Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

3.2Systemvetenskap

Valet av systemvetenskap som en del i teoribeskrivningen följer av att år 2000-problematiken har uppfattats som ett tekniskt problem, vilket hamnat på IT-avdelningens bord. Vi har dock märkt att problemet inte är så enkelt kategoriserat utan är i mångt och mycket en strategisk fråga; de val man gör kan komma att påverka företagets överlevnad. Hur gör man val när det gäller de system man har? Har man tillräcklig kompetens för att kunna göra egna ändringar i systemen? Vilka konsekvenser kan millenniumskiftet ha för de system man äger?

Systemutveckling är en samlad beteckning av begreppen systembeskrivning, systemanalys och systemkonstruktion. Den behandlar situationer där utveckling och införande av datasystem spelar en väsentlig roll. Systemutveckling kan även betraktas som en form av organisationsförändring. Med systemutveckling menas de aktiviteter som utförs i anknytning till en verksamhet med avsikt att förändra arbetsprocesserna och arbetsorganisationen inom verksamheten genom utveckling och införande av nya datasystem (Bansler 1990, s. 5-6).
Det råder delade meningar vad gäller teoretiskt underlag för systemutveckling. Bansler tar upp att vissa ansluter sig till en bestämd schemateknik och presenterar den som lösningen på systemarbetets problem. Andra menar att lösningen ligger i att satsa på en uppdelning av systemutvecklingsprojekten i väldefinierade och avgränsade faser. Det finns även de som hävdar att man i alltför ringa grad tar hänsyn till den mänskliga faktorn i systemarbetet, där de verkliga problemen inte hänger samman med huruvida man använder den ena eller andra formen av scheman eller om man väljer den ena eller andra fasfördelningen (Bansler 1990, s. 8).
Från 80-talet och framåt har världen börjat se annorlunda ut och en helt ny samhällsstruktur börjat uppstå. Omställningsprocessen som inleddes med den datatekniska uppfinningen håller på att slutföras. ’Vart den nya tekniken för oss kan var och en gissa, men ingen kan med säkerhet förutsäga den’ (Bansler 1990, s. 19). Jan Freese – f.d. chef för Datainspektionen – menar att Sveriges problem är större än något annat lands p.g.a. den fullständigt unika integrationen av systemen¹³. Det finns idag ytterst få system som är helt fristående utan de är beroende av varandra och fortplantar även felaktig information till varandra.
Inom datorindustrin stannar ingen för att tänka efter vad som kan vara bra eller dåligt för samhället (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 42). Kännetecknande för datorutvecklare är att de vill konstruera allt de upplever som genomförbart och därför ständigt tar språnget till nästa möjliga nivå. Detta trots att datorverksamheten redan nu har problem med dagens system och att den alltid har haft sina problem. Ingen har stannat för att ställa saker tillrätta utan utvecklingen har bara skenat framåt.
Datormissöden förknippas ännu med introduktionen av nya datorsystem och det åtföljande behovet av en ny mjukvara, varpå följer en tid av ”trial and error”. Detta har inte förändrats på 30 år (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 94). Andra krascher orsakas när programmerare och operatörer gör fel. Ytterligare en typ uppstår genom själva komplexiteten hos program där ett dolt fel kan ligga overksamt i åratal. Nya möjligheter till felfunktioner bildas vid försöken att åtgärda skadan genom att bygga ut eller ”plåstra om” programvaran, vilket i sin tur kan leda till ännu fler fel. Det som är allvarligt med läget inför millenniumskiftet är att alla dessa riskabla situationer infaller samtidigt. De omständigheter som lett till datorhaverier under de senaste 30 åren kan nu råda alla på en gång.
Kappelman för i artikeln ”The Year 2000 Problem-An Ethical View ” fram åsikten att företagen har en etisk skyldighet att möta år 2000 frågan¹⁴. The Association of Computing Machinery (ACM) Code of Ethics är en detaljerad samling som fastställer generella morala nödvändigheter och specifika yrkesmässiga skyldigheter för beräkning av expertisen vid konfrontationen av de etiska dilemmas på arbetsplatsen. ACM anser att systemutvecklarna har en etisk skyldighet att lösa år 2000 problemen. De har utvecklat ett antal punkter som man skall följa vid utveckling av system:

• 
  Bidra till samhället och välfärden.
  
• 
  Undvika skada på andra.
  
• 
  Eftersträva att uppnå högsta effektivitet och värdighet inom både processen och produktionen av professionellt arbete.
  
• 
  Ge en omfattande och noggrann utvärdering av datasystemen och deras påverkan inklusive analys av möjliga risker.
  

Inför år 2000 kommer de olika dataspråken skapa stora problem för systemägarna runt om i världen. De vanligaste dataspråken som finns i våra dataprogram är Cobol, FORTRAN, SQL, C och C++. Det finns dock även språk av den mindre vanliga typen som BAL, PL/1 och JOVIAL. För dessa mindre vanliga språk finns två allvarliga problem. För det första så finns knappt några programmerare tillgängliga som behärskar att läsa och skriva dessa gamla språk. Det andra problemet är att de programmerare som skrev dessa språk knappast anpassade texten efter någon standardstil för skrivning av strukturerad kod. Det innebär att det finns lite eller ingen dokumentation för dessa system och att följa logiken i problemet kan bli mycket tidsödande (Keogh 1997, s. 105). Den som vill finna vilka instruktioner som styr datorns datumangivelser kan inte bara undersöka ett fåtal rader kod och sedan göra de förändringar som behövs. Kodraderna kan ta flera minuter att läsa igenom och identifiera p.g.a. det komplicerade språket, sambandet med andra rader och radens längd (Reeve, Mc Ghee 1997, s. 24). Programmerare har i vissa fall också gömt datumkoder bakom t.ex. namnet på en fotbollsmatch eller placerat dem på ”fel” ställe.

3.3Förändringsarbete

Vi har valt att ta upp teorier kring förändringsarbete i företagen då år 2000-problematiken ofta innebär stora förändringar för företagen. Vi har här funderat på hur bolagen arbetar för att hantera millenniumskiftet, sker det planerat eller oöverlagt? Har man vidtagit väl grundade åtgärder för att hantera problematiken eller sker det mesta i panik? I denna teori kommer vi även in på konsekvensbedömningar, ett område besläktat med risk management. Har bolagen gjort några bedömningar av vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser som är troliga före respektive efter år 2000? Resultatet av en förändringsanalys ska vara ett beslut – vad gör bolagen för att hantera år 2000-problematiken?

Förändringsarbete är en ofta svår och komplex uppgift för företaget och det sker ofta på ett mycket ostrukturerat sätt (Goldkuhl, Röstlinger 1988, s. 7). I organisationen kan man sakna ett enhetligt arbetssätt och olika personer kan använda olika arbetssätt. Detta kan försvåra bl.a. erfarenhetsutbytet. Utredningsverksamheten kan också ske isolerat och man behandlar delproblem och dellösningar utan koppling till en övergripande helhetssyn. Månget förändringsarbete påbörjas och genomförs som panikåtgärder för olika akuta problem vilka kunnat förutsetts på ett bättre sätt. Vi undrar om bolagen skapar en speciell projektorganisation för år 2000-arbetet. Arbetar man på ett systematiskt sätt enligt exempelvis ”Fyrstegsraketen”?
Det är ofta svårt att fatta beslut om förändringar (Goldkuhl, Röstlinger 1988 s. 8). Beslutsunderlagen är sällan tillräckliga och de och själva beslutsfattandet kan vara svåra att tränga in i. Konsekvensbedömningar är ofta mycket svaga och dessutom sällsynta. Detta leder till att beslut fattas på lösa grunder. Sällan är kommunikationen mellan olika intressenter i utvecklingsprojekten tillfredsställande, menar Goldkuhl och Röstlinger, utan den baseras ofta på auktoritetsförhållanden. Motsättningar mellan intressenter skyls ofta över.
Förändring innebär att man försöker åtgärda problem som finns i verksamheten. Det innebär också att man försöker åtgärda dessa problem för att kunna uppfylla valda mål. Förändringsanalys är starten när man ska utveckla verksamheter och organisationer. Den kan leda fram till olika typer av förändringsåtgärder eller beslutet att inte genomföra några förändringar. Slutet på en förändringsanalys är i varje fall ett beslut.


Mål

Verksamhet

Problem

Behov

Åtgärd






Figur 12: Centrala begrepp inom förändringsanalys (Källa: Goldkuhl, Röstlinger 1988, s. 34).

Denna figur har vissa likheter med ”Fyrstegsraketen”. Här börjar man utifrån de mål man har identifiera vilka problem som finns i verksamheten. Dessa ställs mot de behov man har, varvid åtgärder vidtas.

I en förändringsanalys måste man ifrågasätta det traditionella arbets- och tankesättet i organisationen (Goldkuhl, Röstlinger 1988, s. 45). Man behöver problematisera, dvs. låta det som verkar oproblematiskt bli problematiskt. De lösningar man genomför i organisationen får alltför omfattande konsekvenser för att man ska våga ta risken att inte arbeta fram tillräckligt bra lösningar (Goldkuhl, Röstlinger 1988, s. 46). Ett beslutsunderlag med lösningsförslag av god kvalitet kräver både en strukturerad analys och en kreativ idéutveckling. Den sistnämnda fordrar ett problematiserande och ifrågasättande förhållningssätt i kombination med ett fritt och öppet idéskapande.