Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

2.3Kvalitativ förundersökning

För att få mer djup och större riklighet i materialet har vi valt att starta med en kvalitativ metodform, personliga intervjuer. Kvalitativa data och metoder har sin styrka i att de visar på totalsituationen. Denna helhetsbild kan öka förståelsen för sociala processer och sammanhang. Den skapar också en närkontakt med de undersökta personerna, vilket öppnar för en bättre uppfattning om en enskilds livssituation. Metoden har främst ett förstående syfte. En mycket viktig del i undersökningar som grundas på denna typ av metoder är att skapa en grund för teorikonstruktion.

Ett annat syfte med en kvalitativ undersökning som gjorde att vi valde att börja med denna är att den kan öka informationsvärdet (Holme, Solvang 1991, s. 114). För att kunna uppnå detta måste man få så stort informationsinnehåll som möjligt. Detta sker genom att man försäkrar sig om största möjliga variationsbredd i urvalet. Ett annat sätt att öka informationsvärdet är att intervjua personer som med all säkerhet har god kunskap om det man undersöker. Man utgår ofta från små urval av det skälet att man vill kunna få en överblick över informationen. Om man försöker få tag i ett urval som inte är representativt eller har en typisk åsikt kan man belysa problemställningen ur flera olika synvinklar (Holme, Solvang 1991, s. 87ff). Detta har vi försökt uppnå genom att intervjua personer som har olika anknytning till problemställningen, både elnätbolag likväl som systemleverantörer och konsulter. Flexibilitet är också en viktig bit av de kvalitativa undersökningarna. Om man under studiens gång märker att man inte fått med vissa frågeställningar eller om de formulerats fel, kan detta åtgärdas i senare intervjuer. Själva upplägget är också flexibelt såtillvida att frågorna inte är fasta samt att deras ordningsföljd kan ändras.

2.3.1Intervjuerna

För att få en helhetsbild av problemområdet och kunna tränga in i problematiken har vi valt att genomföra ett antal intervjuer med olika företag i olika branscher. Denna kvalitativa metod anser vi vara det bästa alternativet för att få en djupare insikt i hur företagen uppfattar år 2000-problemet och hur det påverkar företagens deras val av åtgärder. Anledningen till att vi inte velat göra enkäter i förundersökningen är att vi inte vill begränsa respondenten i dess svar utan möjliggöra en friare diskussion, vilket kan öka vår kunskap.

Intervjuerna kommer att ha en ostrukturerad karaktär och mer anta formen av ett samtal med ömsesidigt informationsutbyte. Vi kommer – vilket vi nämnde i kapitel 1 – arbeta utifrån ”Fyrstegsraketen”, men frågeställningen kommer att vara öppen och intervjupersonen kommer att få utveckla sina svar så mycket som behövs. Även ämnen som inte står på intervjumallen kan komma upp. Dels kanske personen själv vill diskutera något som vi inte tänkt på, dels är det också möjligt att en fråga leder till en annan och att man därigenom kommer in på relevanta områden allteftersom intervjun pågår.
Intervjuer ställer stora krav på forskaren. Holme och Solvang för fram att han/hon måste kunna sätta sig in i den intervjuades situation och förstå hur personen upplever sin situation (Holme, Solvang 1991, s. 114). Forskaren får inte föra in sin egen uppfattning eller sina åsikter och därigenom påverka den intervjuade. Dessutom måste han/hon vara uppmärksam på icke-verbala reaktioner hos intervjupersonen. Krav finns också att forskaren ska vara insatt i och kunna följa upp de problemområden som den intervjuade berättar om. Det är viktigt att den intervjuade känner att forskaren lyssnar till honom och tar hans uppfattningar på allvar. Den intervjuade ska också ha deltagit i intervjun av egen fri vilja och fått vetskap om vad de medverkar i. Om forskaren uppfyller de krav som ställs på honom/henne kommer en känsla av tillit att uppstå och intervjun kan bli givande för båda parter.
När man skriver ut bandade intervjuer kan man antingen välja mellan att skriva ut intervjun i sin helhet eller att skriva ut de viktiga partierna ordagrant och summera övriga. För att spara tid räcker det ofta med det andra alternativet, vilket vi också har valt. För att få klarhet i vad intervjupersonen sagt om det inte framgår på bandet och för att få godkännande av intervjun de har vi föreslagit att vi ska sända över intervjuutdraget till den intervjuade om han/hon så önskar. Detta ger den intervjuade möjlighet att rätta och komplettera med sådant som inte kommit med som personen ser som intressant.

2.3.2De intervjuade

Vi har intervjuat Stockholm Energi, SL Data, systemleverantören Cisco samt IT-kommissionen i förundersökningen. Att Stockholm Energi kom in redan i denna fas av undersökningen beror på att de var de första vi fick information om som hade påbörjat sitt arbete med år 2000. Vid denna tidpunkt hade vi inte beslutat oss för vilken bransch vi skulle undersöka. SL Data valde vi att intervjua då vi ville se hur en annan bransch med ett stort beroende av styr- och signalsystem hanterade år 2000-problematiken. Cisco ville vi intervjua eftersom vi sett att de hade listat sina system på sin hemsida med beskrivningar av om de klarade millenniumskiftet eller ej. IT-kommissionen har i sin 2000-delegation anordnat s k hearings med företrädare för olika bolag i olika branscher. Genom att intervjua dem hoppades vi få en djupare inblick i år 2000-problematiken och en ökad förståelse för hur bolag hanterar denna.

För exempel på frågor se bilaga 1 för frågor till bolagen i förundersökningen och bilaga 2 för frågor till Cisco.

2.3.3Metodproblem kvalitativa undersökningar

Som med alla metoder finns det vissa problem som kan påverka undersökningen. Dessa kanske inte helt kan reduceras, men om man är medveten om vilka de är kan man i alla fall minimera dem. De metodproblem som finns i denna undersökningsform har till stor del att göra med intervjuaren. Respondenten kan ge olika svar beroende på vem intervjuaren är (Aaker, Kumar, Day 1995, s. 205). Detta kommer att påverka hans eller hennes ”öppenhetsgrad” gentemot intervjuaren och resultatet kan bli oärligare/ärligare och ytligare/djupare svar. Intervjuaren kan också på olika sätt påverka vilka svar denne får. Även om frågorna i sig inte är ledande kan kroppshållning, hmm-anden, suckande och dylikt påverka svaren. Ett problem är också att företaget troligen ej kommer att ge ett svar som säger att företaget går i konkurs eller får kraftiga störningar. Detta har vi försökt minimera genom att intervjua andra bolag än elnätbolag.

En nackdel med flexibiliteten är att det kan bli svårt att jämföra information från olika enheter (Holme, Solvang 1991, s. 88). Generalisering och representativitet är inte heller några centrala syften i en kvalitativ undersökning (Holme, Solvang 1991, s. 114).
Ett problem vi ser med den kvalitativa metoden är att det inte finns några riktlinjer för hur analysmetoderna ska gå till. Då man får ett så omfattande material att arbeta med som den kvalitativa undersökningsmetoden ger riskerar man att inte kunna analysera datan på ett bra sätt, vilket kan påverka slutprodukten negativt. Detta problem har vi försökt hantera genom att allteftersom analysen fortskrider kategorisera den data som genereras. Därmed har vi kunnat utesluta frågor som inte längre känns relevanta för den fortsatta undersökningen.

2.3.4Lärdomar från förundersökningen

I början av vår undersökning hade vi genom vår litteratursökning funnit ett antal möjliga konsekvenser. Dessa utökades och styrktes i förundersökningen. Här kom vi in på att det kan bli utslagning av elnätbolag i samband med millenniumskiftet.

Vi lärde oss också att det kan bli konsekvenser i alla system, ej endast i ekonomisystemen som vi först tänkt utgå ifrån. I huvudundersökningen ställde vi således frågor kring påverkan på samtliga system. En annan lärdom var att det fanns fyra alternativ vad gäller de åtgärder man gör i systemen: köpa, uppgradera, avveckla samt inte göra något alls. Vi fick även reda på att problematiken behandlas på hög nivå, i regering och riksdag.
Runt denna tidpunkt började vi skriva teori kring systemvetenskap, då vi fann att problemet är starkt anknutet till detta genom det stora inslaget av datasystem.