Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

4.9Ekonomiska och tekniska konsekvenser

Detta är den fjärde och sista delen i ”Fyrstegsraketen”. Här kommer vi att beskriva vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser millenniumskiftet kan ge, utifrån den hantering bolagen valt. Denna del är också den enda där bolagen måste spekulera kring vad som kan hända. Än så länge finns det inga svar och ingen håller i facit….
Det sker en kapplöpning mot tiden och det finns en risk för att inte ”hinna i mål” före millenniumskiftet. Perioden fram till 2000-skiftet kommer medföra extra ekonomiska risker som kan vara svåra att bedöma. Dessa risker och kostnader för att åtgärda år 2000-problemen varierar kraftigt mellan bolag och utifrån den enskilda organisationens förutsättningar måste en systematisk kartläggning av riskerna göras. Företag med stort IT-beroende och en avancerad systemstruktur med egenutvecklade system av de mest skilda årgångar är de företag som först kommer ut med egna analyser³². En av de värsta mardrömmarna för de systemansvariga är att dolda verkningar av år 2000 inte kommer att märkas omedelbart. Innan man har spårat dessa kan miljontals fel ha begåtts (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 89). Om inga åtgärder vidtas eller om de är otillräckliga för att lösa år 2000-problemen kan konsekvenserna variera från en liten effekt till att företagets existens äventyras. Att verksamheten står på spel är ett allvarligt hot mot samhället. Det kan inte råda något tvivel om att de organisationer som inte är beredda eller har vidtagit nödvändiga åtgärder kommer att stå inför katastrofala följder, inklusive förluster av handel och vinster (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 48). Risken för ekonomiskt kaos är enorm. Många experter medger att de är försiktiga när de uppskattar att mellan 1 och 5 procent av alla företag kan kollapsa p.g.a. millenniumproblematiken. De som inte har förberett sina datorer står inför en katastrof (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 19).
Millenniumvirusets verkan på el-, gas- och vattendistribution hotar en del av den livsviktiga infrastrukturen som bär upp vårt samhälle (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 83). Tanken på vad som skulle kunna hända om energi inte kan levereras till företag och hushåll känns enligt författarna skrämmande. I företagen kommer man få ta kostnader som inte ger något annat motvärde än att organisationen i stort sätt kan fortsätta arbeta som tidigare. Kostnader som kan förknippas med millenniumarbetet gör att verksamhetsförnyelsen och nyutvecklingen av informationssystem kan komma i kläm. Detta i sin tur kan ge negativa effekter på affärsutvecklingen och konkurrenskraften i stort. Många kostnader kan också vara svåra att förutse och därmed svåra att budgetera för. Felande datasystem kan ge stora och negativa effekter på företaget. Det val företaget gör av program- och maskinvara kan leda till oväntade konsekvenser i form av ett system som ej fungerar. Konflikter kan här uppstå kring om leverantören har något ansvar eller vilket ansvar han har.
En ytterligare ekonomisk konsekvens är att verksamheten kan drabbas av störningar i form av utebliven fakturering, uteblivna eller försenade betalningar samt ökat manuellt arbete för att rätta till fel och överhuvudtaget kunna bedriva vanlig verksamhet. De svagaste och mest drabbade företagen kan här slås ut. Situationen och konsekvenserna är i dagsläget svåra att bedöma, enligt IT-kommissionen (IT-kommissionen 1/97 s. 5)³³.
Olle Landström på IAR Systems tror att det finns ett flertal realistiska följder av att en produkt med ett inbäddat system inte klarar 2000-skiftet (IT-kommissionen 1998, s. 19). Följderna beror enligt honom på vilken uppgift systemet är skapat för att utföra. Han nämner fel som att systemet inte går att starta eller att systemet missuppfattar hur länge sedan en händelse inträffade och väntar på nästa händelse först om 100 år. De inbäddade systemen finns ofta i stora system med ett stort antal samverkande delar, vilket gör att hela systemets funktion blir beroende av de enskilda delarna.
De ekonomiska och tekniska konsekvenserna efter år 2000 tror inte Per Kullander att någon har tänkt så mycket på. Istället funderar man på vad det här kommer att kosta innan år 2000. Förhoppningsvis kan man få det mycket lugnare efter millenniumskiftet.
Vi kommer nedan att gå igenom de konsekvenser vi tog upp i figur 1 där vi beskrev vårt intresseområde.

4.9.1Inga konsekvenser

Man skulle kunna spekulera i hur troligt det är att det inte blir några ekonomiska eller andra konsekvenser alls. Faktum är att ingen verkligen vet om det kommer att bli problem vid millenniumskiftet.

Resultat kvalitativa undersökningarna
Börje Tomelius på Telge Energi menar att det egentligen ska vara noll konsekvenser efter år 2000. Det enda mål man kan ha är att det ska fungera. Det går inte att sitta och tänka att ”det funkar nog inte och därför blir vi nog stämda”, yttrar han³⁴.
Bengt Johansson på Väsby Teknik ser det som så att om det inte skulle hända något vid millenniumskiftet har man lagt in för mycket pengar. Det finns ju en gräns för hur mycket tid man kan lägga ner på att leta. Det är också en fråga om hur mycket man blåser upp detta, menar han. Om man inte säger så mycket kommer det att passera såvida det inte är något katastrofalt stort som händer.


Resultat kvantitativ undersökning
Meningen med denna enkätfråga var att fånga upp de som trodde att det inte skulle bli några konsekvenser av millenniumskiftet.



Diagram 11: Chansen att millenniumskiftet inte resulterar i några konsekvenser

Flertalet företag (47 procent) har svarat att det är liten chans att det inte blir några konsekvenser, eller tvärtom att de tror att millenniumskiftet kommer att leda till konsekvenser. Då bortfallet har varit stort i denna fråga har vi valt att inte dra så ingående slutsatser kring denna.

Egna kommentarer
I våra kvalitativa undersökningar har en person sagt att det egentligen ska vara noll konsekvenser. Även om bolaget tror att man har lyckats med att minimera riskerna för avbrott är ingen hundraprocentig säker. Bortsett från det egna företaget tror bolagen även att det finns en risk för att andra bolag inte har kommit tillräckligt långt och att de genom detta kommer att få problem.
Många av bolagen i enkätundersökningen tycks ha missuppfattat denna fråga, då de både har angivit att de ser chansen till inga konsekvenser som stor och kryssat i att det finns risk för specifika konsekvenser. Detta visas av att 20 procent säger att chansen för inga konsekvenser är stor samtidigt som endast 5 procent tror att det inte finns någon chans för systemförnyelse.

4.9.2Utslagning

En konsekvens som kan bli följden av millenniumskiftet är att bolag kommer att slås ut eller köpas upp. Kan detta gälla de bolag som inte kan eller hinner hantera millenniumskiftet?

Resultat kvalitativa undersökningar
Alla de energibolag vi intervjuat känner sig säkra på att man själv kommer att klara millenniumskiftet, men tror att andra bolag kan komma att bli utslagna eller uppköpta. Kai Honkonen och Karl-Åke Söderberg på 2000-delegationen menar att en del företag kan tycka att år 2000-problematiken är för stor för att man ska kunna åtgärda det själv. Lösningen kan då vara en sammanslagning med ett annat bolag eller att bli uppköpt av några som kommit långt i arbetet. Om företagen plötsligt inser allvaret och är synnerligen IT-beroende kan de gå med på att fusioneras mycket billigare än vad man tidigare önskat, menar Karl-Åke Söderberg. Han tror att köparna kommer att stå på kö i väntan på att bolagen slås ut p.g.a. år 2000-problematiken. De företag inom den privata sektorn som förberett sig väl har insett att millenniumproblematiken är ett stort problem och att det i en konkurrenssituation måste åtgärdas. De som inte uppfattar detta kommer att få stora problem och det blir de normala utslagningsvillkoren som gäller för dem, säger Karl-Åke Söderberg.
Bengt Johansson på Väsby Teknik tror att utslagning skulle kunna inträffa. Det är i första hand de som sysslar med handelsfrågorna och därmed befinner sig på en konkurrensutsatt marknad som detta gäller. Har de inte lyckats lösa år 2000-problematiken stiger kostnaderna och de har svårare att få tag i pengar. Priserna idag är så låga att många balanserar på marginalen. Många kan få problem, speciellt om de får skadeståndskrav på sig. Om debiteringsrutinerna slutar fungera kan akuta likviditetsproblem uppstå då de inte får in pengar, vilka ofta kommer i stora omgångar. De bolag som sysslar med nätfrågor har däremot haft många år på sig att stabilisera sin ekonomi och tål några smällar, menar Bengt Johansson. Det är ofta så att vissa anser att elnätbolagen t.o.m. har för bra ekonomi!
Per Kullander på Vattenfall tror att en del småbolag kommer att slås ut. Vid störningar i ett stort bolag finns ”växlar att lägga om” så att man kommer förbi dem, men så är det ej i små bolag. Börje Tomelius på Telge Energi tror även han att bolag kan komma att slås ut, om de inte gör något. Han tror dock inte att det finns en större risk för utslagning av mindre bolag av den anledningen att de inte skulle ha lika mycket ekonomiska resurser som ett större bolag. De är själva ett mindre bolag, men har inte mindre resurser. Stig Bohman från WM-data tror däremot att risken för utslagning är störst för mellanstora och små bolag som inte orkar med den ekonomiska bördan som hanteringen av 2000-problematiken innebär. Brage Styrström på Energibolaget Botkyrka-Salem AB tror även han att det finns risk för utslagning och säger även att en del kommunala bolag riskerar att bli utsålda till följd av en eventuell bristande förmåga att leverera el. För att överleva måste man vara bäst på det man gör.
Leif Boström på Graninge tror däremot inte att risken för utslagning av företag i energibranschen är så speciellt hög. Detta för att man kommer att samarbeta och hjälpa varann med råd om hur man kan klara år 2000. Kerstin Algéus på Lidingö Energi menar att alla energibolag är i stort sätt beroende av varandra eftersom deras nät löper in i varandra. Även om Lidingö Energi sköter sin verksamhet kan grannbolaget missköta sig vilket kan leda till konsekvenser för Lidingö Energi. Detta skall motverkas genom att samarbete införts, menar hon. Man kan aldrig bortse från möjligheten att systemleverantörer slås ut, menar Peter Brolin på Enator, men risken är nog ganska liten. Troligtvis har man som leverantör redan nu insett att man inte kommer att anpassa vissa produkter. Enator fasar ut vissa produkter och säger upp underhållet på dessa för att det inte längre är motiverat, samtidigt som man erbjuder kunden ett alternativ. Utslagningen, om det blir någon, tror Peter Brolin kommer att inträffa redan nu.
Resultat kvantitativ undersökning
En fråga som har följt oss under arbetets gång är om bolag kan slås ut till följd av undermålig millenniumhantering. Om så är fallet skulle elförsörjningen kunna äventyras.


Diagram 12: Risk för utslagning i branschen

Övervägande delen av respondenterna ansåg att risken för utslagning var liten. 27 procent ansåg också att det inte finns någon risk alls. Endast ett fåtal har svarat att risken för utslagning är stor.

Egna kommentarer
I intervjuerna har vi bildat oss uppfattningen att bolagen inte tror att risken för utslagning är stor för dem, men att risken för utslagning av andra bolag i branschen existerar. I enkätundersökningen tror de flesta att det finns en risk, men att den är liten. Skillnaden mellan intervjuer och enkät kan bero på att man i intervjun kunde utveckla svaren så att det framgick att ”andra kan drabbas men detta gäller ej oss”. I enkäten däremot kan respondenterna ha räknat in sig själva i branschbegreppet.
Vi tror att risken för utslagning alternativt bli uppköpta är stor för de som inte har hanterat millenniumproblematiken. Det kan bli fler små bolag som slås ut än större, då de stora ofta har mer finansiella resurser. Utslagningen skulle kunna begränsas genom det samarbete man har där bolagen hjälper varandra.
Genom en analys av ett punktdiagram har vi kommit fram till att vi inte kan se något samband mellan bolagens storlek i omsättning (GWh) och hur stor man tror att risken för utslagning är.

4.9.3Systemförnyelse

En positiv konsekvens av millenniumskiftet är att företagen genomför en fullständig inventering av alla sina IT-system. Här utförs en noggrann analys över hur datumhanteringen sker och vilken integration till andra system och andra företag som är aktuella. En analys kan ha ett positivt egenvärde då större företag idag många gånger har gamla system. Inför övergången till 2000-talet framtvingas en prioritering. Vilka gamla system ska behållas, uppgraderas eller bytas ut? Detta kan leda till en högre systemkvalitet och i slutändan en effektivare affärsverksamhet. Nya affärssystem kan också öppna vägarna för nya affärsmöjligheter.

Resultat kvalitativa undersökningar
Per Kullander på Vattenfall tar upp att en positiv konsekvens av år 2000-arbetet har just varit att man har byggt upp en databas över samtliga system där man satt adresslappar på dessa. Man vet vem som är systemägare, ålder och status på systemen och mycket annat som man tidigare inte hade en aning om. Ove Mählkvist på Sollentuna Energi håller med om detta och menar att man dessutom under arbetets gång kommer förvärva kunskaper som inte fanns tidigare. Även om 2000-arbetet kommer att kosta en hel del menar Bertil Persson på SL Data att man måste tänka på att nya system inte bara innebär en kostnad utan även kan ge mervärde. En annan positiv sida är att man gått igenom gamla föråldrade system som man nu kan ta beslut om hur man ska hantera. Peter Brolin från Enator menar att rensningen av produktfloran leder till att äldre system som är besvärliga för leverantörerna att underhålla rensas ut och slutresultatet blir bättre både för systemleverantör och kund.
Marina Hammer på Cap Gemini menar också att en konsekvens av millenniumskiftet är att planerade systembyten tidigareläggs. Detta kan exemplifieras genom att man inom SL-data har tidigarelagt inköpet av ett nytt ekonomisystem. Enligt planerna skulle man ha gjort köpet någon gång efter år 2000, men då det uppdagades att systemets datumkod inte skulle klara millenniumskiftet beslutade man sig för att köpa in systemet redan detta år.
Att man ser över system och rutiner tror Bengt Johansson kan leda till en effektivare arbetsgång. Det kan liknas vid att man ser över rutiner efter olycksfall, menar han. Man tittar närmare på saker man sannolikt borde ha gjort ändå, men som nu är man tvingad till. Genomgången kommer att ge fördelar i andra fall, t.ex. då man förbättrar system. Det blir lite av en väckarklocka, tror han. Problemet är att det kanske blir lite för mycket koncentration på det som hänt när man borde ha sett över det som inte hänt. Man kan glömma andra viktiga frågor.
Resultat kvantitativ undersökning


Diagram 13: Chans för systemförnyelse

I enkätundersökningen finns det en jämn fördelning mellan stor chans och liten chans till systemförnyelse (45 procent jämfört med 46). Endast 5 procent tror att det inte finns någon chans alls.

Egna kommentarer
Resultatet vi fick ser vi som förvånande då vi hade väntat oss en större spridning av svaren genom att vi i intervjuerna tyckt oss se att företagen ansåg sig ha en stor chans till systemförnyelse. I intervjuerna framkom även att man genom arbetet med problematiken kan få mervärde genom nyförvärvade kunskaper och i slutändan kanske en effektivare arbetsgång. Planerade systembyten kan också pressas på och tidigareläggas av millenniumskiftet. Många av bolagen i intervjuerna ansåg att just systemförnyelse var en stor och viktig konsekvens av millenniumskiftet. Att så pass många av bolagen i enkäten ser denna möjlighet som liten eller obefintlig anser vi vara synd för deras egen del. Här finns ju möjligheter för alla bolag.

4.9.4Andra investeringar senareläggs

Om arbetet med millenniumproblematiken tar stor del av bolagets resurser – både tidsmässigt och pengamässigt – kan detta då påverka att andra investeringar senareläggs eller avskrivs från handlingslistan? Vi har funderat på hur bolagen prioriterar och ser på arbetet med år 2000. Går detta före andra investeringar, har man resurser att satsa på flera områden samtidigt eller har arbetet en låg prioritet?

Resultat kvalitativa undersökningar
Stig Bohman på WM-data menar att åtgärdandet av 2000-problematiken är en överlevnadsfråga och måste prioriteras, vilket kan leda till att andra investeringar kan bli senarelagda. Kerstin Algéus på Lidingö Energi menar att år 2000 ekonomiskt sett inte kommer att påverka företagets övriga investeringar. Däremot kommer vissa mindre viktiga projekt att senareläggas p.g.a. att tiden ej räcker till för personalen. Börje Tomelius på Telge Energi tror inte att man genom att lägga resurser på arbetet med millenniumproblematiken senarelägger andra investeringar. Så stort är inte detta arbete, menar han. Man har råd att lägga några miljoner utan att det påverkar andra investeringar.
Bengt Johansson på Väsby Teknik tror inte heller han att andra investeringar blir lidande på grund av arbetet med millenniumskiftet. Frågorna kring millenniumskiftet gås igenom i samband med det plattformsbyte man nu gör. Man hade bytt plattform i vilket fall som helst, oavsett om millenniumproblematiken funnits eller ej då systemen var gamla, menar Bengt Johansson. Ett annat skäl till att man valt att byta plattform är att supporten på de system man har idag har gått ut. Per Kullander tror inte heller att andra investeringar påverkas av år 2000.
Leif Boström på Graninge tror däremot att andra investeringar kommer att kunna bli lidande då år 2000 prioriteras och andra projekt läggs åt sidan. Man får i stället dra upp takten efter millenniumskiftet, menar han. Peter Brolin från Enator är av samma åsikt då han tror att många måste prioritera 2000-säkring kontra driva andra utvecklingsprojekt. Den utvecklingsbudget företagen har omsätts nu i år 2000-säkring. En hög prioritet kan enligt Ove Mählkvist på Sollentuna Energi kan leda till att andra investeringar senareläggs, men det behöver inte bli så. Brage Styrström på Energibolaget i Botkyrka Salem anser att stora belopp kommer att krävas för investeringar i ny teknik för att vara säker på att systemen klarar datumgränsen. Pengar kommer dock inte vara något problem då kommunen skjuter till medel. Dock kan vissa andra projekt komma att senareläggas.

Företagen måste ta av de resurser som man tänkt använda till att vidareutveckla sina produkter för att lägga dem på år 2000-problematiken, tillägger Kai Honkonen. Detta kommer även att påverka världsekonomin, fortsätter han, i form av en möjlig lågkonjunktur som kommer att pågå i ca 12 månader.

Resultat kvantitativ undersökning


Diagram 14: Risk att andra investeringar påverkas

66 procent ser risken för att andra investeringar påverkas som liten. Det är dock en jämn fördelning mellan de som tror att risken är stor och de som ser den som obefintlig (bägge 15 procent).

Egna kommentarer
I intervjuerna är fördelningen jämn mellan de som tror att andra investeringar kommer att senareläggas p.g.a. arbetet med millenniumskiftet och de som inte trodde det, vilket även syns i enkäten (både stor och liten risk uppgår till 15 procent). I enkätundersökningen har däremot de flesta svarat att risken är liten för att andra investeringar kommer att påverkas. 66 procent har svarat att risken är liten, vilket betyder att den finns även om den inte är så stor.
Själva har vi bildat oss uppfattningen att vissa andra investeringar kan komma att bli lidande. Kanske inte bara till följd av ekonomiska begränsningar utan även då bolagen inte torde vara benägna att driva andra stora utvecklingsprojekt samtidigt som år 2000-arbetet (de flesta angav ju att arbetet hade högsta prioritet) då det senare kräver alltför stora arbetsinsatser. De projekt som inte är så viktiga för bolagen kan bli senarelagda.

4.9.5Administrativa system och rutiner fungerar ej

En konsekvens av millenniumskiftet skulle kunna bli att de administrativa systemen (såsom ekonomi- och lönesystem) och rutinerna sätts ur spel. Följderna härav kan exemplifieras av att in- och utbetalningar inte fungerar och fakturor får skrivas för hand. En ytterligare konsekvens som vi tog upp i inledningen är att debet kan vändas till kredit och vice versa. FAR anger att risker med år 2000 är att lager kan värderas fel, värdenedgång på anläggningstillgångar och oriktiga beslutsunderlag (FAR 1998, s. 923). För oss som ekonomer känns detta mycket oroande. Vi undrar hur elnätbolagen – som baserar sin verksamhet på stora tekniska system – ser på detta.

Resultat kvalitativa undersökningar
Bertil Persson på SL Data anser att system som kan tänkas ge mindre störningar i verksamheten och där det finns reservrutiner har lägre prioritet. Uppföljningssystem är ett typiskt sådant som man kan klara sig utan en viss tid. Han anser dock att ekonomi- och lönesystem är verksamhetskritiska.
Leif Boström på Graninge menar att det inte är viktigast att kunna skriva ut en rapport på datorn. Detta kan man ju göra manuellt under en viss tid. Denna åsikt delas av Ove Mählkvist på Sollentuna Energi.
Peter Brolin på Enator tror att leverantörerna kommer att få lägga ner mycket tid på anpassningen. Om företag inte kan betala ut löner - tänk vilka konsekvenser detta kan leda till, påpekar han.
Resultat kvantitativ undersökning
Det här är en fråga som tidigt kom upp i uppsatsskrivandet och är relaterat till nästa konsekvens, att tjäna pengar på millenniumskiftet.


Diagram 15: Risken för att administrativa rutiner inte kommer att fungera

De flesta bolagen tror att risken för att administrativa rutinerna inte kommer att fungera är liten eller obefintlig (48 respektive 35 procent).

Egna kommentarer
Majoriteten av bolagen i intervjuerna har framfört att de inte ser detta som ett stort problem, då de flesta av rutinerna kan skötas manuellt under en begränsad tidsperiod. Detta verkar överensstämma med enkätsvaren. Under intervjuerna har vi kunnat se tendenser till att de administrativa systemen inte anses komma att orsaka de största problemen. Orsaken till detta kan vara att dessa system är lättare att hantera och att man kan sköta vissa delar manuellt under en kortare period. Ca 90 procent av bolagen har – som visas i diagram 7, s. 59 – undersökt sina administrativa system och funnit att risken är liten för att inte kunna skicka fakturor/ta emot betalningar. Anledningen till detta är antagligen att många anser att detta kan skötas manuellt. Fakturor går ju att skriva på maskin och löner att betalas ut i handen.
Däremot räknar över 30 procent av bolagen i enkätundersökningen ändå dessa till de verksamhetskritiska systemen. Andra system prioriteras dock före de administrativa, då dessa inte anses vara lika viktiga för företagets överlevnad såsom eldistributionssystem.

4.9.6Tjäna pengar på 2000-talet

Det skulle även kunna gå att tjäna pengar på de problem som uppstår i och med sekelskiftet. I Reeve och Mc Ghee nämns att några företag som faktiskt vidtar åtgärder kan försöka få ett försteg framför sina konkurrenter och vinna vissa affärsfördelar (Reeve, Mc Ghee 1997, s.125). De företag som anser sig klara av år 2000 kan erbjuda sina tjänster till andra som inte har kommit lika långt. Ett exempel kan vara den administrativa biten där man erbjuder att fakturera de bolags kunder som ej klarat av att lösa alla problem med år 2000. Detta skulle i sin tur kunna skapa nya affärsmöjligheter.

Resultat kvalitativa undersökningar
Man kan se tillvaron från två olika håll, antingen som problem eller som möjligheter. Det finns företag som ser år 2000-problematiken som en mycket stor möjlighet. Karl-Åke Söderberg på 2000-delegationen menar att om man vill köpa upp ett företag kan man få det till ett betydligt billigare pris om det uppköpta företaget har svårigheter att korrigera millenniumproblematiken.
Det enda bolag som har tagit upp denna möjlighet är Stockholm Energi. Alla bolag besitter inte den kompetens som behövs för att lösa millenniumproblematiken. Svenska Bostäder har en mängd undercentraler som Stockholm Energi levererar ström till. Fram till dessa undercentraler säkrar Stockholm Energi leveranser, därefter är det Svenska Bostäders arbete. Dessa menar att de inte har den kunskapen som krävs för att säkra leveransen till sina kunder. Stockholm Energi kan därmed tjäna pengar på att ta över dessa undercentraler och sköta drift och service på dem. Samtidigt säkrar de leveransen av el till den yttersta användaren. Det enda Svenska Bostäder behöver göra är att betala för Stockholm Energis arbete.
Stockholm Energi tänker erbjuda sina tjänster till andra företag. Dessa kan vara de mindre energibolag som ej tror sig kunna klara av att fakturera sina kunder direkt efter millenniumskiftet. Stockholm Energi kan även tänka sig att köpa andra företag. Marina Hammer på Cap Gemini menar att man genom att visa beslutskraft, aktivitet och kreativitet i att lösa år 2000-problemet kan använda detta i marknadsföringen.
Resultat kvantitativ undersökning


Diagram 16: Chansen att kunna tjäna pengar på millenniumskiftet

Få företag ser någon möjlighet att kunna tjäna pengar på millenniumskiftet. Närmare 25 procent ser chansen som liten och 70 procent som obefintlig.

Egna kommentarer
Att andra bolag i intervjuerna förutom Stockholm Energi inte sett möjligheten att tjäna pengar på millenniumskiftet beror sannolikt på att de inte har kommit lika långt i sitt arbete med år 2000-problematiken eller tänkt på att möjligheten existerar. Dessutom är Stockholm Energi ett stort bolag med mycket resurser.
Att endast fyra bolag i enkätundersökningen sett denna möjlighet ser vi som bekymmersamt. Dessa bolag har alla hög prioritet av år 2000-arbetet, men ligger i olika arbetsfaser. Två ligger i slutskedet medan de andra två befinner sig i inventerings och analysfasen. Man kan ställa sig frågande till om fler bolag kommer att upptäcka denna potential under 1999.
Att de bolag som låg i inventerings- och analysfasen såg denna möjlighet anser vi vara intressant. Vi trodde att man skulle kunna se denna potential först när man själv låg i slutfasen. Av svaren framgår dock ej om man ser chansen att tjäna pengar på millenniumproblematiken som möjlig redan idag eller att man måste komma till en senare fas innan detta blir aktuellt.
Även vad gäller systemleverantörsmarknaden kan Säker 2000-märkningen används för att tjäna pengar på millenniumskiftet. Dessa leverantörer kan använda märkningen i marknadsföringssyfte. Även om många av elnätbolagen är skeptiska mot Säker 2000-märkningen ser de denna som en förutsättning för att köpa ett system.
Vi ser också den aspekt IT-kommissionen tog upp som intressant; att elnätbolag kan köpa upp andra till ett billigare pris än vore fallet om inte millenniumskiftet var i antågande. I våra enkäter beror en viss del av bortfallet på detta.

4.9.7Risk management och försäkringar

I grunden är 2000-problematiken ett affärs- och ledningsproblem. Man måste utvärdera de risker som företaget hotas av. Det finns funktionella, finansiella och juridiska risker³⁵. Om system slutar fungera kommer produktion och distribution att drabbas av stora störningar. Företag kommer kanske att mista kunder p.g.a. utebliven eller försenad service. Förlusten av kunder genom funktionella problem leder till finansiella konsekvenser där företaget inte enbart riskerar att förlora existerande kunder utan även få en lägre tillströmning av nya inkomstkällor. Vi funderade här på hur företagen har hanterat risk managementområdet från vårt teorikapitel. Detta innefattar alltså både hur bolaget ser på millenniumproblematiken och hanterar den osäkerhet som finns kring konsekvenserna samt vilka åtgärder man vidtar för att minska osäkerhet och rättsliga åtgärder.

I vissa fall där störningar leder till att åtaganden gentemot kunder omöjliggörs kan kontraktsbrott uppstå. I värsta fall kan företaget drabbas av rättsliga åtgärder från dessa kunder vilket kan leda till förödande ekonomiska konsekvenser. För att skydda sig mot eventuella problem kan företaget överväga att ta ytterligare försäkringar. De premier och ersättningstak som bestäms beror på företagets konverteringsstatus, hanteringsplan samt riskexponering.
Tomas Norderheim, skadechef på Folksam säger att försäkringsbolagen i gemen kommer att ersätta dödsfalls- och olycksfallsförsäkringar, men att bolagen på företagssidan i princip skriver bort skyddet helt³⁶.
Resultat kvalitativa undersökningar
Stig Bohmans på WM-data menar att försäkring inte är ett rimligt alternativ för företagen då detta ”kostar mer än det smakar”. Bengt Johansson tror däremot att Väsby Teknik kommer att teckna avbrottsförsäkringar för att få bättre skydd. Det gör de inte bara för sekelskiftets skull utan mycket p.g.a. den nya lagen om krav och avstängning på elsidan. Detta kan bli aktuellt när den första har blivit stämd och det har kostat mycket samt att man kan se vad konsekvenserna kan bli. Han tror att de flesta försäkringsbolag har generella avbrottsförsäkringar, men vet inte om de har någon speciell millenniumförsäkring. Millenniumproblematiken är inte speciell på något sätt, menar Bengt Johansson, utan konsekvensen är att det blir avbrott i leveransen, vilket även kan ske vid andra tillfällen. Det är mer en prövning om det ska generera skadestånd där ställning tas till hur sannolikt det borde ha varit att bolaget förutsåg avbrottet. Hur stor risken för avbrott försäkringsbolaget tror att det är skulle man kunna se på premien, tror Bengt Johansson, men det blir nog svårt för försäkringsbolagen att göra en sådan bedömning. De skulle bli tvungna att göra en lika stor undersökning som energibolaget själva har gjort. Det skulle kunna bli premiehöjningar eller så friskriver försäkringsbolagen sig, tror Bengt Johansson.
Kenneth Ahl på Stockholm Energi säger att man än så länge inte har gjort några analyser eller skapat olika tänkbara scenarion. De planerar dock att göra det på några områden för att se vad som kan hända om systemen ej fungerar.
Karl-Åke Söderberg på 2000-delegationen säger att ju mer man arbetar med problemet desto mindre blir konsekvenserna. Problemen börjar inte med år 2000 utan de kommer att uppstå redan i början av 1999 med en accelererande fart framåt. Men ju mindre IT-beroende och ju större förberedelse man gjort desto mindre blir konsekvenserna.
Resultat kvantitativ undersökning



Diagram 17: Plan för minimering av år 2000-relaterade skador

Flertalet av företagen har inte utarbetat någon plan för att minimera skador relaterade till millenniumskiftet. Ca 39 procent har dock påbörjat en sådan.

Diagram 18: Extraförsäkringar mot avbrott

I diagrammet kan man se att i stort sett alla bolag inte har tagit extraförsäkringar mot avbrott. Endast ett bolag har tagit en sådan försäkring.

Egna kommentarer
De flesta av de elnätbolag som vi har intervjuat kommer inte att ta extra försäkringar för att skydda sig vad det gäller problem som kan komma att uppstå till följd av 2000-problematiken, eller så har bolagen inte kommit så långt i arbetet att frågan har beaktats.
I våra intervjuer har vi inte riktigt fått fram information om hur bolagen arbetar med risk management och riskhantering. Vi tror att mycket av det som vi i teorikapitlet tog upp sker på en mindre strukturerad nivå i bolagen. Till viss del kan inventering- och analysfasen samt prioriteringsfasen ses som en del i en riskanalys, genom att företagen här tar ställning till vilka system som kan tänkas påverkas av millenniumskiftet samt är verksamhetskritiska. Riskbehandling sker genom att företagen gör åtgärder i sina system. För att begränsa de negativa konsekvensernas inverkan har ett elnätbolag tagit extra försäkringar och de flesta har reservsystem och backupplaner om något går galet. I intervjuerna fann vi att flera bolag hade nöd- och katastrofplaner (se avsnitt 4.9.9 Avbrott och verksamhetsstörningar).
Vi tycker det är positivt att närmare 50 procent av bolagen i enkäten har eller påbörjat en plan, men att det borde vara fler eftersom de flesta tror att det finns risk för negativa konsekvenser. Att fördelningen är 50-50 mellan de som har eller har påbörjat en plan jämfört med de som inte har en sådan kan ses som tankeväckande. Varför har hälften av bolagen inga planer på hur man ska minimera eventuella skador? Detta anser vi tyda på ett lågt risk managementtänkande. Resultatet är dock ganska väntat då få har tagit extraförsäkringar och man i stort tror att riskerna för avbrott och stämningar p.g.a. dessa är liten (se diagram 18, 20 och 21).
Man kan ställa sig frågande till varför bolagen inte tagit några extraförsäkringar. Om det vid millenniumskiftet inträffar många avbrott som påverkar andra bolags verksamhet i hög grad kan elnätbolagen bli ersättningsskyldiga. Detta skulle kunna ge omfattande konsekvenser för elnätbolagen. Enligt teorin är dessa inte riskaversiva utan tar chansen att utsätta sig för den risken som finns. Risk managementfrågan kommer även att dyka upp i kapitlen om avbrott och stämningar.

4.9.8Stämningar – vilken roll har leverantörerna av system?

Legala aspekter kommer bl.a. in i kontraktskrivandet med försäljare och mjukvaruföretag samt i överenskommelser med aktieägare. I tecknandet av nya kontrakt med mjukvaru- och hårdvaruleverantörer kan det bli viktigt att se till att de kontrakterade företagen garanterar att deras system klarar övergången till år 2000. Det är också viktigt att ansvarsfördelningen behandlas ifall det visar sig att problem trots allt uppstår. Om man redan tidigare har köpt ett nytt system och i avtalet har en lång försäkringsperiod som överskrider 2000-skiftet, kan leverantörerna bli skyldiga att betala de kompletteringar och ändringar som krävs för att systemet ska bli 2000-säkert³⁷.

Enligt IT-kommissionen finns det en tendens för systemägare att utgå från att det är leverantören som ska ta ansvar för att systemet fungerar (IT-kommissionen 1998, s.9). Leverantören kan i sin tur lägga ansvaret på underleverantörerna som i sin tur lägger ansvar på systembyggaren, vilken kan säga att han inte fick några instruktioner på att göra systemen år 2000-säkra! Under den tid som går fördröjs de åtgärder som måste göras. Av denna anledning menar IT-kommissionen att det är viktigt att användarna själva tar ansvaret för riskerna med de inbäddade systemen. Ett problem med de inbäddade systemen är att de ofta består av delkomponenter, vilket gör det svårt att reda ut leverantörsförhållanden (IT-kommissionen 1998, s. 17).
Professor Richard Susskind på Masons, en ledande advokatbyrå i London, menar att år 2000-problematiken väcker komplexa juridiska frågor (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 135). Man har genomfört en hel del intern forskning kring dessa frågor och överväger att publicera problemen. Om systemen inte är kompatibla kan detta leda till en mängd juridiska frågor som måste hanteras. Många av de företag som utvecklade system under 70-talet har sedan dess försvunnit från marknaden. Det var också få på den tiden som trodde att dessa datorer skulle hålla så länge som till millenniumskiftet och ännu färre som ens funderade på att man skulle kunna ha ett ansvar för systemen vid denna tidpunkt.
I januari 1997 identifierade Capers Jones, styrelseordförande i Software Productivity Research sex typer av rättstvister som kan komma att uppstå ur 2000-problematiken³⁸:

1. 
   Stämning från kunder vars finanser eller investeringar har lidit skada.
   
2. 
   Rättstvister startade av aktieägare till företag vars IT-system inte har kunnat klara millenniumskiftet.
   
3. 
   Rättstvister associerade med döds- eller olycksfall orsakade av 2000-problematiken.
   
4. 
   Grupptalan-stämningar inlämnade av olika personer som drabbats av fel i datorer eller mjukvara.
   
5. 
   Stämningar från företag som har anlitat experter för att hantera 2000-problematiken och problem ändå har uppstått. Exempelvis kan anlitande konsulter eller kontraktörer.
   
6. 
   Rättstvister gentemot hårdvaru- samt mjukvarutillverkare.
   

Legalt är chanserna att utkräva skadestånd retroaktivt för ett i 2000-avseende ofullständigt system små. Att få garantier från en leverantör kan dessutom kosta mycket för användaren³⁹.

Resultat kvalitativa undersökningar
Kerstin Algéus menar att företagen vill ha skriftliga garantier på att systemen är år 2000-säkra, vilket leverantörerna dock inte är så villiga att ge. Det går att få information på Ciscos hemsida på Internet där man kan se vilka system som kan tänkas klara sekelskiftet, dock ger man inga garantier. Även om det på olika Internetsidor står att produkterna är år 2000-säkra eller att leverantörerna givit sina produkter symbolen ”Säker 2000”, är det inga juridiskt bindande dokument.
Om något skulle gå fel och problem uppstår kan man i kontraktet skriva in punkter som säkrar snabb hjälp från leverantörerna, berättar Kenneth Ahl. Detta kan ske genom att leverantören (kontraktbundet) lovar att prioritera hjälpen till företaget eller genom att leverantören blir ersättningsskyldig X antal kronor per dag som systemet inte fungerar. I de fall där existerande kontrakt redan finns bör det undersökas om man kan skriva om dessa så att leverantören garanterar 2000-säkerhet. Detta har i de företag vi undersökt visat sig svårt då gamla leverantörer inte är villiga att ta på sig ett sådant ansvar.
Inom Telge Energi kontrollerar man sina system och kommer även att gå ut till leverantör med förfrågningar. Dock är man lite tveksamma till vad garantierna egentligen innebär juridiskt och om leverantörerna lämnar sådana. Man var ganska tidigt inne på att kräva garantier, viten och liknande men det visade sig vara en linje man nu av allt att döma ser som omöjlig. Antingen lämnar man inga garantier eller så betyder de ingenting när det väl kommer till kritan, tror Börje Tomelius. Han menar att problemet är att man på något sätt måste ta reda på om systemen duger, men att leverantörer egentligen inte kan garantera att det fungerar även om de säger så. Inom Telge Energi ser man lösningen mer som samarbete, dialog och testning. Bengt Johansson på Väsby Teknik berättar att man har fått hjälp av sina leverantörer på elsidan: ABB, AEG och Schneider.
Peter Brolin på Enator menar att om man som leverantör har levererat en standardprogramvara kommer ansvaret att hamna på leverantören om problem uppstår. Om däremot ett företag anlitar konsulter för att hjälpa till med arbetet att lösa företagets år 2000-problematik, så har inte konsulten ett juridiskt ansvar. Det kan vara svårt att ta ansvar för ett företags alla underleverantör och garantera att allt kommer att fungera, säger Håkan Nohre på Cisco. Företaget tar däremot ansvaret även för sina underleverantörer, men meddelar sina kunder att det t.ex. krävs ett visst operativsystem för att köra ett visst program. Även konflikter mellan de IT-konsulter som nu arbetar med att 2000-anpassa ett system och betalande företag kan uppstå om systemen fallerar. Allmänt sett är det enligt IT-kommissionen svårt att avtalsmässigt säkra en millenniumlösning.
Håkan Nohre på Cisco tror själv inte att det finns någon stor risk för stämningar i Sverige vad gäller företagets produkter inför år 2000. I USA är det dock mycket vanligare att stämma företag och Cisco anger klart på Internet vilka system som är och inte är år 2000-säkra och hur man kan uppgradera dessa för att uppnå detta. Leif Boström på Graninge ser inte heller stämningsrisken som trolig i Sverige. Det gäller för företagen att de avtal som upprättas mellan parter är så pass vattentäta att inga oklarheter uppstår, anser Kai Honkonen på 2000-delegationen. Han, liksom så många andra, tror att risken att alla stämmer alla efter år 2000 är liten. Sverige inte har en sådan tradition, menar han. Det finns beräkningar gjorda i USA att ca 1000 miljarder dollar kommer att läggas på skadestånd inför år 2000-problematiken, säger Karl-Åke Söderberg på 2000-delegationen. Denna summa, fortsätter han, överstiger Sveriges kostnad för att åtgärda problemet. Advokaterna är de som varit tidigast på spåret med att väcka en marknad för millenniumproblematiken.
Resultat kvantitativ undersökning
För att se om elnätbolagen i sitt millenniumarbete kontaktar systemleverantörerna och gör förfrågningar angående garantier ställde vi en sådan fråga i enkäten.


Diagram 19: Kontakt med systemleverantörer

I figuren kan man se att 77 procent har kontaktat sina systemleverantörer och 21 procent inte.

Egna kommentarer
Få av respondenterna i intervjuerna tror att man kan stämma leverantörerna. Säker 2000-märkningen är inte juridiskt bindande vilket leder till den skepsis runt märkningen som vi talade om i tidigare avsnitt (se avsnitt 4.4: 2000-märkning av system och program). Vi tror inte att det kommer att bli så många stämningsmål i Sverige, då vi inte har samma stämningstradition som exempelvis USA.
Att en femtedel av bolagen i enkäten har svarat nej på att de tagit kontakt med systemleverantörerna kan bero på att deras system är nya och att de därmed tror att systemen klarar år 2000. En annan anledning kan vara att bolagen har standardsystem eller intern kompetens. Ett problem är att många bolag som har gamla system inte kan räkna med att få garantier för millenniumsäkerhet. I arbetet med millenniumskiftet har många av bolagen tagit kontakt med leverantörerna för att höra sig för om ifall systemen klarar skiftet, vilket vi anser tyder på att man arbetar aktivt med problematiken.
Vi anser det vara viktigt att man utöver att enbart kontaktar leverantörerna för att få garantier tar kontakt med dessa för att få en dialog kring vad man kan göra och hur man kan hjälpa varandra. Samarbete mellan leverantörer och elnätbolag är lika viktigt som det mellan elnätbolagen.

4.9.9Avbrott och verksamhetsstörningar

Störningar i överföringsnätet kan orsakas av millenniumproblematiken i form av processorienterade komplexa typkomponenter. Bristande produktionskapacitet kan uppstå till följd av interna fel i kraftstationer eller anslutna nät. Om kraftledningar och transformatorer kopplas ifrån genom att felfunktioner utlöses kan resultatet bli otillräcklig överföringskapacitet (Statskontoret 1998 Del C: Viktiga samhällsfunktioner, s. 4). En tänkbar konsekvens av detta är enligt Svenska Kraftnät att elförsörjningen inte kan upprätthållas i full utsträckning. En fördel för Europa jämfört med USA är att våra elnät överlag är mer sofistikerade och strömavbrott mer sällsynta (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 161). Om ett millenniumvirus trots allt lamslog datorsystemen skulle totalavbrott kunna bli sannolika. Om de blev långvariga skulle även datorer med backupbatterier mista kraften och stanna. Även kommunikationerna skulle kunna äventyras och skapa ännu mer kaos.

Vattenfall menar att de kan garantera att det kommer levereras tillräckligt med el de första dagarna i januari år 2000, men säger samtidigt att om det blir extremt kallt (under -25) kommer elförbrukningen att bli mycket stor. Just detta har egentligen inget med millenniumskiftet att göra, men det kan i sin tur leda till att Vattenfall tvingas köpa kraft av andra företag i Skandinavien och dessa måste då ha sina system i ordning för att tillräckligt med energi ska kunna levereras. Vattenfall anser att ett bortfall av elkraften skulle få mycket allvarliga konsekvenser, men menar att det är osannolikt att så sker (IT-kommissionen 1998, s. 44-46).
Resultat kvalitativa undersökningar
Samhällsviktiga funktioner såsom eldistribution och andra verksamhetskritiska funktioner i elbranschen kan komma att störas om de inbäddade systemen inte identifieras, kontrolleras och åtgärdas i tid. Ett riskscenario är att eldistributionen utsätts för störningar i samband med millenniumskiftet, vilket gör att vattenförsörjningen upphör då pumparna avstannar, vilket i sin tur leder till att avloppsvatten kommer in i dricksvattnet osv. Risken för detta är dock enligt Bengt Johansson på Väsby Teknik liten.
Kerstin Algéus på Lidingö Energi menar att elnätet är så pass datoriserat att det inte finns tillräckligt med personal som kan köra systemen manuellt. I dagsläget har man kontrollrum där man med hjälp av datorer övervakar elnätet. Lidingö Energi har nödplaner i fall det blir elavbrott under en längre tid så att de vet hur de skall ransonera strömmen till hushållen och företagen på Lidingö. En nödplan av detta slag är inte unikt inför sekelskiftet utan finns ständigt i beredskap.
Katastrofplaner finns även hos Stockholm Energi för eventuella systemhaverier. I planerna finns beskrivningar för vilka åtgärder som ska vidtas vid ett stopp, haveri eller andra driftstörningar. Som en extra säkerhetsåtgärd kommer man på nyårsnatten att bemanna Stockholm Energi för att kunna rycka ut och ta itu med problemen direkt då de eventuellt uppkommer.
Många organisationer har redan idag reservsystem vilka kan bli enormt viktiga om de ordinarie systemen fallerar vid millenniumskiftet. På Vattenfall har man sagt att alla system man har kan köras manuellt och någon gång under våren 1999 ser man hur mycket som återstår och hur många av de inbäddade systemen man har kvar. Då tar man ställning till hur beredskapsplanen ska se ut. Det är inte uteslutet att vattenfallarna får tillbringa nyårsafton vid något ställverk eller vattenmagasin ute i skogen någonstans, berättar Per Kullander. På frågan om man har personal som är tillräckligt kompetent att sköta systemen manuellt svarar Per Kullander att man redan nu har mycket kompetent personal som klarar av detta.
Vattenfall har inte funderat på stämningar som en ekonomisk konsekvens, berättar Per Kullander. Man har ett garantiåtagande gentemot sina hushållskunder att de inte ska behöva vara utan ström mer än ett visst antal timmar. Är de det får de den fasta avgiften för ett kvartal tillbaka. Det är ingen standardgaranti alla energibolag har och vad gäller de stora kunderna så har man inte sådana generella avtal. De har nog garderat sig på ett annat sätt i sina enskilda avtal, tror Per Kullander och nöjer sig troligtvis inte med att slippa betala en kvartalsavgift. Man har inte tagit några ytterligare försäkringar för avbrott orsakade av millenniumskiftet. Han tror inte att några försäkringsbolag i Sverige vill försäkra mot strömavbrott vid sekelskiftet, men har läst att den möjligheten numera finns i USA. Per Kullander anser att den juridiska sidan inte är tillräckligt bearbetad. Dels i förhållande till kunderna (skadestånd, garantiåtaganden) och dels till leverantörerna. Vattenfall har ju i sin tur krav att ställa på dem i form av att deras maskiner ska fungera efter sekelskiftet.
Inom Väsby Teknik har man inte råkat ut för skadestånd ännu och Bengt Johansson tror inte att det går. Lagen har skrivits om vad gäller krav och avstängning på elsidan. Förut var det bara den omvända bevisföringen som gällde – kunden skulle bevisa att företaget hade varit försumligt –, vilket nästan är omöjligt. Nu har man delat upp lagen på konsument respektive näringslivsverksamhet så att mot en konsument gäller nu i princip konsumentköplagen. Denna innebär att företaget ska bevisa att de inte varit försumliga. Om det inträffar någon störning förorsakad av år 2000 vilken man känt till länge kan det bli svårt för företaget att försvara varför man inte har gjort något åt det, menar Bengt Johansson. Ett avbrott orsakat av att det snöar mycket som i vintras är inget man kan förutspå, men millenniumproblematiken har man vetat om och där kan speciella villkor bli aktuella. Omskrivningen av lagen kommer troligtvis innebära att energibolagen får mer skadestånd på sig än förut, tror Bengt Johansson. De som arbetar med elhandel har tagit speciella avbrottsförsäkringar för att skydda sig om det blir stora skador.
Energimyndigheten kommer förmodligen att komplettera sina föreskrifter och förordningar, men de kommer troligtvis inte att reglera några skyldigheter vad gäller att ta hänsyn till millenniumskiftet, tror Bengt Johansson. På elsidan är det myndigheten som gett bolagen rätten att sköta elleveranser och kan dra in deras koncession om man har misskött sig över millenniumskiftet.
Enligt Stig Bohman på WM-data skulle avbrott i energiförsörjningen komma att påverka alla produktionsapparater och eftersom de flesta företag i dag inte arbetar med stora marginaler utan följer JIT-principen kan detta komma att innebära att man inte klarar av att leverera sina varor/tjänster. Ett scenario på detta är det som hände i Auckland, Nya Zeeland. En programmerare hade glömt att konstruera programmen för att klara ett skottå vilket ledde till att fyra huvudledningar inte fungerade blev utan ström. Då energibolaget inte omedelbart kunde åtgärda problemet ledde detta till att lokala företag gick i konkurs, berättar Stig Bohman. Energibolagets problem spred sig enligt kaosteorin som ringarna på vattnet och kom att påverka hela områdets ekonomiska situation. Det kostade företaget en miljon Nya Zeelands dollar att få igång verksamheten igen. Liknade problem står vi nu inför år 2000. Utöver att det sker på andra sidan jordklotet kommer problem dyka upp i våra datorer och elektroniska system om inget görs.
I vår intervju med Stockholm Energi AB har vi fått den uppfattningen att risken för allvarliga konsekvenser inte är stora, då man tagit itu med problemet i ett tidigt stadium samt att man har reservsystem som går igång om de ordinarie trots detta inte skulle klara millenniumskiftet.

Kerstin Algéus på Lidingö Energi tog upp en del exempel på vad som kan tänkas hända om ingenting görs, t.ex. att systemet gör obefogade manövrer vilket kan ge förödande konsekvenser. Om inte systemen korrigeras kan skyddsfunktionerna utebli, vilket kan leda till att människor skadas eller hus brinner ned. Detta kan alltså bli ett mycket stort problem. Lidingö Energi har ansvar att leverera el till sina kunder och kan bli ersättningsskyldigt vid eventuella avbrott. De får därmed i samband med avbrott undersöka om felet orsakats av personal eller felaktig utrustning. Om så ej är fallet har de i sin tur regressrätt mot de bolag som är ansvariga för felet. De testningar som görs och kommer att göras får endast utföras av behörig personal, men det går visserligen att själv testa sina datorer med hjälp av olika program som går att hämta hem från Internet. Bolaget vill dock ej råka ut för driftsstörningar i samband med testning av utrustning, varvid endast behörig personal ska göra sådan.

Även Leif Boström på Graninge tror att ersättning och skadestånd kan bli följden om energi inte kan levereras. Det kan också bli extra dyrt att i efterhand göra åtgärder. Man måste ha reservrutiner, påpekar Börje Tomelius på Telge Energi. Framförallt på värmesidan har man börjat undersöka detta, men inte på elsidan. Det finns många manuella rutiner som att man exempelvis kan ha en jour som åker runt. När det gäller el- och värmeleveranser måste det bara fungera och det finns egentligen inga alternativ, menar han.
Ove Mählkvist på Sollentuna Energi tror även han att det kan finnas risk för stämningar, men uppfattar inte detta som ett stort hot då alla företag kommer att sitta i samma båt om det inträffar något under nyårsnatten 1999. Alla kommer att stämma alla och den juridiska biten kommer att bli ett undantagsscenario. Att det finns en stämningsrisk från missnöjda kunder till följd av utebliven elleverans tror även Brage Styrström på Energibolaget Botkyrka-Salem AB. Man vill inte garantera kunderna leverans av el utan att vara säker till hundratio procent.
Karl-Åke Söderberg på 2000-delegationen berättar att ÖCB (Överstyrelsen för Civil Beredskap) och SPF (Styrelsen för Psykologiskt Försvar) är organisationer som framförallt är inriktade på krigstillstånd och har som mål att få samhället att överleva och fungera även då. År 2000-problematiken kan liknas ett krigstillstånd. Fenomenet i sig är inget överraskande problem, men en del kommer dock blir överraskade av effekterna, t. ex långa elavbrott eller andra följdverkningar av stora elavbrott. Här måste samhället veta hur man ska agera, menar Karl-Åke Söderberg .
Resultat kvantitativ undersökning


Diagram 20: Risk för avbrott/verksamhetsstörningar

66 procent av bolagen anser risken vara liten för avbrott och verksamhetsstörningar. Det är också fler som anser risken vara obefintlig än de som uppfattar den som stor.

Diagram 21: Risken för stämningar till följd av avbrott

I princip alla (94 procent) anser att risken för stämningar till följd av avbrott är liten eller obefintlig. Endast fyra bolag anser att risken är stor.

Egna kommentarer
I diagram 21 visas att 3 procent tror att risken för stämningar till följd av avbrott är stor, men har ändå inte (vilket visas i diagram 18, s. 78) tagit extraförsäkringar. Även de som anser att det finns en liten risk borde fundera över att ta försäkringar.
Vi tror att den höga procentsatsen vad gäller de som tror att risken för stämningar är liten kan bero på att Sverige inte har en sådan tradition av stämningar som exempelvis USA. I intervjuerna har vi märkt att det finns en splittring av svaren vad gäller stämningsrisken. Många tror att risken finns men att den är liten. Om bevisbördan är annorlunda kanske svaren ändras.
Det är riskabelt om många bolag – trots att de tror att risken för avbrott och verksamhetsstörningar är liten – upplever långvariga sådana. Om detta drabbar många elbolag inom ett och samma geografiska område kan detta i sin tur leda till att andra bolag och privatpersoner inte får el. Verkningarna kan då enligt kaosteorin bli stora. Leder den låga värderingen av risken för avbrott till att bolagen är för dåligt förberedda ifall de råkar ut för störningar vid millenniumskiftet? Få har ju dessutom utformat planer för att minimera eventuella skador (se diagram 17, s. 77) eller tagit extraförsäkringar…

4.9.10”Kunskapsflaskhalsen”

Under 1997-1999 finns det enligt IT-kommissionen en klar risk att IT-arbetsmarknaden kan komma att bli överhettad (IT-kommissionens rapport 1/97, s. 7)⁴⁰. Redan idag råder det brist på personer med kunskap kring den gamla tekniken. En snabb kompetenshöjning hos verksamhetsledare, revisorer och styrelseledamöter är nödvändigt. Vad som behövs är personer som förstår år 2000-problemet, som kan anpassa informationssystemen, testa de år 2000-anpassade systemen och leda projekten.

Det finns inte många programmerare som är specialiserade på lösa år 2000-problematiken. Jan Freese menar att det i Sverige skulle behövas kanske 50 000 programmerare som inte finns, och i den mån de finns är deras kunskaper om de gamla programmeringsspråken ofta begränsade (Reeve, Mc Ghee 1997, s.14). På universitet och högskolor är det ingen som lär eleverna hur man ska göra åtgärder för att lösa problematiken. Erfarenheter får programmerarna vid egna testningar på bekostnad av sina uppdragsgivare. Svårigheten ligger inte i själva programmeringsarbetet utan i att finna den kod som behöver justeras. Företagen står även inför problem med att kunna behålla personerna som innehar den kunskap som krävs för detta arbete, så att de inte byter till ett annat företag med bättre betalt. Frågan måste ställas om man har råd att förlora dessa programmerare då dessa är en bristtillgång (Keogh 1997, s.18-21).
När alltfler företag börjar inse vad som behöver göras kan man enligt IT-kommissionen vänta sig en flockefterfrågan där bolagen kommer att slåss om kompetenta medarbetare (IT-kommissionen 1/97, s. 7)⁴¹. Programmerares och projektledares löner kan då stiga enormt, vilket kan leda till en omfattande turbulens på arbetsmarknaden. År 2000-problematiken är omfattande men det gäller att inte överreagera. Det finns många säljare, konsultfirmor och tekniker som är mer än villiga att hjälpa till. De tror att företagen som köper dessa tjänster är villiga att betala vad som helst för att få allt att fungera normalt. Om företagen har väl genomtänkta projekt med kostnadsplanering behöver man inte hamna i händerna på dessa utan kan få en stark förhandlingsposition och därmed få ned kostnaderna (Keogh 1997, s. 55).
Resultat kvalitativa undersökningar
Många av företagen har sagt att de kommer ta hjälp av konsulter i sitt 2000-arbete. Det verkar som om tid är den vara det är ont om och inte pengar. Några år efter millenniumskiftet kan dessa personer bli överflödiga, då efterfrågan minskar till ursprunglig nivå.
Kai Honkonen på 2000-delegationen anser att Sverige inte har kommit till den nivå där företagen verkligen börjar efterfråga den kompetens som krävs för att lösa år 2000-problemen. I USA är läget helt annorlunda, vilket dock kan bero på att de kommit längre i sitt arbete med detta problem. Begärligheten av denna typ av personal kommer att öka även i Sverige, men den kommer alldeles försent, menar Karl-Åke Söderberg på 2000-delegationen. Om den stora efterfrågan kommer i höst finns det inga resurser för att täcka den. Kai Honkonen tycker att det är viktigt att få fram dessa signaler så att man arbetar på att få fram tillräckligt med kompetens. Kenneth Ahl på Stockholm Energi AB nämnde att man har behövt ta kontakt med före detta anställda med garantipension för att få kompetent arbetskraft. På Vattenfall har man varit inne på att ta in tidigare anställda, men än så länge har detta inte behövts.
I hearingen i december 1996 trodde IT-kommissionen – med tanke på hur sent företag låg i sitt arbete med att behandla år 2000-problematiken – att det skulle behövas resurser ganska snart (under våren 1997). Vid den tidpunkten delade även alla leverantörer denna uppfattning och började anställa personal samt förbereda sig för efterfrågan som dock uteblev, berättar Kai Honkonen och Karl-Åke Söderberg. Senare under hösten 1997 vid en sk ”minihearing” gjordes förfrågningar hos de största konsultföretagen, vilka meddelade att de inte märkt av någon större efterfråga. 2000-delegationen menar att den börjar öka i dag, men anser att den kommer ungefär ett år försent.
En fördel för Telge Energi är att man inte har gamla datasystem vilket gör att man slipper ta in gammal kompetens för att göra omprogrammering i t.ex. programmeringsspråket cobol. Problemet är dock att man saknar annan kompetens och att det är svårt att hitta bra konsulter eftersom dessa redan är uppbokade. Det man kommer att göra inom bolaget är att inventera, prioritera och testa. En stor del av testerna kommer man dock att köpa in hjälp till. Peter Brolin på Enator tror själv att konsulthjälp kan bli en flaskhals. Redan i dag är det svårt att få bra konsulter om man inte redan har knutit kontakter. Konsultbolagen söker ständigt efter kompetent personal till följd av att kunderna efterfrågar deras tjänster alltmer.
Enligt Kerstin Algéus från Lidingö Energi är personalen den trånga sektorn i företaget. Det hjälper dock inte att bara skjuta till pengar om man inte vet vad som ska bytas ut eller justeras. Börje Tomelius på Telge Energi menar att man måste vara medveten om att år 2000-problematiken är en guldgruva för konsulter och att de måste frammana en katastrofstämning. Samtidigt tycker han att det är bra att problemen tas upp och att man måste finna en balans mellan detta och katastrofstämningar.
Resultat kvantitativ undersökning
En ”kunskapsflaskhals” skulle kunna bli konsekvensen av en hög efterfrågan på kompetent arbetskraft som ej möts av ett tillräckligt utbud.


Diagram 22: Risk för en ”kunskapsflaskhals”

I diagrammet kan man utläsa att de flesta respondenterna anser att risken för att inte kunna få kompetent personal är liten eller obefintlig. Endast 13 procent ser risken som stor.

Egna kommentarer
I motsats till vad IT-kommissionen tror anser närmare 85 procent att det är liten eller ingen risk att inte kunna få tillräckligt mycket kompetent personal. Vi har inte funnit något samband mellan i vilken fas företaget befinner sig i och om de ser risken att inte få tillräckligt med kompetens som stor.
I intervjuerna verkar svaren mer ha följt linjen att personal och kunskap är en potential flaskhals för företagen och många har redan tagit konsulter till hjälp i arbetet. Konsulterna själva säger att de upplever en stor efterfrågan på deras tjänster för tillfället. Även IT-kommissionen ser risken med att inte kunna få kompetent personal som stor. Detta kan enligt oss tyda på att företagen undervärderar risken eller att den övervärderas av andra källor. Efterfrågan på kompetent personal i form av programmerare och konsulter kan skilja sig åt beroende på vad man behöver hjälp till. För de bolag som har nyare system eller överväger att byta ut många av de nuvarande kan frågan bli mindre braskande. Om konsulter däremot behövs för testning av system kan efterfrågan uppstå och flaskhalsen bli ett faktum.