Detta är en dokumentmall för examensarbeten

Slutsatser

Insatsen rådgivning och annat personligt stöd inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) uppfattas till viss del ha förlorat sin innebörd då insatsen inte längre innehåller behandling. Enligt råd- och stödhandläggarna är det oklart om habilitering och rehabilitering överhuvudtaget ingår i insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Merparten av råd- och stödhandläggarna uppfattar att rådgivning och annat personligt stöd är ett komplement till andra insatser inom vård och omsorg. Medan några andra handläggare anser att insatsen enbart i undantagsfall är ett komplement. Vi anser att handledning och stödsamtal är komplementära insatser om behovet av dessa insatser inte kan tillgodoses via HSL, då träder LSS in. Andra fördelar är att insatserna är kostnadsfria och prioriteras framför andra ärenden.
Med denna bakgrund anses en översyn av LSS vara nödvändig vilket beskrivs i kommittédirektivet (2006). Vi anser att översynen kan leda fram till ett beslut om habilitering och rehabilitering bör ingå i insatsen rådgivning och annat personligt stöd. Dessutom är det av vikt att de handikappolitiska målen klart tydliggörs i arbetet för att personer tillhörande LSS ska få sina rättigheter tillgodosedda. Personer som är i behov av omfattande stöd och service från samhället måste i framtiden få sina behov tillfredsställda från en fungerande rättighetslag.
Eftersom författarna till denna studie har ett arbetsterapeutiskt perspektiv skiljer sig uppfattningen om vad habilitering och rehabilitering innebär från den syn som råder hos de råd- och stödhandläggare som intervjuats. Då olika uppfattningar råder är förslaget för framtida studier att intervjua arbetsterapeuter som arbetar inom rådgivning och annat personligt stöd. Det vore intressant att intervjua arbetsterapeuter om deras arbetsuppgifter inom insatsen, eftersom det i nuläget är oklart bland handläggarna om habilitering och rehabilitering ingår i rådgivning och annat personligt stöd.

Omnämnanden

Vi vill ge ett speciellt tack till de råd- och stödhandläggare som genom sitt engagemang gjort vår studie möjlig. Vi vill även tacka vår handledare, Rickard Efvergren för all konstruktiv kritik. Andra viktiga personer som gjorde studien möjlig är de verksamhetschefer som godkände råd- och stödhandläggarnas deltagande. TACK!

Referenser
Ashman, B., Beadle- Brown, J., Elliott, T., Macdonald, S & Mansell, J. (2002). Engagement in meaningful activity and “active support” of people with intellectual disabilities in residential care. Research in Developmental Disabilities, 23, 342-352.
Bengtsson, H. (2005). Politik, lag och praktik- Implementeringen av LSS- reformen. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, H., & Gynnerstedt, K. (2003). Assistans reformen i politik och förvaltning. Malmö: Harecpress.
Bergstrand, B.O. (2005). LSS och LASS- Stöd och service för vissa funktionshindrade. Höganäs: Kommunlitteratur/ Företagslitteratur.
Bergstrand, B.O. (2006). Den nya socialtjänstlagen (uppdaterad utgåva 2006). Höganäs: Kommunlitteratur.
Borg, J., Gerdle, B., Grimby, G., & Stibrant- Sunnerhagen, K. (2006). Rehabiliteringsmedicin. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J., & Fasth, Å. (2001). Habilitation, support and service for young people with motor disabilities: A Swedish perspective. International Journal of Rehabilitation Research, 24, 309- 316.
Carlsson, B. (1997). Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. Stockholm: Liber.
Depoy, E., & Gitlin, L.N. (1999). Forskning en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, E. Råd och stöd enligt LSS. Motion till riksdagen (1997/98:So408).

(Elektronisk). Tillgänglig:

=1997/98&bet=So408>. (2006-12-14).
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA. (1997). Arbetsterapeutiska åtgärder inom råd och stöd. Stockholm: FSA.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: FSA.
Grunewald, K., & Leczinsky, C. (2005). Handikapplagen LSS och annan närliggande lagstiftning. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Hälso- och sjukvårdslag: SFS 1982:763 (1987). (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.riksdagen.se/> (2007-01-16).
Kommittédirektiv 2004:107: Översyn av personlig assistent för vissa personer med funktionshinder (2004). Stockholm: Socialdepartementet. (Dir., 2006:68). (Elektronisk). Tillgänglig: . (2006-12-28).
Kommittédirektiv 2006:68: Tilläggsdirektiv till Assistanskommittén (S 2004:06)- Översyn av LSS m.m. (2006). Stockholm: Socialdepartementet. (Dir., 2006:68). (Elektronisk).

PDF format. Tillgänglig:

< http://www.sou.gov.se/kommittedirektiv/dir2006_68.pdf.>. (2006-12-27).
Krueger, A.R. (1994). Focus groups- A practical guide for applied research. (2 nd ed.). USA: Sage publication, Inc.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lagen om assistansersättning: SFS 1993:389. (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.riksdagen.se/> (2007-01-16).
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade: SFS 1993:387. (Elektronisk).

Tillgänglig: (2007-01-16).
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. SFS 1998:531. (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.riksdagen.se/> (2007-01-16).
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Morén- Hybbinette, I. (2001). Rehabilitering inom allmänmedicinen. En vägledning för allmänläkaren. Lund: Studentlitteratur.
Morgan, D. (1996). Focus groups. Annual Review of Sociology, 22, 129-152.
Nationalencyklopedin. (2006). (Elektronisk). Tillgänglig: . (2007-01-17).
Omsorgslagen: SFS 1985:568. (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.riksdagen.se/> (2007-01-16).
Persson, C. (2004). SOU (Statens offentliga utredningar) 2004:103: LSS- Särskilt personligt stöd. Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen. (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.regeringen.se/sb/d/189/a/33152>. (2006-12-27).
Sahlin, J. (2004). Vad säger hälso- och sjukvårdslagen? Växjö: Gothia.
Sjöberg, U. (2003). Handläggning av LSS-frågor (3:e rev. uppl.). Stockholm: Gotab.
Socialdepartementet, (2000). Från patient till medborgare- En nationell handlingsplan för handikappolitiken. Prop. 1999/2000:79. (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig:

. (2006-09- 21).
Socialdepartementet. (2006). FN: standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Stockholm: Författaren.
Socialstyrelsen. (1993). Rehabilitering inom hälso- och sjukvården- för alla åldrar och diagnoser. Stockholm: Författaren.
Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Bohus: Författaren.
Socialstyrelsen. (2004). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Författaren. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.sos.se/FULLTEXT/114/2004-114-5/2004-114-5.htm?valURL=http://www.sos.se/FULLTEXT/114/2004-114-5/2004-114-5.htm#Tio%20rättigheter/insatser (2007-01-15)
Socialstyrelsen. (2006a). Funktionshindrade personer - insatser enligt LSS år 2005. Statistik Socialtjänst 2006:2. (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig:

(2006-10-24)
Socialstyrelsen. (2006b). Handläggning och dokumentation inom Socialtjänsten. Stockholm: Författaren.
Socialtjänstlagen: SFS 2001:453. (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.riksdagen.se/> (2007-01-16).
Socialutskottets betänkande (1997/98:SOU16). Handikappfrågor. (Elektronisk). Tillgänglig:

. (2006-12-27).
SOU (statens offentliga utredningar) 2004: 103: Socialstyrelsens yttrande över betänkandet över LSS- Särskilt personligt stöd. (Elektronisk). PDF format. Tillgänglig: . (2006-10-12).
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Författaren.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper - Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wilcock, A. (2006). An Occupational Perspective of Health (2nd. ed.). Thorofare: Slack.

Bilaga 1

Missivbrev

Namn, Arbetsplats

Hälsohögskolan i Jönköping har från Socialstyrelsen fått uppdraget att undersöka om personer, som får stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387), får sina behov av habilitering/rehabilitering tillgodosedda. Utredningar visar att personer med funktionshinder har behov som eventuellt inte tillfredställs därför krävs vidare utredning inom området. De personer på Hälsohögskolan som ska genomföra huvudprojektet är Mats Granlund, (Avdelningen för Beteendevetenskap och Socialt arbete) tillsammans med Rickard Efvergren och Elisabeth Elgmark, (Avdelningen för Rehabilitering). Tidsperioden för huvudprojektet är 1/10- 06 till 30/4- 07.

Vi är två arbetsterapeutstudenter, Kristina Arvidsson och Pernilla Grönvall, som studerar vår sista termin på Hälsohögskolan i Jönköping. I utbildningen ingår att skriva en 10-p uppsats, vilket pågår denna termin. Vårt projekt ingår som en förstudie till huvudprojektet som är beskrivet ovan. Syftet med vår studie är att beskriva hur lagen om LSS fungerar i praktiken samt hur LSS- handläggare ser på habilitering och rehabilitering för personer som omfattas av LSS. Vi har valt att inrikta oss på personkrets ett och två.
Denna studie baseras på det kvalitativa tillvägagångssättet och datainsamlingen kommer att ske genom gruppintervjuer med tre personer i varje grupp. Gruppintervjun kommer att bandas och beräknad tid för gruppintervjun är max 1- 2 timmar. För att kunna medverka i denna studie ska Ni arbeta/ha arbetat som LSS- handläggare inom Landstinget, med personer som tillhör personkrets ett och två. Ert arbetsområde är/har varit lagtexten till LSS 9 § punkt.1 insatsen Rådgivning och annat personligt stöd.

Deltagandet är frivilligt och Ni har rätt att avbryta Er medverkan i studien. I resultatredovisningen kommer inte enskilda personers svar att kunna identifieras. Ni kommer att erbjudas att ta del av forskningsresultatet. Den insamlade datan kommer enbart att användas för syftet med Socialstyrelsens uppdrag. Den information Socialstyrelsen tillhandahåller är avidentifierad.

Vi kommer att kontakta Er snarast för att eventuellt komma överens om datum och tid för gruppintervjun. Er medverkan är väldigt viktig för oss.
Med vänlig hälsning,

……………………………. ……………………………….

Pernilla Grönvall Kristina Arvidsson

[e-mail] [e-mail]

Mob nr xxx- xxxxxxx Mob nr xxx-xxxxxxx

Ansvariga för huvudprojektet:

Mats Granlund, leg. psykolog, professor vid Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, tel. [phone] [e-mail].

Elisabeth Elgmark, leg arbetsterapeut, med dr., Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, tel. [phone] [e-mail].

Rickard Efvergen, leg arbetsterapeut, fil mag., Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, tel. [phone] [e-mail]

Bilaga 2

Missivbrev

Namn, Arbetsplats

Vi skriver till Er med anledning av att vi önskar intervjua dina medarbetare som arbetar med Rådgivning och annat personligt stöd inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387).

Hälsohögskolan i Jönköping har från Socialstyrelsen fått uppdraget att undersöka om personer, som får stöd enligt LSS, får sina behov av habilitering/rehabilitering tillgodosedda. Utredningar visar att personer med funktionshinder har behov som eventuellt inte tillfredställs därför krävs vidare utredning inom området. De personer på Hälsohögskolan som ska genomföra huvudprojektet är Mats Granlund, (Avdelningen för Beteendevetenskap och Socialt arbete) tillsammans med Rickard Efvergren och Elisabeth Elgmark, (Avdelningen för Rehabilitering). Tidsperioden för huvudprojektet är 1/10- 06 till 30/4- 07.
Vi är två arbetsterapeutstudenter, Kristina Arvidsson och Pernilla Grönvall, som studerar vår sista termin på Hälsohögskolan i Jönköping. I utbildningen ingår att skriva en 10-p uppsats, vilket pågår denna termin. Vårt projekt ingår som en förstudie till huvudprojektet som är beskrivet ovan. Syftet med vår studie är att beskriva hur lagen om LSS fungerar i praktiken samt hur LSS- handläggare ser på habilitering och rehabilitering för personer som omfattas av LSS. Vi har valt att inrikta oss på personkrets ett och två.

Informationen är tänkt att samlas in genom gruppintervjuer med tre personer i varje grupp. Gruppintervjun kommer att bandas och beräknad tid för gruppintervjun är max 1- 2 timmar. De medverkande handläggarna ska arbeta med personkrets ett och två samt lagtexten till LSS 9 § punkt 1 insatsen Rådgivning och annat personligt stöd.

LSS- handläggarna har kontaktats via missivbrev och vi hoppas att De vill delta i denna förstudie. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. I resultatredovisningen kommer inte enskilda personers svar att kunna identifieras. Ni och Era medarbetare kommer att erbjudas att ta del av forskningsresultatet. Den insamlade datan kommer enbart att användas för syftet med Socialstyrelsen uppdrag. Den information Socialstyrelsen tillhandahåller är avidentifierad.

Vi kommer att kontakta handläggarna/kuratorerna snarast för att eventuellt komma överens om datum och tid för gruppintervjun.

Med vänlig hälsning,

……………………………. ……………………………….

Pernilla Grönvall Kristina Arvidsson

[e-mail] [e-mail]

Mob nr xxx-xxxxxxx Mob nr xxx-xxxxxxx

Ansvariga för huvudprojektet:

Mats Granlund, leg. psykolog, professor vid Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, tel. [phone] [e-mail].

Elisabeth Elgmark, leg arbetsterapeut, med dr., Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, tel. [phone] [e-mail].

Rickard Efvergen, leg arbetsterapeut, fil mag., Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, tel. [phone] [e-mail]

Bilaga 3

Intervjuguide

Syfte

Syfte med studien är att beskriva råd- och stödhandläggares uppfattningar om tillgången till habilitering och rehabilitering för personer som tillhör personkrets ett och två, inom ramen för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Inledande öppen fråga:

Vill Ni beskriva något fall som Ni handlagt, som belyser olika habiliterande/rehabiliterande åtgärder inom råd och stöd i LSS?

Områden att diskutera:

1. 
   Efterfrågan av råd och stöd för personkrets 1 och 2.
   

2. 
   Kraven för att få möjlighet att utnyttja råd och stöd.
   

3. 
   Kvalitén av insatserna habilitering och rehabilitering inom råd och stöd.
   

4. 
   Utveckling över tid av antal personer som erhåller råd och stöd.
   

5. 
   Samarbetet mellan landsting och kommun i stort när det gäller LSS-hantering
   

6. 
   Samarbetet mellan olika professioner för området habilitering och rehabilitering inom
   

LSS.

7. 
   Uppfattningar om tydlighet och gränsdragning i lagstiftningen inom området (SoL, HSL och LSS).
   

Följdfrågor

Vill du berätta om? Kan du utveckla? Kan du beskriva? Vilken uppfattning har du om? Vad menar du med?

Bilaga 4

Uppfattningar om rådgivning och annat personligt stöd


God brukarsyn
Figur 1 Översikt över huvudteman, teman och subgrupper inom uppfattningar om rådgivning och annat personligt stöd.
Uppfattningar om samverkan



Figur 2 Översikt över huvudteman, teman och subgrupper inom uppfattningar om samverkan.

Uppfattningar av om behovet tillgodoses

Figur 3 Översikt över huvudteman, teman och subgrupper inom uppfattningar av om behovet tillgodoses.

Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

Avdelningen för rehabilitering

Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING