Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

4.5Arbetsgången i millenniumarbetet

Arbetet med år 2000 kan illustreras med det arbetsschema Stockholm Energi arbetat och arbetar efter. Detta skulle kunna användas av alla bolag som arbetar med millenniumproblematiken.

Steg 1 Steg 2 Steg 4

Kartläggning

Renovera

Validera

Imple-

mentera

Ersätta

Avveckla

Steg 3
Ingen åtgärd

Figur 14: Figur för arbetet inom Stockholm Energi (Källa: Intervju med Kenneth Ahl, 1998-02-26).
I steg 1 ska man i bolaget kartlägga de system man har genom att fråga medarbetarna. Här tar man reda på problemets verkliga storlek och identifierar kunskapsluckor. Detta motsvarar den första delen i ”Fyrstegsraketen”: Problemidentifiering.
I steg 2 kontaktade man inom Stockholm Energi systemleverantörerna, till största del via ett frågebrev, om huruvida millenniumskiftet skulle påverka systemen. Var det inget problem? Fanns det en lösning? Om en lösning inte fanns nu, när skulle det finnas en sådan? Fanns det ingen lösning? Man gjorde även en egen analys över systemen. Detta steg motsvarar den andra delen i vår ”Fyrstegsraket”: Planering och identifiering. Här bör man inventera alla program och programfiler och samtidigt städa upp bland dessa och ta bort gamla och dubblerade program. I detta läge utförs en analys av vilka program som har kritiska datumproblem, t.ex. sådana som används för jämförelser och beräkningar. Andra program där datum exempelvis placeras på en rapport kan ha lägre prioritet.
I steg 3 utarbetade man en strategi som går ut på att man ska säkra arbetet med rimliga insatser, hitta affärsmöjligheter och utnyttja arbetet i marknadsföringen. Man byggde upp en organisation för millenniumarbetet. Även detta steg ingår i den andra delen i ”Fyrstegsraketen” och här summeras de program som måste åtgärdas och man beräknar med utgångspunkt av detta hur många som måste arbeta med problemhanteringen samt hur lång tid arbetet kommer ta.
Steg 4 beskriver själva genomförandet och motsvarar del tre i vår modell, nämligen handlingsalternativ och genomförande. Hos Stockholm Energi innebar detta att upprätta tids- och resursplaner, ta kontakter med leverantörer, göra egna analyser, skicka ut svar till kunder m.m. Här diskuterade man även frågan om man kunde tjäna pengar på år 2000. I denna fas bör man enligt vår modell utföra ändringarna och göra tester. Detta är den största och mest tidskrävande fasen. Här kan det också vara viktigt att dokumentera vad man gjort. Denna information kan vara en ovärderlig resurs för beslutsfattande i framtiden, t.ex. vid downsizing. Efter detta följer hos Stockholm Energi validering och implementering.
Vid tidpunkten för vår intervju med Kenneth Ahl hade Stockholm Energi inte gjort några analyser eller funderat över tänkbara scenarion av vad som kan hända vid millenniumskiftet, vilket skulle motsvara den fjärde och sista delen i vår ”Fyrstegsraket”: De ekonomiska och tekniska konsekvenserna. Planer finns dock på att göra detta på några ställen för att se vad som kan hända om systemen inte fungerar.
Utifrån denna redogörelse för hur arbetsgången kan se ut fördjupar vi oss i vår modell och redovisar de svar vi fått.

4.6Vilka problem ser företagen?

Detta avsnitt behandlar den första delen i vår modell ”Fyrstegsraketen”: Problemidentifiering. Här ska problem identifieras och man funderar över hur omfattande de kan bli.
Utöver att företagen har identifierat problem är de rädda för att diskutera dessa och vilka lösningar de har - eller inte har, menar John Phelps, forskningschef vid Gartner Groups Data Center Strategies service ²⁸. Anledningen är att kunder kan tro att det bara är företagets –

och inte ett generellt – problem och därigenom förlora förtroendet för dem. De företag som har hanterat problemet och talar om det kan använda detta för att marknadsföra sig själva, menar John Phelps.

Ett flertal systemansvariga sade under IT-kommissionens hearing att det är osannolikt att konsekvenserna p.g.a. de inbäddade systemen kommer bli allvarliga. Dock kunde ingen lämna några garantier (IT-kommissionen 1998, s. 11).
Resultat kvalitativa undersökningar
Alla företag vi intervjuat ser det som mest allvarligt om inte el- och värmeleveranser fungerar efter millenniumskiftet. Kerstin Algéus på Lidingö Energi menar att år 2000-problematiken är ett stort problem för energibranschen och det är klart värre om elleveranser slutar att fungera än om datorer eller hissar gör det. Stora områden kan bli utan el om inte energibolagen får ordning på år 2000-problemen.
Peter Brolin på Enator tror inte att man har överdrivit 2000-problemet, snarare tvärtom. Han tror inte att administrativa system kommer att innebära alltför stora bekymmer utan det är snarare mer komplicerade system inom exempelvis kraftindustrin eller myndigheter som kan få problem.
Ett problem med millenniumskiftet många av de intervjuade tar upp är att man inte vet var det kommer att bli problem. Enligt Ove Mählkvist på Sollentuna Energi är det just de problemen som eventuellt kan uppkomma men som man idag har svårt att förutse som är det stora orosmomentet. Svårigheten ligger i att hitta dessa okända faktorer. Det som oroar Ove Mählkvist mest är det som ligger utanför deras arbetsområde, exempelvis elleveranser de får som ska distribueras vidare. Börje Tomelius på Telge Energi menar att man har känt till de inbäddade systemen hela tiden så det är inget nytt, men det är där de svåra problemen ligger. De inbäddade systemen kan finnas i bl.a. elmätare och styrsystem. Många av de enskilda system kan i sig fungera även efter år 2000, berättar Kerstin Algéus. Problem kan dock uppstå när dessa system integreras med andra som är beroende av en klocka.
Vattenfall – likväl som de andra energibolagen – är mycket beroende av IT-system, sina datorer och andra system, både på den administrativa sidan och inte minst på den tekniska. När det gäller drift och underhåll, utveckling och kommunikation är dessa system väldigt viktiga. Per Kullander tror att det kan bli problem överallt och man inte är främmande för någonting. Det man känner oro för är de inbäddade systemen som är fruktansvärt många och som inte alltid finns där man tror man ska hitta dem.
Kenneth Ahl på Stockholm Energi säger att de stora problemen ligger i de gamla systemen som berör produktion och distribution. Har man gamla cobolsystem från slutet på 80-talet är problemet mer omfattande än om företaget har system som endast är ett par år gamla. Detta är något som Peter Brolin från Enator håller med om. Han säger dessutom att det är fler företag än man kan tro som fortfarande äger gamla cobolsystem, främst inom transaktionsintensiva branscher. Håkan Nohre på Cisco tror att de branscher som använder gamla IBM-datorer kan få stora problem. Dels har de har äldre system, dels använder de sig av gammalt programmeringsspråk och applikationer som är känsliga för klockan. Vattenfall har inte många egenutvecklade system, men årgången på dessa varierar mycket där en del är från 70- och 80-talet. De gamla är dock ett fåtal, men samtidigt de som kan orsaka dålig nattsömn, menar Per Kullander. De kan vara installerade av personer som har lämnat Vattenfall för länge sedan och det kan vara en anordning som sitter och övervakar något i en transformatorstation långt bort. Man vet ju inte då hur denna fungerar eller hur den reagerar när vi kommer fram till sekelskiftet.
Det sista egenframtagna systemet hos Telge Energi bytte man ut 1996-1997. En fördel är att man inte har några speciella system utan stora standardsystem med få specialanpassningar, vilka många andra företag också har. Detta gör att man delar problem med många andra företag, vilket ur en ekonomisk synvinkel betyder att man kan dela kostnader. Faktureringssystemet KASKAD används av ca 40-50 andra energibolag. Ekonomisystemet ASW är också ett stort standardsystem som används av många andra. En känslig punkt är dock att man har specialsystem inom krafthandeln. Å andra sidan är dessa nya program – ett är inte ens färdigskrivet – vilket gör att det troligtvis inte ska vara några problem, menar Börje Tomelius.
Bertil Persson på SL Data tar upp att problem kan uppstå vid utvärderingen av en del tekniska system. Dessa system kan vara köpta från en extern leverantör för många år sedan, vilken ej längre existerar. Detta medför problem när man vill ha någon att tala med vid en utvärdering av år 2000-säkra system, speciellt när åtgärder kan behövas.
Bengt Johansson på Väsby Teknik berättar att man har ett separat debiteringssystem från WM-data för vatten, avlopp och renhållning. Debitering av el och värme köper man av Brista Kraft, vilkas system Väsby Teknik inte har något ansvar för. Dessa system kontrollerar man i samverkan med WM-data för där kan det hända saker med mätarställning och mätarbyte. Detta är ett typiskt område där det kommer att bli fel på årtalen, menar Bengt Johansson, vilket gör att det kan bli fel på den fasta avgiften. Systemen kan tro att de varit inkopplade i 99 år och att man inte fått betalt.
Kompetensbrist är ett annat problem som många av de intervjuade företagen tagit upp. Här kan man nämna att de personer som konstruerat de gamla systemen hos Stockholm Energi har gått i pension eller slutat p.g.a. nedskärningar.

Denna fråga tog vi inte upp i enkäten, varför inga resultat redovisas.

Egna kommentarer
Millenniumproblematiken i sig självt är ett orosmoln då man inte alltid vet var man ska börja, vad man ska göra och vilka konsekvenserna kan bli. Det största problemet man ser är att inte kunna leverera el efter millenniumskiftet. Att man dessutom inte vet var problemen kommer att uppstå är för bolagen oroande. Vi anser att integreringen av system kan leda till stora problem. Även om ett system fungerar hjälper inte det om andra havererar, vilket i förlängningen kan leda till att omfattande delar av infrastrukturen påverkas negativt. Har man standardsystem eller nya system blir problemet mindre och man kan i samarbetet få draghjälp. Om man däremot har många egenutvecklade system blir problemet mer omfattande. Vi befarar också att företagen kan undervärdera riskerna och inte kommer att lägga ner tillräckligt med arbete för att åtgärda problemet.
Kompetensbristen gäller inte bara intern personal utan många av de bolag vi intervjuat nämner också att man kan bli utan konsulthjälp utifrån, då många av dessa bolag redan är uppbokade.
Många av de problem som identifierats här kommer vi att kommentera utförligare under avsnitten om ekonomiska och tekniska konsekvenser.