Detta är en dokumentmall för examensarbeten

Procedur

Ett missivbrev skickades ut till de råd- och stödhandläggare som ingick i urvalet (bilaga 1). Samtycke om deltagande lämnades via telefon. Vid detta tillfälle gavs även förslag på datum för fokusgruppintervju. Ett speciellt utformat missivbrev skickades även till berörda verksamhetschefer (bilaga 2). Då fokusgruppintervju inte gick att genomföra för en av grupperna avtalades tid för enskilda intervjuer i stället. Nya missivbrev ansågs inte vara nödvändiga att skicka ut eftersom kompletterande information gavs per telefon.
Före datainsamlingen påbörjades utformades en intervjuguide som följdes under hela intervjuperioden (bilaga 3).

Upplägget på intervjun är inspirerat av Kvales (1997) tillvägagångssätt. Inför varje intervjutillfälle bestämdes vem av författarna som skulle leda intervjun. Den andra personen fungerade som aktiv lyssnare och ställde följdfrågor. Både fokusgruppintervjuerna och de enskilda intervjuerna inleddes med att författarna redogjorde för studiens bakgrund och syfte för att tydliggöra avsikten med studien. Deltagarna/informanterna tillfrågades därefter om de godkände att intervjun bandades via bandspelare och MP3 spelare. Två typer av inspelningsutrustning användes för att försäkra god ljudupptagning. Den tekniska utrustningen kontrollerades inför varje intervju. Före varje intervju påbörjades frågade författarna deltagarna/informanterna om det fanns några oklarheter.

Deltagarna i fokusgruppintervjuerna fick vid intervjuns början presentera sig själva. Detta spelades in för att kunna urskilja de olika rösterna ifrån varandra. Detta tillvägagångssätt rekommenderas av Kvale (1997) och är till för att underlätta transkriberingsarbetet. Vid både fokusgruppintervjuerna och de enskilda intervjuerna användes samma inledande öppna fråga, därefter behandlades sju olika frågeområden (bilaga 3). För att få fördjupade svar och ytterligare beskrivningar användes följdfrågor. Innan intervjuerna avslutades tillfrågades deltagarna/informanterna om de hade något mer att tillägga. Vid intervjutillfällenas slut gjordes en förfrågan om hur deltagarna/informanterna upplevde intervjun. Kvale rekommenderar ovanstående tillvägagångssätt för att ge en ram åt den kvalitativa ostrukturerade intervjun.

Databearbetning

Transkriberingen av materialet skedde 1-2 dagar efter avslutad intervju. Transkriberingsarbetet delades upp mellan författarna. Transkribering innebär enligt Wibeck (2000) att skriva ned vad som sagts under intervjun. Wibeck anger vidare att transkribering kan göras på tre olika nivåer beroende på vilken noggrannhet som krävs för att analysera materialet. I denna studie används transkriberingsnivå två och tre vilket innebär att fullständiga meningar skrivs ut samt att felstarter och uppbackningar mestadels noterades. Wibeck (2000) menar att felstarter innebär att meningen börjas om eftersom den har inletts på fel sätt. Uppbackningar innebär att andra deltagare har samma åsikt om vad som sagt och därför flikar in i diskussionen. Transkriberingarna omfattade totalt 50 sidor för analys.
Dataanalysen i denna studie genomfördes fortlöpande med datainsamlingen. Depoy och Gitlin (1999) beskriver att analysprocessen vid det kvalitativa kontinuumet inte följer en rät linje utan sker i samspel med datainsamlingen. Analysmetoden som användes i denna studie är inspirerad av Malterud (1998). Författarna har genomfört denna analys oberoende av varandra för att sedan jämföra resultaten. Malterud beskriver analysen i fyra steg, vilka har använts i denna studie. Inledningsvis lästes materialet igenom för att få en helhetsbild av innehållet samt för att hitta lämpliga huvudteman som svarade mot syftet. I steg två lyftes särskilt viktiga meningar ut ur materialet som hade syftet med denna studie som utgångspunkt. Dessa meningar kallas meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna märkets med koder för att kunna organisera och gruppera liknande meningar med varandra. I steg tre omformulerads huvudteman och teman samt subgrupper utvecklades. Innehållet i de meningsbärande enheterna abstraherades därefter. Sista steget i Malteruds (1998) analysmetod innebar att en sammanfattning gjordes av det abstraherade innehållet för att få fram ett beskrivande resultat. Särskilt viktiga citat valdes ut och presenterades i rapporten för att illustrera centrala ståndpunkter. Dessa citat hämtades ur originaltranskriptionerna för att säkerställa att deltagarna/informanterna blev rätt citerade.

Etiska överväganden

Hälsohögskolans mall för etisk egengranskning användes i denna studie. Enligt Vetenskapsrådet (2002) är det nödvändigt att vetenskapliga studier genomförs för att individer och samhälle ska kunna utvecklas. Forskningskravet medför att befintliga kunskaper och metoder ska utvecklas och fördjupas. Dessutom innebär kravet att forskningen ska hålla god kvalité och inrikta sig på viktiga frågor. Alla forskare ska inför varje ny studie väga vinsterna av den kunskap som fås via studien mot de eventuella negativa konsekvenserna för deltagarna. Individen skyddas från att komma till skada genom individskyddskravet. Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra huvudkrav på forskning för att skydda individen. Dessa har tillgodosetts på följande sätt:

• 
  Informationskravet: Ett missivbrev skickades ut till samtliga deltagare/informanter. I detta brev fanns information om syftet med studien, att deltagandet var frivilligt och att deltagarna/informanterna kunde avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång. För de deltagare som skulle intervjuas enskilt gavs kompletterande information per telefon. Alla deltagarna/ informanterna har erbjudits att ta del av forskningsresultatet.
  

• 
  Samtyckekravet: Genom muntlig information från arbetsledare samt från missivbrevet gavs handläggarna möjlighet att överväga sitt deltagande. Handläggarna kontaktades senare via telefon för att meddela om de samtyckte till att delta i intervjun.
  

• 
  Konfidentialitetskravet: I resultatredovisningen kan inte enskilda personers svar identifieras.
  

• 
  Nyttjandekravet: Den insamlade informationen kommer enbart att användas för syftet med denna studie. I den information som Socialstyrelsen tillhandahåller kan inte enskilda individers svar identifieras.