Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

2Metod

‘2000-problemet blir värre ju mer man fördjupar sig i det’

Gunnar Hedborg, IT-kommissionen

I detta kapitel kommer vi beskriva de metodologiska överväganden vi gjort. Vi börjar med en allmän inledning för att fortsätta med typ av undersökning och val av metod. Därefter följer en utförligare beskrivning av förundersökningen, utifrån vilka vi intervjuat och hur intervjuerna har gått till samt metodproblem med kvalitativa undersökningar. Efter detta kommer en motsvarande del för huvudundersökningen. I slutet av kapitlet redogör vi för tillvägagångssätt vid insamling av information, forskningsöverväganden, grundläggande synsätt och modeller, alternativa metodval, samt kopplar samman metod med teori och empiri.

Ordet metod kommer från det grekiska meta (över, efter, mellan) och hodos (väg). Vad vi kommer arbeta med är alltså tillvägagångssättet, vägen mellan oss som forskare och det vi ska studera, dvs. världen och verkligheten. Vilken väg man som forskare väljer beror på vem man är, ur vilket perspektiv man betraktar världen samt hur man tänker behandla den information man får fram. För att kunna få svar på det problem vi ställt upp och nå ny kunskap behöver vi ett redskap, det vill säga det som kallas metod.
Om vi vill undersöka enskilda personers situation eller hur en viss person upplever något är en kvalitativ ansats lämplig. Är vi däremot intresserade av att kartlägga och förklara orsaker och effekter för att säga något generellt om en situation är en kvantitativ ansats bättre. En annan skillnad mellan kvalitativa och kvantitativa studier är att de kvalitativa präglas av flexibilitet och de kvantitativa av strukturering. Forskningsfrågan kommer också att ha en avgörande roll för beslutet. Frågor som t.ex. ”Vad innebär det?”, ”Vad kännetecknar?” etc. kommer att leda till en kvalitativ analysmetod, medan frågor som är ställda så att man ska kunna identifiera exempelvis orsakssamband resulterar i en kvantitativ metod.

2.1Typ av undersökning

Vi har valt att börja med en explorativ undersökning vilken är användbar när det finns luckor i vår kunskap i början av undersökningen (Patel, Davidsson 1994, s.11). Det främsta syftet med denna form av undersökningar är att skaffa sig så mycket kunskap som det går om ett visst problemområde. Man försöker här belysa det valda området så allsidigt man kan. Denna förstudie ska skapa en grund för den fortsatta undersökningen. I en explorativ studie använder man sig ofta av flera olika tekniker för att samla information och är att rekommendera då man strävar efter att (Aaker, Kumar, Day 1995, s. 174):

• 
  Definiera ett problem mer i detalj
  

• 
  Föreslå hypoteser som sedan kan testas i vidareundersökningar. Detta kommer vi dock inte att göra.
  

En ytterligare anledning till att vi börjar med en explorativ studie är att ämnet är mycket nytt och att det nyligen har uppmärksammats hos många företag. Detta gör att det ännu inte finns så mycket vetenskaplig forskning i ämnet.

Möjliga

handlingsalternativ och konsekvenser

Deskriptiv undersökning



Troliga handlingsalternativ och konsekvenser

Problem Explorativ

undersökning

Förklarande undersökning

Figur 3: Typ av undersökning (Källa: egen figur, inspirerad av Aaker, Kumar, Day 1995, s. 77)
Vi fortsätter med en deskriptiv ansats i huvudundersökningen där vi vill kartlägga möjliga handlingsalternativ och vilka konsekvenser företagen tror att dessa kan leda till. Slutligen vill vi genom en enkätundersökning finna de troliga handlingsalternativen och konsekvenserna för elnätbolagen i Sverige för att därigenom se om de överensstämmer med de trender vi sett i intervjuerna. Vi vill se om det finns några skillnader mellan intervjuer, enkäter och litteratur och i så fall försöka förklara vad dessa kan bero på.

2.2Kombination av metoder

Vi har valt att göra en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Vid val mellan dessa metoder anser vi att det allt för ofta uppstår en ”antingen eller”- karaktär. Om det är så att man kan betrakta distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ som två sidor på samma mynt (Starrin och Svensson 1994, s. 21), så borde man ta tillvara och kombinera de starka sidorna som finns hos de två metoderna. Först då kan man närma sig hela sanningen.

Genom de kvalitativa undersökningsdelarna skapas förståelse och en grund för fortsatta studier

Kvantitativ studie

kartlägger sambanden

Figur 4: Kvalitativ metod som förstudie (Källa: Egen figur)
Vi har valt att börja med två kvalitativa undersökningsdelar, följda av en kvantitativ. Holme och Solvang tar upp kvalitativa undersökningar som förberedelse till kvantitativa som en av fyra olika kombinationsmöjligheter (Holme, Solvang 1991, s. 93-94). Den kvalitativa ses som en förståelsefas, en empirisk grund. Genom att kombinera de två metoderna kan man använda respektive metods styrka: den kvalitativas vardagsnärhet och den kvantitativas analytiska egenskaper.
Det behöver inte finnas en konflikt mellan kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder utan en kombination kan vara det bästa sättet. Det finns en del fördelar med en sådant val (ibid.):

• 
  Metodens giltighet (validitet) är ofta avgörande. Om man får samma resultat med olika tillvägagångssätt tyder detta på att den insamlade informationen är giltig.
  
• 
  Med detta kan man uppnå en stärkt tilltro till resultaten från analysen. Samstämmiga resultat med olika metoder tyder på att resultaten är oberoende av vald metod.
  
• 
  Om olika metoder ger olika resultat kan nya tolkningar bli aktuella. Det kan också bidra till att utveckla nya tillvägagångssätt.
  
• 
  Detta kan leda till en mer nyanserad och helhetsinriktad uppfattning av de fenomen man studerar. Man kan se problemet ur olika vinklar vilket kan bli fruktbart för den fortsatta teoriutvecklingen.
  

Den kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder vi valt att göra börjar med en kvalitativ förstudie följd av en tvådelad huvudstudie med en kvalitativ respektive en kvantitativ del. Att vi lagt upp undersökningen på detta sätt beror på att vi från början inte hade så stor kunskap om detta ämne och ville skapa oss en bild av problemområdet. Vi ville också belysa problemområdet från olika håll genom att intervjua företag med olika anknytning till problemet. När vi fått tillräcklig kunskap om problemområdet skulle det vara enklare att kunna ställa relevanta frågor i den kvantitativa undersökningen vilka kunde svara på vår problemformulering. Med hjälp av den kvantitativa enkätundersökningen vill vi kunna kartlägga skillnader och likheter mellan olika företags hantering. Vi har lagt upp den totala undersökningen enligt följande figur:

Explorativ, kvalitativ förundersökning enligt vår modell ”Fyrstegsraketen”. Vi har intervjuat Stockholm Energi, SL Data, Cisco och 2000-delegationen. I och med detta trodde vi oss vara redo att påbörja vår huvudundersökning.





Kvalitativ del av huvudundersökningen där vi intervjuade fyra större och tre mindre energibolag i Stockholmsområdet. Vi kompletterade även undersökningen med tre IT-bolag: Enator, WM-data och Cap Gemini. Här kom fokus att ligga på de två sista delarna i ”Fyrstegsraketen”.






Som en sista del i vår huvudundersökning genomförde vi en enkätundersökning med de svenska elnätbolagen (206 st). Den kvalitativa delen av huvudundersökningen låg till grund för utformningen av denna enkät.

Figur 5: Undersökningsupplägg (Källa: Egen figur)
De olika delarna i undersökningen kommer att beskrivas i de följande avsnitten.