Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

5Sammanfattning och diskussion

‘Om du inte redan allvarligt överväger vilken verkan detta får på ditt företag, så är det förmodligen försent’

Barry Morgan, ordförande och VD för IBM UK

I detta sista kapitel vill vi summera vissa av de slutsatser av det vi kommit fram till i det förra kapitlet och föra en diskussion kring detta. Vi kommer att kommentera de resultat vi ser som mest intressanta. I detta kapitel kommer vi dessutom att göra en slutgiltig koppling till teorikapitlet och ge förslag till fortsatt forskning.

5.1Slutsatser

De viktigaste resultat vi har kommit fram till är följande:

• 
  I princip alla bolag känner till millenniumproblematiken och 78 procent av bolagen anser att den har hög prioritet.
  
• 
  De flesta bolag ligger i inventerings- och analysfaserna, vilket vi anser vara alltför tidigt i arbetet i enlighet med det IT-kommissionen påpekade på sida 37.
  
• 
  Vi tycker att det samarbete i millenniumproblematiken som finns fungerar bra, vilket vi anser vara en nödvändighet för att en så stor del som möjligt ska klara av och överleva millenniumskiftet.
  
• 
  Få bolag har gjort budget – endast 13 procent! Detta är oroande då vi anser att bolagen bör ha gjort uppskattningar av de kostnader man kan drabbas av om mycket går snett vid millenniumskiftet. En budget är också viktig för planering av framtida projekt, kostnader etc.
  
• 
  23 procent av bolagen i enkätundersökningen har inte undersökt sina eldistributionssystem, men samtidigt anser 50 procent att dessa system är de mest verksamhetskritiska. Detta anser vi vara underligt.
  
• 
  De vanligaste åtgärderna är att renovera/uppgradera samt köpa nya system. För eldistributionssystemen är den vanligaste åtgärden att renovera/uppgradera medan det är vanligare att välja att köpa nya administrativa system. För de tekniska systemen är det i stort sett lika vanligt att köpa nya system som att renovera/uppgradera. Besluten har de flesta bolagen fattat på ekonomiska grunder med hänsyn till pris och avkastning.
  

För att fortsätta med de resultat vi kommer fram till och knyta an till vårt syfte har vi valt att göra en sammanställning av de konsekvenser bolagen i enkäten ser som troliga, vilka vi tidigare redogjort för i kapitel fyra.

Diagram 23: Sammanställning av konsekvenser
Man bör i diagrammet uppmärksamma att vad gäller konsekvenserna tjäna pengar på år 2000 och systemförnyelse är dessa chanser istället för risker.
I diagrammet kan man utläsa att bolagen i stort sett har en positiv syn på konsekvenserna, då man tror att riskerna för de negativa konsekvenserna är låga. Vi tror att detta kan betyda att man underskattar riskerna, kanske som en struts med huvudet i sanden! Denna åsikt kan styrkas av att bolagen i intervjuerna när det gäller risken för utslagning ser risken som stor för andra men inte för sig själv.
Den konsekvens bolagen ser som mest trolig är att millenniumskiftet leder till en förnyelse av systemen. Förbryllande är dock att bolagen ser möjligheten till systemförnyelse lika stor som liten. Detta är det enda fall där dessa svarsalternativ är i princip lika stora. De ser alla konsekvenserna, förutom möjligheten att tjäna pengar på år 2000 som ses som obefintlig, som små risker.
Inför uppsatsen trodde vi att bolagen skulle se riskerna som större än det resultatet visar på, men då vi under arbetets gång fått uppfattningen att bolagen undervärderar riskerna var detta resultat ändå väntat. De möjliga förklaringar vi kan se är att bolagen antingen undervärderar risken, att vi har övervärderat den eller att bolagen är medvetna om att risken är högre men inte vill visa det utåt. Detta är ingen fråga vi har ställt i enkäten, men något som kommenterats i de kvalitativa undersökningarna. Här finns dock en skillnad; vissa tror att andra kan ge en för positiv bild utåt medan andra inte ser detta vara fallet. Detta beror troligtvis inte på en medveten överskattning utan snarare på okunskap.
I vår enkätundersökning kan man i flera frågor se att företagen själva verkar tro att risken är lägre än vad andra instanser har sagt (IT-kommissionen och olika konsultbolag samt artikelförfattare). Detta skulle kunna stödja figur 11 (s. 30) i prospektteorin. Med antagandet att IT-kommissionen står för ett rationellt tänkande genom att vara utomstående ser vi att det finns ett glapp mellan rationellt beteende och verkligt beteende vilket innebär att bolagen undervärderar en risksituation.
I dagens läge befinner sig bolagen enligt oss i området mellan “förlust” och “upplevd negativ nytta” i figur 10 (s. 30). Den S-formade kurvan klargör att de flesta bolagen är risksökande vid val mellan olika förlustalternativ och att en förlust innebär en större, subjektiv upplevelse än motsvarande vinst. Genom detta skulle bolagen enligt prospektteorin vara beredda att ta en större risk då de är i ovan nämnda område antas vara risksökande. Detta resulterar i att företagen inte satsar tillräckligt för att åtgärda problematiken, t.ex. genom att inte ta avbrottsförsäkringar i någon högre grad vilket visas i diagram 18 (s. 78). Cirka 50 procent av bolagen i enkäten har inte heller någon plan för att minimera eventuella skador orsakade av millenniumskiftet. I detta fall kan alltså prospektteorin stödjas i vår undersökning. Något som talar emot detta skulle kunna vara att närmare 80 procent av bolagen säger att prioriteten av arbetet med år 2000 är hög.
De handlingsalternativ man väljer får omfattande konsekvenser i organisationen, vilket gör att man måste ha välgrundade beslutsunderlag med lösningsförslag av god kvalitet. För detta krävs att bolagen har funderat mycket kring de olika alternativen och valt de som passar bäst för de enskilda systemen. I teorikapitlet undrade vi under avsnittet om förändringsarbete (3.3.) hur millenniumproblematiken skulle påverka organisationsstruktur och huruvida man handlade i panik eller på ett överlagt sätt. Vi har funnit att millenniumproblematiken troligtvis innebär förändringar i organisationsstruktur och arbetssätt för företagen. Vissa har skapat särskilda projektorganisationer där hela företaget har varit inblandat och i andra bolag har en eller flera personer avsatt mer eller mindre tid för arbetet. I vissa fall har en speciell år 2000-ansvarig utsetts. Själva arbetet har således varit ganska överlagt. De åtgärder man har vidtagit har i de flesta fall fattats efter noggranna genomgångar av systemparken och de beslut som fattats i panik verkar vara få. Vi har i våra intervjuer fått ett mycket gott gensvar men ändå fått höra att många bolag inte har funderat så mycket kring de aspekter vi fört fram. Ett exempel på detta är att få har gjort konsekvensbedömningar, ett område som är besläktat med risk management. Resultatet av en förändringsanalys ska enligt teorin vara ett beslut, vad gör man för att hantera år 2000-problematiken? Vi har kunnat se att bolagen vidtar åtgärder för hantera millenniumproblematiken, oavsett om detta innebär att renovera, ersätta, avveckla eller inte göra något alls.
Om vi går vidare här kan vi koppla detta till att vi i avsnittet om teorin kring systemvetenskap (3.2) talade om att millenniumproblematiken oftast har uppfattats som ett tekniskt problem, vilket hamnat på IT-avdelningens bord. När millenniumproblematiken först togs upp i bolagen hamnade arbetet ofta hos denna avdelning, men i de kontakter vi har haft med företag har vi dock märkt att frågan ofta har slussats vidare ut i organisationen. När man gör val av hur man ska åtgärda systemen i företaget måste man fundera på vilken påverkan detta kan ge upphov till. Man har också blivit tvungna att se vilka förutsättningar man i organisationen har, exempelvis i form av kompetens. I enlighet med teorin ser vi nya möjligheter till felfunktioner då bolagen försöker åtgärda problematiken genom att bygga ut eller ”plåstra om” programvaran. Risken finns att man genom detta bygger in nya felkällor i systemen, vilka i sin tur kan skapa nya problemområden. Vi tänker inte ställa systemutvecklarna till svars för problemets uppkomst, men man kan ställa sig frågande till om de följde de punkter ACM tog upp (att man ska bidra till samhället och välfärden, undvika skada på andra etc., se sida 32).
Under avsnittet om systemvetenskap sägs också att det idag finns ytterst få system som är helt fristående utan de är beroende av varandra och fortplantar även felaktig information till varandra. Vi anser att integreringen av system kan leda till stora problem. Även om ett system fungerar hjälper inte detta om andra havererar, vilket i förlängningen kan leda till att omfattande delar av infrastrukturen påverkas negativt. De åtgärder man gör i sina egna system kan få åverkningar på egna och andra bolags system. Då eldistributionen är en mycket viktig del i den samhälleliga infrastrukturen är det av yttersta vikt att alla bolag har gjort de nödvändiga åtgärderna. Vi menar att det samarbete man bedriver och den information som förs ut är i detta läge en viktig del i arbete med år 2000-problematiken.
Vi anser att man inte ska ta för givet att ett nytt system klarar millenniumskiftet. I stället måste man undersöka samtliga system, både genom att kontakta leverantören och genom egna tester. Om företagen idag inte påbörjat arbetet med år 2000 är de i våra ögon väldigt sent ute. Man måste förstå att det i detta problem finns en deadline som inte går att flytta.
Vi anser också att man inte får glömma att det finns positiva konsekvenser av det arbete man lagt ner, inte bara kostnader. I och med att man gått igenom alla system har man också fått en överblick över vad man har och kunnat ta bort det som är onödigt och bara kostar pengar för företagen. I intervjuerna har det framgått att många inte ser utbytet av system som en år 2000-kostnad, då detta ändå skulle ske längre fram. Genom att många köper nya system finns också möjligheter till effektivare arbetsgång och databehandling.

5.2Förslag på fortsatt forskning

Det skulle vara intressant om någon skulle vilja undersöka detta ur ett internationellt perspektiv och se om det finns några likheter eller olikheter med hur det ser ut i Sverige. Ett annat alternativ skulle vara att göra en undersökning för en annan bransch och göra jämförelser med vår undersökning. Undersökningen skulle även kunna behandlas utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv med fokus på samhällsekonomiska konsekvenser.

Det skulle även vara av intresse om en undersökning skulle göras efter millenniumskiftet för att se om de konsekvenser bolagen såg som troliga verkligen inträffade och – om det finns skillnader – vad detta kan bero på.

5.3Slutord

Vi har i vår forskning märkt att en rapport av detta slag är efterfrågad av energibranschen och andra grupper som arbetar med millenniumproblematiken. Vår förhoppning är att detta dokument kan bidra till diskussionen och kanske fungera som en väckarklocka för vissa och ett avstämningsverktyg för andra.

Kanske ska man göra som Reeve och Mc Ghee tar upp: Köpa en stuga på landet och ladda upp med en massa öl och ammunition. Sedan kan man sitta stilla och vänta på att civilisationen utvecklas på nytt (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 155)!
Det kan också vara så att vi är lika påverkade av massmedia som olyckskorparna och därför övervärderar risken för negativa konsekvenser. Kanske blir det inte så stora konsekvenser som vi tror utan millenniumskiftet kan passera förbi relativt obemärkt.
Vi vill dock avsluta med ett tänkvärt citat:
’Risken är noll ända tills den har inträffat’

Tage Danielsson, citerad av Bengt Johansson, Väsby Teknik

Källförteckning

Böcker och rapporter
IT-kommissionens rapport 3/98, Problem med inbäddade system inför 2000-skiftet – hearing

anordnad av IT-kommissionen i samverkan med Industriförbundet och Statskontoret 1997-11-14, Statens offentliga utredningar 1998:21, Kommunikationsdepartementet.

IT-kommissionens rapport 1/97 IT-problem inför 2000-skiftet-Referat och slutsatser från en hearing anordnad av IT-kommissionen den 18 december 1996.
Aaker, David A. & Kumar, V & Day, George S. (1995, femte upplagan) Marketing Research John Wiley & Sons, Inc, Crawfordsville.
Bansler, J (1990) Systemutveckling- teori och historia i skandinaviskt perspektiv, Studentlitteratur, Lund
Dahmström Karin (1991) Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning Studentlitteratur, Lund
Föreningen auktoriserade revisorer (1998) FAR´s Samlingsvolym 1998, Bulls Tryckeri AB, Halmstad
Goldkuhl, Göran & Röstlinger, Anne (1988) Förändringsanalys – Arbetsmetodik och förhållningssätt för goda förändringsbeslut, Studentlitteratur, Lund
Hamilton, Gustaf (1996) Risk Management 2000, Studentlitteratur, Lund
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991) Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund
Keogh, Jim (1997) Solving the Year 2000 Problem, Academic Press, London
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund
Ramírez, José Luis (1993) ”Positivism eller hermeneutik” Nordplan, Stockholm
Reeve, Simon & Mc Ghee, Colin (1997) Millenniebomben, Nya Doxa, Nora
Rosing, Hans (1994) Vetenskapens logiska grunder, Oy Hanprint Ab, Hangö
Statskontoret (1998:5) Delrapport Myndigheterna och informationssystemen inför år 2000
Sveriges Elleverantörer (1997) Elnätföretag 1997, Sveriges Elleverantörer
Wahlund Richard (1989) Att fatta beslut under osäkerhet och risk, Norstedts Förlag, Stockholm
Williams Jr, C. Arthur och Smith, Michael L. och Young, Peter C. (1995) Risk Management and Insurance, seventh edition, Mc Graw-Hill, Inc, Singapore.
Tidningsartiklar
Avisen 18/4 1998, ”Förbered dig på år 2000”

Balans nr 12/97 ”Ett uttalande från FAR:s revisionskommitté: År 2000”

Balans nr 1/98 ”År 2000-problematiken - kommentarer till ett nytt uttalande från FAR:s revisionskommitté”
Tidningsartiklar från CD-rom, Stockholms Universitet
National Underwriter, 19/6 1995: ”Solving Year 2000 Problem A Long, Costly Project”

Computer World, 20/11 1995: ”If you start now…You just might make it”

Kompendier
Jonsson, Evert och Johansson, Tommy (1996) Risk Management, Kompendium från kursen PK Risk, Stockholms Universitet
Internetsidor
http://www.sbpost.ie/newspaper/cib/feb98/y2k.html

http://www.businessweek.com/premium/09/b3567001.htm

http://www.computerworld.com/newsrch.nsf/13044d54cad2b96c85256610007

http://www.schtools.co.il/year2000.htm

http://www.itkommissionen.se

http://www.itkommissionen.se/itsite/pages/rapporte/2000.htm

http://www.sommersoft.no/av 2000 pa norsk/default.htm

http://www.sni.be/en/news/online/pchip/pchip6/milleni.htm

http://www.year2000.unt.edu/kappelma/mitigate.htm

http://www.datamation.com/PlugIn/issues/1997/jan/01depend.html

http://cogsci.ucsd.edu/~heck/CS2000/TK-Summary.htm

http://nish.mit.edu/~econ/session/S11PP/sid24.htm

http://hsb.baylor.edu/ramsower/ais.ac.97/papaers/cappel.htm

http://www.open.gov.uk/bug2000/noframes/newsdesk/stoppress.html

http://www.kvf.se/elforsk/system/2000/2000.html

http://www.adviceinc.com/2000/2000-wp.html

Personliga intervjuer
Kenneth Ahl, Stockholm Energi AB, 1998-02-26

Bertil Persson, SL-data, 1998-03-04

Leif Boström, Graninge, 1998-03-26

Börje Tomelius, Telge Energi 1998-03-30

Håkan Nohre, Cisco, 1998-03-31

Ove Mählkvist, Sollentuna Energi, 1998-04-01

Bengt Johansson, Väsby Teknik, 1998-04-02

Kerstin Algéus, Lidingö Energi, 1998-04-03

Brage Styrström, Energibolaget i Botkyrka Salem AB, 1998-04-06

Per Kullander, Vattenfall, 1998-04-07

Peter Brolin, Enator, 1998-04-09

Kai Honkonen och Karl-Åke Söderberg, 2000-delegationen, 1998-04-16

Telefonintervjuer
Stig Bohman, WM-data, 1998-03-23
Svar via mail
Marina Hammer, Cap Gemini, 1998-04-03

1 http://www.datamation.com/PlugIn/issues/1997/jan/01depend.html (utskriven 1998-02-19)

2 National Underwriter, 19/6 1995: ”Solving Year 2000 Problem A Long, Costly Project”, s. 5

3 http://www.sbpost.ie/newspaper/cib/feb98/y2k.html (utskriven 1998-02-20).

4 Intervju med Kerstin Algéus, Lidingö Energi, 1998-04-03

5 http://www.datamation.com/PlugIn/issues/1997/jan/01depend.html (utskriven 1998-02-19)

6 http://www.businessweek.com/premium/09/b3567001.htm (utskriven 1998-02-20).

7 ibid.

8 http://www.computerworld.com/newsrch.nsf/13044d54cad2b96c85256610007 (utskriven 1998-03-05)

9 Dessa har dock i förordet angivits till 225 stycken

10 http://cogsci.ucsd.edu/~heck/CS2000/TK-Summary.htm (utskriven 1998-03-16)

11 http://nish.mit.edu/~econ/session/S11PP/sid24.htm (utskriven 1998- 03-16)

12 http://cogsci.ucsd.edu/~heck/CS200/TK-Summary.html (utskriven 1998-03-16)

13 Svenska Dagbladet 5/5 1998: ”Kraftsamling krävs för att lösa 2000-problemet”, s. 12

14 http://hsb.baylor.edu/ramsower/ais.ac.97/papaers/cappel.htm (utskriven 1998-02-19)

15 Reeve och Mc Ghee 1997, s. 158

16 Balans nr 1/98: ”Ett uttalande från FAR:s revisionskommitté: År 2000”, s. 6

17 http://www.open.gov.uk/bug2000/noframes/newsdesk/stoppress.html (utskriven 1998-05-20)

18 Se fotnot 9

19 http://www.itkommissionen.se/itsite/pages/rapporte/2000.htm (utskriven 1998-02-25)

20 ibid.

21 ibid.

22 http://www.sni.be/en/news/online/pchip/pchip6/milleni.htm (utskriven 1998-02-11)

23 Citat från intervju med Per Kullander, Vattenfall, 1998-04-07

24 http://www.kvf.se/elforsk/system/2000/2000.html (utskriven 1998-04-01)

25Balans nr 12/97: ”Ett uttalande från FAR:s revisionskommitté: År 2000”, s. 6

26 http://www.itkommissionen.se (utskriven 98-02-20)

27 http:www.itkommissionen.se/itsite/pages/rapporte/2000.htm (utskriven 1998-02-25)

28 Computer World, 20/11, 1995: ”If you start now…you just might make it”, s. 98

29 http://www.year2000.unt.edu/kappelma/mitigate.htm (utskriven 1998-02-28)

30 http://www.itkommissionen.se/itsite/pages/rapporte/2000.htm (utskriven 1998-02-25)

31 Computer World, 20/11 1995: ”If you start now…you just might make it”, s. 97-100

32Balans nr 1/98: ”År 2000-problematiken-kommentarer till ett nytt uttalande från FAR:s revisionskommitté”, s. 9

33 http://www.itkommissionen.se/itsite/pages/rapporte/2000.htm (utskriven 1998-02-25)

34 Citat från intervju med Börje Tomelius, Telge Energi, 1998-03-30

35http://sommersoft.no/av 2000 pa norsk/default.htm (utskriven 1998-02-10)

36 Avisen 18/4 1998: ”Förbered dig på år 2000”, s. 14

37 http://www.adviceinc.com/2000/2000-wp.html (utskriven 1998-02-28)

38 ibid.

39 http://www.itkommissionen.se (utskriven 1998-02-20)

40 http://www.itkommissionen.se/itsite/pages/rapporte/2000.htm (utskriven 1998-02-25)

41 ibid.