följa upp den individuella planen och habiliteringsplanen för att utvärdera om målen har uppfyllts. Råd- och stödhandläggarna uppfattar också att kvalitén höjts då kompetens utvecklats hos personal och teammedlemmar sedan LSS- lagen tillkom år 1994.
Det är väl en kvalitetssäkring i det också att handläggare och personal är kunnigare…
En uppfattning är att kvalitén inte upprätthålls i gruppbostäder där kommunen har habiliteringsansvaret. Kommunen gör ekonomiska neddragningar inom denna verksamhet. Råd- och stödhandläggarna påpekar också att kvalitén påverkas av vakanta tjänster eller att olämplig person på tjänsten utfört insatsen. Tidigare nämndes att en av råd- och stödhandläggarna har förmånen att kunna köpa tjänster utanför landstinget. Detta gäller för personer som inte tillhör habiliteringens målgrupp men som har rätt till rådgivning och annat personligt stöd. Därmed kan insatsen bli ännu mer individanpassad efter brukarens speciella behov, vilket enligt råd- och stödhandläggaren stärker kvalitén av insatserna. Detta uppfattas inte vara rättvist då bara vissa personer har tillgång till exempelvis taktil massage och kiropraktor.
Men sen kan man ju diskutera det ur rättvisesynpunkt då…

Skilda åsikter om råd och stöd som komplement

Det råder skilda åsikter om rådgivning och annat personligt stöd ska ses som ett komplement

till den habilitering och rehabilitering som ges genom HSL. Merparten av råd- och stödhandläggarna uppfattar att om behovet inte uppfylls inom kommunens verksamhet är rådgivning och annat personligt stöd ett komplement till hälso- och sjukvårdens insatser.

Råd och stöd är ju ett komplement då till insatser som brukaren får från andra delar såsom sjukvård kommun och annat…
Några av råd- och stödhandläggarna anser att habiliteringens målgrupp först och främst ska få sina insatser tillgodosedda via HSL. Vidare uppfattar de att rådgivning och annat personligt stöd ingår i HSL. HSL har mer innehåll och är mer förmånlig eftersom den kan innehålla behandling, jämfört med insatser inom rådgivning och annat personligt stöd som saknar behandlande insatser.
Vi ser habilitering som något som är bättre än rådgivning och annat personligt stöd för de som tillhör LSS ett och två och också tillhör habiliteringens målgrupp…
En del av de aktuella handläggarna anser även att målgruppen för rådgivning och annat personligt stöd först och främst är personer som inte naturligt tillhör habiliteringens målgrupp. Det kan vara personer som inte vill ha insatser från habiliteringen eller personer som tillhör personkrets tre.
Det är dom som är lite udda och tycker att de inte ska tillhöra habiliteringen även om de har rätt. De får då rådgivning och annat personligt stöd i stället…
Samma handläggare uppfattar vidare att rådgivning och annat personligt stöd huvudsakligen ska ses som en introduktion eller inledning till habiliteringen och till behandlande insatser. I undantagsfall ser de rådgivning och annat personligt stöd som ett komplement till annan lagstiftning för personkrets ett och två. Det kan röra sig om att habiliteringsteamets expertkunskaper inte har räckt till för en person som tillhör habiliteringen och att andra specialkunskaper har krävts. Då har insatsen rådgivning och annat personligt stöd beviljats för att personen i fråga ska få sitt behov tillgodosett. Samma råd- och stödhandläggare uppfattar att fördelen med ett beslut på rådgivning och annat personligt stöd är att det är kostnadsfritt och att det ska prioriteras framför HSL- ärenden. Vinsten med insatsen rådgivning och annat personligt stöd kommenteras nedan:
Då är det så att det ska prioriteras och då kan man komma bildligt talat dit och säga att nu har jag det här beslut och jag ska komma före kön och jag ska inte betala i kassan…

Boendeform avgör rätten till insatsen

Flertalet av råd- och stödhandläggarna uppger att boendeformen avgör rätten till insatsen rådgivning och annat personligt stöd. De förklarar att om man bor i en gruppbostad har kommunen habiliteringsansvaret. Då måste brukaren eller dennes företrädare ansöka om rådgivning och annat personligt stöd genom en formell ansökan. Om man däremot bor i eget boende eller i boende med assistent har hälso- och sjukvårdslagen (HSL) habiliterings- och rehabiliteringsansvaret. Lämplig insats fås då i stället via HSL och ansökan om rådgivning och annat personligt stöd behöver inte göras. Råd- och stödhandläggarna är överens om att insatsen rådgivning och annat personligt stöd kan ingå i insatser från HSL. Detta framkommer i följande citat:
Det är ju samma insats vi gör oftast, vilket är min egna personliga uppfattning…

Några av råd- och stödhandläggarna är överens om att kommunens arbetsterapeut ska tillgodose behovet av arbetsterapi för de som bor i gruppbostad. Vissa kan inte nämna något ärende där arbetsterapeuten i dagsläget är inblandad. En kommentar angående arbetsterapin i kommunen är följande:

Det ska ju kommunen tillgodose och det gör de nog…
Majoriteten av råd- och stödhandläggarna uppfattar att kommunerna gör neddragningar på sina gruppbostäder och omvandlar i stället dessa till boende som omfattas av lagen om assistansersättning (LASS- boende). Detta innebär att man bor i egen bostad med assistenter. Råd- och stödhandläggarna uppfattar att kommunerna utnyttjar detta eftersom detta blir billigare, eftersom det ekonomiska ansvaret förs över till landstinget. Det finns tankar om att brukare som bor själva med assistenter inte alltid får en god livskvalité. Många av brukarna behöver den gemenskap och personaltillgänglighet som finns på gruppboende.
Kommunerna drar ner på sina gruppbostäder och det är på gott och ont…

...Det är ju ett antal personer som ändå är i behov av gruppbostad, eller den typen av boendeform…