Vi har delat upp beskrivningen av vår informationsinsamling i två delar: sekundärkällor och primärkällor. Den senare innefattar ögonvittnesskildringar och förstahandsrapporteringar, medan den förra består av övriga källor (Patel, Davidsson 1994, s. 56).
2.5.1Sekundärkällor
Vi började med att söka på Internet för att finna information kring millenniumskiftet och företag med olika utgångspunkt i problemområdet. De sökord vi använt oss av för att finna relevant information har bl.a. varit år 2000, Y2K, millennium, millenniumskiftet, millenniumbomb, risk management, IT-kommissionen, och Statskontoret.
Då detta är ett relativt nytt område finns det än så länge mest skrivet i datatidskrifter och i populärvetenskapliga artiklar. Dock har en del universitet och företag, både i Sverige och andra länder, lagt upp länkar till sidor om detta. Många av de artiklar vi har funnit har legat utlagda på Internet.
Vi har även letat efter artiklar i dagspress, vanliga tidskrifter samt i Stockholms universitets CD-romarkiv. Utöver detta har vi funnit ett antal böcker som behandlar problematiken.
2.5.2Primärkällor
Problemet med de sekundärkällor som finns är att de oftast behandlar den tekniska aspekten av problemet och fokuserar på hur man tekniskt och metodiskt ska lösa det. Det vi var intresserade av var att se vilka handlingsalternativ bolagen väljer för att hantera millenniumskiftet samt vilka konsekvenser de anser vara troliga. För att erhålla denna information valde vi att göra intervjuer med företrädare för olika organisationer samt sedan göra en enkät för att få den information vi önskade. Vi har även ringt och sänt e-post till olika personer för att få kunskap kring vissa frågor.
2.6Forskningsöverväganden
Då man skriver uppsats finns det ett antal viktiga överväganden man måste göra. Dessa handlar om etik, objektivitet kontra subjektivitet samt validitet och reliabilitet. Avsikten med dessa överväganden är att säkerställa att respondenterna förstår vad intervjuerna går ut på och att de uttalanden de gör inte ska missbrukas. Dessutom ska uppsatsen hålla en viss kvalitet genom att andra ska kunna värdera den information vi använt oss av och kunna kontrollera att vi undersökt det vi ämnat undersöka.
2.6.1Etik
För att få personer att deltaga i undersökningen är det mycket viktigt att man noga förklarar vad informationen ska användas till och att man lovar att inte använda informationen till andra ändamål.
Det humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har i sin etiska kommitté ställt upp följande etiska regler för humaniora och samhällsvetenskap (Dahmström 1991, s. 60):
-
De berörda ska informeras om alla inslag i undersökningen som kan påverka deras vilja att deltaga.
-
De berörda ska lämna sitt samtycke till medverkan. Inga påtryckningar får förekomma.
-
Det får inte finnas något beroendeförhållande mellan forskare och deltagare/uppgiftslämnare.
-
De berörda ska informeras om att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan att det får negativa konsekvenser för dem.
-
Känsliga uppgifter ska hanteras så att de inte hamnar i orätta händer.
-
Personuppgifter som insamlas för forskning får inte användas av myndighet för åtgärder mot den undersökte.
Vi har försökt leva upp till dessa riktlinjer genom att vi t.ex. försäkrat oss om respondenternas medgivande till bandupptagning samt genom hans/hennes möjlighet att korrigera uppgifter i intervjuerna som han eller hon inte vill ska komma till allmän kännedom. Respondenterna har också lämnat samtycke till medverkan i en intervju. Våra möjligheter till påtryckningar är som studenter givetvis minimala. Inför undersökningarna har vi klargjort vårt syfte med dessa samt förklarat att rådatan inte kommer att användas i andra undersökningar än denna. Som vi påpekat ovan i avsnitt 2.4.3.1 ”Utformning av enkäten” har vi betonat att respondenterna svarar konfidentiellt och att de inte ska gå att identifieras av utomstående.
2.6.2Objektivitet/Subjektivitet
Idealet har länge varit att forskaren ska vara objektiv (Holme, Solvang 1991, s. 155). Han/hon ska på avstånd observera det som studeras och inte vara en del därav. För att kunna jämföra det man kommer fram till med det generella (teorin) och kunna generalisera har det varit önskvärt att hålla sig objektiv. Problemet är dock att forskaren varken är eller kan vara helt neutral och objektiv utan alltid tar med bitar av sig själv.
Speciellt tydligt kan detta bli i ett intervjusammanhang, där det är svårt som forskare att hålla sig helt neutral och inte visa genom gester, minspel eller kroppsspråk hur man uppfattar något den intervjuade säger. Denne kan inte heller undvika att ge oss meddelanden på en undermedveten nivå genom sitt kroppsspråk och annat han/hon inte är medveten om. Vi bär alltid med oss tidigare förvärvade kunskaper, erfarenheter, värderingar och fördomar i vår mentala ryggsäck, vilken vi inte kan ta av oss som forskare även om det – speciellt i den positivistiska traditionen – varit önskvärt. Den tyske filosofen och samhällsforskaren Jürgen Habermas menar att det vetenskapliga arbetet alltid präglas av de värderingar man utgår från och att kunskap och intresse hänger samman (Holme, Solvang 1991, s. 31). Att man i många situationer måste utgå från subjektiva förutsättningar betyder dock inte att man lämnar fritt spelrum för sina värderingar och fördomar (Holme, Solvang 1991, s. 37). Man måste göra klart för sig vilka värderingar man har och redogöra för dessa så att den som läser ens rapport själv ska kunna följa den process som givit resultaten.
Vi anser att det inte är möjligt för oss som forskare att vara helt neutrala, men vi har i de frågeformulär vi utformat haft som målsättning att formulera frågor på så sätt att vi inte har lagt in egna värderingar, värdeladdade ord eller annat som kan få respondenten att svara på ett sätt som påverkats av oss. När vi ska tolka respondentens svar har vi även då haft som vår ledstjärna att försöka hålla oss så neutrala vi kan och försökt att inte läsa in annat i svaret än det som personen uttryckligen sagt/skrivit.
Vi utgår även från att de personer vi intervjuar inte är s k ”rationella agenter” som har en total överblick över de handlingsalternativ som står dem till buds och de konsekvenser dessa ger upphov till. Vi anser även att de kan komma att underskatta risker och överskatta sina prestationer. Detta leder ju givetvis till att de svar vi får inte kommer att vara helt objektiva från deras sida, men detta ligger utanför vår kontroll. Som forskare kan vi endast vara medvetna om detta när vi bearbetar det material vi samlar in och försöka hålla en kritisk inställning där vi inte sväljer allt som sägs. En viktig aspekt på detta är också att dessa personer endast ska svara vad de tror och själva anser.
2.6.3Validitet och reliabilitet
Både validitet och reliabilitet är termer för osäkerhet vid insamlandet av information och står i ett visst förhållande till varann. Hög reliabilitet är enligt Patel och Davidsson ingen garanti för hög validitet, men låg reliabilitet ger låg validitet. Fullständig reliabilitet är också en förutsättning för fullständig validitet (Patel, Davidsson 1994, s. 85). Vi måste i undersökningen försäkra oss om att vi får information kring om det vi vill och att denna information är säker.
Validitet innebär att vi vet att vi undersöker det vi har faktiskt har tänkt undersöka. Om vi vill mäta något gäller det att de instrument vi använder oss av mäter detta. Det är lätt att ”bli blind” och inte upptäcka att man gör misstag. För att minimera denna risk kan man låta en utomstående granska instrumenten (Patel, Davidsson 1994, s. 86). Vi har tänkt låta andra personer utöver handledaren läsa igenom vår uppsats och komma med kommentarer och kritik. Ett annat sätt är att man jämför utfallet på instrumentet med det utfall man får med ett annat instrument. Detta kan ske genom att man jämför utfallet på en enkät med utfallet på en intervju. Då vi gör både intervjuer och enkäter kan vi jämföra resultaten från de olika undersökningarna. En ytterligare hjälp för att stämma av att vi undersöker det vi har tänkt undersöka är att ständigt återgå till syfte och problemformulering.
Reliabilitet innebär att vi undersöker på ett tillförlitligt sätt och att instrumentet står emot olika slags slumpinflytanden. Det enda fall där man kan nå ett korrekt mått på reliabiliteten är då man använder sig av ett instrument som ger varje individ en poäng, t.ex. en attitydskala (Patel, Davidsson 1994, s. 87). I andra fall får man försöka försäkra sig om att undersökningen är tillförlitlig på andra sätt. Vid intervjuer ger en tränad intervjuare god reliabilitet genom sin träning i att inte göra egna bedömningar vid registrering av svaren. En standardiserad intervju leder också till förhållandevis god reliabilitet. Patel och Davidsson nämner intervjuareffekten som en variabel som kan påverka reliabiliteten negativt genom att intervjuaren uppträder på ett sådant sätt att respondenten förstår vad som förväntas av dem.
Vi har försökt uppnå en god reliabilitet genom att vi alla tre deltar vid intervjuerna och gör anteckningar samtidigt som vi bandar intervjun för att senare kunna gå tillbaka till den och lyssna av vad som sades ordagrant.
Enkäten ger oss den minsta möjligheten att kontrollera tillförlitligheten i förväg (Patel, Davidsson 1994, s. 88). Det enda man kan göra är att förvissa sig om att respondenterna uppfattar den på det sätt vi tänkt oss. Av yttersta vikt är instruktionerna till enkäten och frågorna däri. Dessa måste vara uppställda så att de enkelt går att besvara och formulerade så att de inte går att missförstå. För att dessa punkter ska vara uppfyllda kan man i förväg testa enkäten på en grupp som liknar den tänkta gruppen eller andra utomstående som t.ex. vänner och kollegor. Man vet inte om en enkät kan ses som reliabel förrän man ser hur den är besvarad. Blev många frågor obesvarade? Markerade respondenterna fler alternativ än vi bett om? Av denna anledning är det klokt att göra en test av enkäten innan man sänder den till den utvalda respondentgruppen.
Dostları ilə paylaş: |