Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

2.4Huvudundersökning

Vi har delat in vår huvudundersökning i två delar: en kvalitativ intervjudel där vi kommer intervjua sju elnätbolag i Stockholmsområdet samt en kvantitativ enkätundersökning som kommer innefatta alla elnätbolag i Sverige. Den kvalitativa undersökningen kommer att ha samma kännetecken, fördelar och nackdelar som den kvalitativa förundersökningen vi beskrivit i tidigare avsnitt i detta kapitel, varvid vi valt att inte upprepa dessa här.

2.4.1Kvalitativ del - intervjuerna

I denna del av undersökningen gjorde vi intervjuer med sju elnätbolag i Stockholm. De svar vi fick i denna del skulle ge oss möjligheten att ställa relevanta frågor i enkätundersökningen så att vi skulle kunna svara på vår problemformulering. Att vi valde att göra intervjuer med bolagen i Stockholmsområdet har sin naturliga förklaring i reseavståndet.

Det urval vi gjorde var att ur Sveriges Elleverantörers förteckning över de svenska elnätföretagen ta ut de 15 stockholmslokaliserade bolag som fanns och ur dessa slumpmässigt välja fyra bolag som hade en omsättning större än respektive mindre än 500 gigawattimmar (GWh) förra året. Anledningen att vi valde denna siffra var att när vi studerade listan över Stockholmsbolagen såg att medianen låg runt 500 GWh. För att få en jämn fördelning hade vi således målsättningen att intervjua fyra bolag över och fyra bolag under denna omsättning.
Vi kontaktade dessa bolag via telefon och bad att få tala med år 2000-ansvarige. Dock hade vi problem med att få ihop fyra av de mindre bolagen. Efter att ha kontaktat åtta sådana bolag och blivit avvisade av fem resulterade detta i att vi endast träffade tre mindre bolag. Eftersom vi i denna undersökningsdel inte har för avsikt att göra generaliseringar anser vi att detta bortfall inte påverkar undersökningen negativt. De bolag som vi kontaktade och senare intervjuade var:
Omsättning mindre än eller lika med 500 GWh: Lidingö Energi AB, Sollentuna Energi och Väsby Teknik
Omsättning större än 500 GWh: Energibolaget i Botkyrka Salem AB, Graninge, Telge Energi AB och Vattenfall.
Varje intervju tog ca en timme. För exempel på frågor se bilaga 3.

2.4.2Lärdomar från den kvalitativa huvudundersökningsdelen

I denna undersökningsdel kom vi in på att det finns en försäkringsaspekt på problemet. Här kom vi på att vi kunde använda oss av teorierna kring risk management och kaosteorin. De bolag vi intervjuade tog upp att de skapat olika organisationer för arbetet med millenniumproblematiken, varvid vi kände att teorier kring förändringsanalys blev intressanta. Vi kunde vid detta lag särskilja olika typer av system samt se att det fanns en skillnad i prioritering av arbetet med millenniumskiftet. Efter denna undersökning hade vi fått tillräckligt mycket kunskap för att kunna formulera väsentliga frågor till enkäten, genom att ha fångat upp alla de konsekvenser de intervjuade bolagen kunde tänka sig.

2.4.3Kvantitativ del - postenkäten

För att undvika den kvalitativa undersökningens problem med jämförelse av enheter är den kvantitativa studien inriktad på standardisering av undersökningen. Detta gör att man separerar utveckling av problem och teorier ifrån den konkreta informationsinsamlingen. Den kvantitativa metoden avgör också vilka svar som är tänkbara. Ny information som kommer fram får inte leda till förändringar i planeringen och uppläggningen. Av denna anledning valde vi att lägga den kvantitativa enkätdelen i ett sent stadium av vår undersökning. Standardiseringen innebär också att alla undersökningsenheter får samma frågor och svarsalternativ. Forskaren styr med andra ord insamlingen av information i stor utsträckning. Styrkan i den kvantitativa undersökningen är att den möjliggör generalisering.

Vi har valt att göra en survey, vilken kännetecknas av att man gör undersökningen på en större, avgränsad grupp. Av dessa finns tre olika typer (Aaker, Kumar, Day 1995, s. 206): personlig intervju, telefonintervju och postenkät, där vi har valt att göra den sistnämnda. En anledning till att man vill få primärdata är att den information man söker inte finns tillgänglig sedan tidigare. Fördelen med surveys är att man kan få information om en stor mängd variabler eller djupare kunskap kring en mindre mängd (Patel, Davidsson 1994, s. 43). Ofta används surveys för att få svar på frågor som vad, var, när, hur.
I enkäten är samtliga frågor och deras inbördes ordning specificerad i förväg (se bilaga 4). För att kunna nå ut till ett stort antal personer under en relativt kort tid har vi som nämnts ovan valt att använda oss av postenkäter.

Utskick av

enkäten via post

Uppföljningssamtal via telefon med de som inte svarat



Figur 6: Arbetsgång vid postenkät (Källa: Aaker, Kumar, Day 1995, s. 232)
För att kunna göra generaliseringar har vi valt att undersöka alla bolag i populationen, dvs gjort en totalundersökning av de svenska nätbolagen. Vi använde oss av de adresser som fanns i Sveriges Elleverantörers förteckning över de svenska elnätföretagen 1997 och adresserade kuverten till år 2000-ansvarig. Då vi valde att göra en totalundersökning sände vi ut enkäter till 206 elnätföretag runt om i Sverige (Sveriges Elleverantörer 1997, förordet). Av de 117 bolag som fanns med i förteckningen fanns några som bestod av flera delbolag⁹. Där valde vi att räkna ihop deras omsättning och betrakta dem som ett enda bolag. Detta ledde till att vi nådde siffran 206 bolag.

2.4.3.1Utformning av enkäten

Det viktiga vid konstruktionen av ett frågeformulär är att man först klargör syftet med undersökningen och dess frågeställning samt definierar mätbara variabler (Dahmström 1991, s. 65 ff.). Därefter formulerar man frågor så att man så långt det är möjligt kan få svar på det man vill belysa. Vid formulering av frågor gäller det att se till att frågorna är så neutrala som möjlig i den mening att de ej får leda till de positiva alternativt negativa svarsalternativen. Frågor som är av prestigeladdad karaktär, dvs sådana där man bör eller förväntas svara på ett visst sätt, bör undvikas. Det gäller att se till att frågorna inte blir för svepande och oprecisa. Öppna frågor där respondenterna kan utveckla vad de tror och hur de uppfattat problemet kring år 2000 kommer vi till stor del ha täckt i de kvalitativa undersökningsdelarna.

I utformningen av svarsalternativen har vi valt att göra en kombination slutna och öppna frågor. Fördelen med fasta svarsalternativ är att de vanligen är både lättare att besvara och lättare att koda och analysera. Om man söker mer kvalitativa aspekter eller vill få fram mer utförligare och nyanserade svar på en fråga kan man välja en öppen fråga. Svaren på en sådan fråga tar dock längre tid att sammanställa och bearbeta än de fasta alternativen. Det finns även en risk att frågan inte alls besvaras, eftersom det ställs högre krav på respondentens tid och intresse (Dahmström 1991, s. 69).
När vi skulle sända ut enkäterna bifogade vi även ett följebrev, ett sk missiv (se bilaga 5). I detta klargjorde vi vad vår undersökning handlade om och syftet med enkäten. Missivet är vår enda möjlighet att motivera den svarande. Här talade vi om hur viktigt vi ansåg att varje bolags svar var samt att enkäten ska vara konfidentiell. Med detta menas att vi vet vem som har svarat genom att ha numrerat varje enkät (Patel, Davidsson 1994, s. 63). I och med detta kan vi pricka av varje svar på vår namnlista och sedan ringa upp de bolag som inte har svarat för att påminna. Bolagen kommer inte att nämnas vid namn i uppsatsen och det ska inte finnas någon möjlighet för en utomstående att kunna identifiera dem. Efter att undersökningen är klar måste man förstöra namnlistan så att inte någon annan kan identifiera vem som har besvarat en viss enkät.
Vi har förtestat enkäten genom att låta våra anhöriga svara på frågorna i syftet att testa förståelsen av frågorna. Dessutom har vi låtit Irene Vinkvist som är IT-ansvarig på Sveriges Elleverantörer (SVEL) läsa igenom enkäten för synpunkter. Syftet med förtesten var att se ifall några frågor var krångligt formulerade eller om det fanns någon otydlighet. Vi ansåg det vara viktigt att frågorna skulle vara lätta att förstå och att man inte skulle kunna tolka dessa på flera sätt.

2.4.3.2Sammanställning av enkäten

För att kunna göra analyser på det material vi får in från enkäterna måste informationen bearbetas. Vi gjorde en sammanställningsmatris i Excel som är uppbyggd på ett sådant sätt att samtliga frågor finns upplagda i en kolumn följd av svarskolumner för alla respondenter. Vår enkät är utformad på så sätt att det är lätt att koda informationen och lägga in den i datorn. Detta innebär att om respondenten svarar ”ja” på frågan ”Känner Ni till år 2000-problematiken?” blir inmatningskoden 1. Är svaret ”nej” matas siffran 2 in i matrisen. För de som avstår från att svara på en fråga har vi valt att koda svaret med siffran 0. Svårigheten med de två öppna frågorna vi har i enkäten är kodningen av dessa. Vi har därmed valt att kategorisera svaren för att se vilka som återkommer. Trots att vi förtestade enkäten har många bolag markerat fler än ett alternativ på frågan om vilken fas man är i där vi uttryckligen bad dem välja ett enda. Detta är förklarligt då man ofta befinner sig i olika faser parallellt, beroende på vilka system man har. Denna fråga är så pass viktig för oss att vi för att hantera detta problem har utformat sammanställningsmatrisen att kunna hantera flera svarsalternativ.

För att få en bättre bild av det material vi matar in har vi valt att länka svaren från vår sammanställningsmatris till ett slutgiltigt sammanställningsblad, där vi bl. a ser den procentuella fördelningen av svaren. Vi har även skapat olika diagram för våra frågor.
Under de avsnitt vi ansett det vara intressant har vi valt att testa samband mellan olika variabler genom analys av punktdiagram. Dessa diagram ger en överskådlig bild mellan hur två variabler samvarierar.

2.4.3.3Bortfall

Innan man inleder analysen av informationen bör man studera bortfallet (Holme, Solvang 1991, s. 202). Genom att vi angivit en kod för utelämnande av svar kan vi på ett enkelt sätt se om det blivit ett stort bortfall på någon fråga. Om bortfallet är mycket stort kommer vi beskriva vad vi tror att det kan bero på.

Efter två veckor hade vi uppnått en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Vi kontaktade därefter per telefon de återstående bolagen för att påminna dem om att svara. Vi märkte att ett problem med enkätutskicket var att den ej var adresserad till en specifik person, då vi endast hade angivit att brevet skulle till ”År 2000-ansvarige”. Detta ledde till att brevet i vissa fall inte hade nått rätt person. För att minimera bortfallet till följd av detta erbjöd vi oss att faxa frågeformuläret till den person vi hade blivit kopplade till när vi ringde bolagen.
En annan anledning till vårt bortfall var att en del elnätbolag hade blivit uppköpta under tiden och därmed inte kunnat svara för egen del. Ytterligare en anledning till att vi inte har fått svar från vissa respondenter är att de inte ansåg sig ha tid. Ett fåtal av de vi ringde upp och påminde kunde inte nås då dessa var långtidssjuka eller befann sig på tjänsteresa.
Efter detta har vi till pajseminariet nått en svarsfrekvens på 58 procent. Till slutinlämningen hade vi nått en svarsfrekvens på 63,11 procent, vilket vi anser vara en mycket bra svarsfrekvens. Då vi talade med SVEL innan vi sände ut enkäten ansåg de att en svarsfrekvens på ca 30 procent vore att vänta.

2.4.4Metodproblem kvantitativa metoder

Svagheten med kvantitativa undersökningar är att man inte kan veta om den information man samlat in är relevant för frågeställningen. Om man missat något i en enkät man gjort är det vid analysen för sent att göra något åt det. För att undvika detta är pilotstudier eller förtestning av enkäten lämpligt, vilket vi kommer att göra. Ett svaghet med den kvantitativa undersökningsmetoden är den tilltro människor i allmänhet har till siffror (Holme, Solvang 1991, s. 162). Missbrukande och feltolkning av den information man har är lätt hänt. Att något uttryckts i siffror istället för i ord gör att resultatet verkar mer sant.

Den kvantitativa metoden är väldigt användbar då man vill göra generaliseringar, men den innebär också att man begränsar sin förståelse. Kvantitativ metod ger inga djupare insikter om attityder, motiv, sammanhang eller intryck. Den visar var man befinner sig, men inte varför. För att begränsa dessa negativa effekter gjorde vi även en kvalitativ undersökningsdel. Ytterligare ett problem som kan uppstå är att de respondenter som inte har svarat skiljer sig i någon bemärkelse från de övriga.