Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

3.4Kaosteori

Millenniumproblematiken skulle kunna beskrivas utifrån kaosteorin. En enda vattendroppe som faller i en lugn damm ger verkningar som kan kännas runt hela dammen i form av små krusningar som fortplantas över ytan. Kaosteorin säger också att en fjäril som slår med vingarna i Sydamerika orsakar oväder i Europa. Den lilla varelsen sätter igång en kedjereaktion som ändrar den globala händelseutvecklingen, vilket även blir fallet med det lilla datorfelet, (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 20). Ett litet fel i en enstaka dator kan fortplanta sig via sammankopplingen med andra datorer och sprida sig utanför organisationen. Reeve och Mc Ghee tror att problemet är mycket allvarligare än dagens tänkande tyder på och bara att en procent av företagen kollapsar kan leda till en plötslig ekonomisk kris. I och med att dessa företag stoppas och faller samman kommer också deras underleverantörer, kunder och alla andra uppströms och nedströms i affärskedjan att ta skada. Detta kommer att ge effekter i hela samhället. Om el inte levereras drabbas andra företag och privatpersoner, som i sin tur påverkar andra.

4Avhandling – resultat och analys

‘När folk först hör talas om det här kan de inte tro att det är ett allvarligt problem, men när man börjar tänka igenom konsekvenserna och konsekvensernas konsekvenser, kunde det bli alldeles enormt’

Professor Keith Bennett, Durham University¹⁵

Problemen kring år 2000 har länge varit kända i IT-världen. Det är dock först en bit in på 90-talet som problemen började beaktas i större utsträckning vid utveckling av nya system. De som skapat system och program har ofta underskattat deras livslängd, vilket lett till att många inte beaktat datumproblematiken. Även hårdvaruanknutna problem finns, relaterade till utrustning inbyggd i mikroprocessorer med funktionalitet knuten till datumlogik¹⁶. Det är inte datorerna som gör misstagen. Programmerare som skriver instruktioner som datorerna följer och de som skriver affärsreglerna som dessa programmerare följer är de som gör misstagen. Dessa instruktioner utförs blint av datorerna om och om igen (Keogh 1997, s. 7).

År 2000-problemet innefattar att:

• 
  årtal anges med två istället för fyra siffror, vilket innebär att matematiska beräkningar (t.ex. multiplikation och division) samt sortering och jämförelser av data år ”00” blir felaktiga.
  
• 
  det är osäkert vilka mikroprocessorsystem som klarar av att slå om till år 2000 och om dessa kommer att relatera till år 1900 eller år 2000.
  
• 
  98 och 99 ofta använts som felkoder eller som koder för ”slut på indata”, ”kontroll”, ”skräp” och ”oändlighet”.
  
• 
  år 2000 är skottår.
  

År 2000-problemet påverkar inte bara befintliga programsystem utan även maskinvara, programspråk och ”icke-IT”-system såsom passersystem, telesystem, reläskyddsystem i ställverken och diverse apparater.

Ett land som kommit långt i sitt arbete med år 2000-problematiken är Storbritannien vilka insett de stora konsekvenser som problemet medför. I ett tal av Storbritanniens premiärminister Tony Blair betonar han att elektricitet, gas, vatten och transportsystem är sådana delar av infrastrukturen där företagen inte får misslyckas i sitt arbete med 2000-problematiken¹⁷. Åtgärder för problematiken måste vidtas på lokal, nationell och internationell nivå. Man måste agera på den lokala nivån eftersom varje del av landet står inför olika risker. På den nationella nivå samlas organisationer för att dela med sig av sina erfarenheter. Det gäller att företag har katastrofplaner i fall fel uppstår i deras system eller i andras system. Eftersom länder i dag handlar på en global marknad kommer andras länders problem även bli sina egna, vilket kräver att man agerar på en internationell nivå. Den brittiska regeringen har bl. a identifierat fem områden där internationella kontakter är viktiga. Dessa är energi, telekommunikation, finansiering, försvar och transport.

Vi kommer i detta kapitel börja med en beskrivning av energibranschen och parterna i arbetet med 2000-problematiken. Därefter tar vi upp två av de problem som IT-kommissionen har identifierat och kopplar detta till vår undersökning. På detta följer en diskussion kring hur kostnaderna för millenniumarbetet i företagen ska bokföras. Det råder idag en viss förvirring hos många företag om hur detta ska ske. Vi tar sedan upp de av IT-kommissionen framtagna symbolerna för märkning av produkter som klarar millenniumskiftet. Efter detta börjar beskrivningen av vår undersökning utifrån den modell vi presenterade i kapitel ett – ”Fyrstegs- raketen ”: vilka problem företagen ser, hur man påbörjar arbetet med millenniumproblematiken, de val av åtgärder man gör och slutligen de ekonomiska och tekniska konsekvenserna av hanteringen.

Vi kommer att redogöra för de resultat vi fått från intervjuerna och enkäten under respektive avsnitt. Vi redovisar resultaten från förundersökningen tillsammans med den kvalitativa huvudundersökningen under rubriken ”resultat kvalitativa undersökningar”, då vi anser att den kvalitativa delen huvudundersökningen är en förlängning av förundersökningen och inte en helt separat del. Förundersökningen ligger som tidigare sagt till grund för huvudundersökningen i vilken vi fördjupat oss i de intressanta frågorna. Enkätundersökningen kommer dock att redovisas separat som ”resultat kvantitativ undersökning” då den riktade sig till den totala populationen av elnätbolag. De diagram som finns är alla från enkätundersökningen. Slutligen ger vi en kommentar till och gör en jämförelse mellan resultaten under rubriken ”egna kommentarer”.

4.1Beskrivning energibranschen

1996 avreglerades energimarknaden, vilket skapade en konkurrenssituation mellan de olika energibolagen. Vi har valt att behandla de svenska nätbolagen, vilka i oktober 1997 uppgick till 206 stycken (Sveriges Elleverantörer 1997, förordet)¹⁸. I storlek varierar dessa mellan små ekonomiska föreningar med en i princip obefintlig omsättning i GWh till jättar med en omsättning på över 22 000 GWh.

För att öka läsarens förståelse av nätbolagens roll i ett energibolag har vi valt att göra en kort beskrivning av sambandet mellan nätbolag, handelsbolag och kraftbolag. Många energibolag består ofta av alla tre delarna, men vissa har endast hand om en eller två av delarna.
Nätbolagen sysslar med distributionen av energin. De nät man har för distribution går endast genom det geografiska område man är verksam i, vilket gör att ett stockholmslokaliserat nätbolag endast har nät i Stockholm. Det är nätbolagen vi valt att undersöka.
Handelsbolagen har som namnet antyder hand om själva handeln kring energin. Handelsbolagen sysslar med den abstrakta elhandeln där man köper och säljer energi, vilken man inte behöver producera själv. Denna energi kan vara i form av el, värme, kyla och gas.
Kraftbolagen äger och förvaltar själva kraftproduktionen. Man producerar oftast el, men även ovanstående energiformer förekommer.
De partners som arbetar med år 2000-problematiken är förutom energibolagen myndigheter och branschorgan vilka beskrivs nedan. Dessa har bildat samarbetet El År 2000.
Svenska Kraftnät är en myndighet som svarar för en stor del av elöverföringen längs vägen från älvar, dammar, kraftstationer och driftscentraler. Man har ansvar för elförsörjning med en direkt kontroll över stamnätet och den samlade energibalansen. Svenska Kraftnät är även systemansvarig myndighet med övergripande ansvar för att elektriska anläggningar samverkar så att balansen mellan produktion och förbrukning av el upprätthålls på ett driftsäkert sätt. Dessutom beslutar man om beredskapsåtgärder i verksamheter som omfattas av ellagen. Energibolagen konkurrerar med varandra om att få transitera kraften via Svenska Kraftnät. Detta innebär att oavsett om det är vatten- eller kärnkraft man sysslar med så måste Svenska Kraftnät kunna hantera år 2000-problematiken för att slutanvändaren överhuvudtaget ska kunna få någon el.
Svenska Kraftverksföreningen är elproducenternas branschförening och en av parterna i samarbetsprojektet El År 2000. De svenska energibolagen har via Svenska Kraftverksföreningen påbörjat ett arbete inför millenniumskiftet där föreningen har en sammanhållande funktion. Det man vill säkerställa är Svenska Kraftnäts stamlinjenät, dvs 400- och 220-kilovoltsledningarna.
Sveriges Elleverantörer (SVEL) är även de en av parterna i samarbetsprojektet, vilka dessutom har startat ett internt projekt med en arbetsgrupp för detta. Denna arbetsgrupp ska ta fram ett underlag för medlemmarnas eget arbete med millenniumproblematiken vad gäller inventering och kontakter med leverantörer. Under september i år ska detta arbete vara färdigt och den information man sammanställt ska föras in i en databas, tillgänglig via Internet.
Elforsk är elbranschens gemensamma forsknings- och utvecklingsbolag. El År 2000 genomförs inom Elforsk och bolaget har varit ”motorn” i detta samarbetsprojekt. Elforsk ska driva ett antal arbetsgrupper och kontinuerligt sprida information till branschens företag, bland annat via hemsidan på Internet.