Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

1.2Problemformulering

Ett problem som gäller både för energibranschen och alla andra branscher med ett stort inslag av datorstyrda system är att man måste hinna göra anpassningar av systemen för att dessa ska klara millenniumskiftet. Att energibranschen gör dessa justeringar är mycket betydelsefullt för hela samhället och dess infrastruktur, för utan energi stannar Sverige.

Beroende på hur och om energibolagen gör dessa justeringar i systemen kommer ekonomiska och tekniska konsekvenser att uppstå. En del uppstår till följd av att man gör vissa åtgärder och andra kan uppkomma genom att man inte gör dessa.
Utifrån de problemområden vi kunnat identifiera har vi valt att formulera forskningsfrågan på följande sätt:
”Hur hanterar företagen i energibranschen millenniumskiftet när det gäller sina system och vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser kan hanteringen leda till?”

1.3Kritisk diskussion kring problemet

Är det säkert att millenniumskiftet är ett så stort hot som massmedia, IT-kunniga och konsulter vill utmåla eller är det kanske bara ett sätt att tjäna pengar på ett överdrivet hot man själv målat upp? Är företag, skribenter och IT-sektorn oroliga i onödan? Ingen vet egentligen om systemen kommer att fallera vid årtusendeskiftet och det är svårt - om inte omöjligt - att kunna förutspå konsekvenserna.

Man bör ha i minnet att problemet också är ett sekelskiftesproblem och inte bara ett millenniumproblem. Själva namnet kan ge associationer till de domedagsprofetior som givits inför årtusendeskiftet. Att vi benämner problematiken ”millenniumproblematik” beror på att det är det vedertagna namnet som använts i diskussionerna hittills.

1.4Syfte

Vi har valt att dela upp syftet i två delar. För det första vill vi undersöka hur företag i energi-

branschen hanterar millenniumskiftet när det gäller sina system. För det andra vill vi kartlägga vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser bolagen ser som troliga.

1.5 Avgränsning

Vi kommer beskriva de ekonomiska och tekniska konsekvenserna som följer av millenniumskiftets påverkan på energibolagens samtliga system, ej enbart administrativa system. Att vi valt att beskriva just energibranschen beror på att en av oss har arbetat inom denna bransch och fått en inblick i hur pass omfattande och viktiga dess system är.

Vi har avgränsat oss till att behandla svenska nätbolag i energibranschen. Med denna avgränsning kommer vi inte att beskriva bolag som enbart säljer eller producerar energi. Att vi valt att avgränsa oss till nätbolagen beror på att det är dessa som distribuerar energi, vilket kräver ett stort antal system som kan påverkas av millenniumskiftet.
Vi kommer inte heller att beskriva det problem som många anser⁸ följer direkt på millenniumproblematiken, nämligen att bolagen – utöver anpassningen i fälten i datorsystemen för att åtgärda millenniumproblematiken – kommer behöva göra anpassningar i dessa för EU:s nya valuta Euron. Problemet med Euron är att det måste finnas utrymme för tre decimaler i de fält som idag innehåller kronor och ören. Att vi inte har tagit med denna problematik i vår uppsats är att vi anser den vara alltför avlägsen för att passa in i uppsatsens syfte och problemställning samt att många bolag prioriterar millenniumproblematiken.
Det vi kan förbise genom den avgränsning vi har gjort är att se om det finns någon skillnad i hanteringen av millenniumproblematiken mellan olika länder. Anledningen till att vi har uteslutit detta är att uppsatsen skulle bli alltför ofokuserad om vi hade tagit med detta. Vi kommer att på vissa ställen i uppsatsen nämna utländska förhållanden, men det är ingenting vi kommer att beskriva djupare.
Att vi valt att behandla konsekvenserna av hanteringen i företagens samtliga system beror på att alla dessa kommer att påverkas av millenniumproblematiken, och de tekniska i största grad. Någon kan anse att vi som ekonomer enbart borde ha beskrivit konsekvenserna för de administrativa systemen, men vi tror att helhetsbilden av problematiken kunde ha blivit lidande i så fall.
Vi kommer att beskriva år 2000-problematiken ur ett företagsperspektiv, både på mikronivå (det enskilda företaget) och på makronivå (alla elnätbolag och vissa förlängningar till samhällsnivå). Hur vårt val av metod kan ha påverkat uppsatsen och alternativa metodval kommer vi att beskriva i kapitel 2, metod.

1.6Vårt intresseområde

Vi har utformat en modell för att beskriva vårt intresseområde. Utifrån denna kommer vi att arbeta med vår undersökning:

Sverige

Energibranschen - elnätbolag

Inga konsekvenser

Utslagning

EKONOMISKA OCH TEKNISKA KONSEKVENSER

Administrativa system fungerar ej

Systemförnyelse

”Kompetens- flaskhals”

Stämningar

Tjäna pengar på andras fakturering

Andra investeringar

senareläggs

HANTERING AV DESSA KONSEKVENSER

Analys på företagsnivå samt förlängningar till samhällsnivå

Figur 1: Vårt intresseområde. (Källa: Egen figur).
År 2000-problematiken kan studeras utifrån en fyrstegsmodell innefattande:

1. 
   Vilka problem tror företaget kan komma att uppstå och hur omfattande kan de bli?
   
2. 
   Vilka steg har man redan tagit för att kunna hantera problemet och vilka planerar man?
   
3. 
   Vilka handlingsalternativ överväger företaget för att åtgärda problemet?
   
4. 
   Vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser kommer millenniumskiftet att ge beroende på företagets val och åtgärder?
   

Dessa punkter kan fångas in i vår modell ”Fyrstegsraketen”:

Problem-

identifiering

Planering och inventering

Handlingsalternativ och genomförande

Ekonomiska och tekniska

konsekvenser

Figur 2: Fyrstegsraketen (Källa: Egen figur, inspirerad av vår handledare Pontus Hedlin, ek. dr vid Stockholms Universitet).
Fyrstegsraketen kommer ligga till grund för de intervjuer vi ska göra i vår förundersökning och de frågor vi där kommer att ställa ska byggas upp runt denna modell. I den fortsatta undersökningen kommer vi däremot att fokusera på de två sista delarna i ”Fyrstegsraketen”, dvs. hanteringen och konsekvenserna, för att svara på vår frågeställning.