Innehållsförteckning förord Sammanfattning Summary Ordlista 1 Inledning 3

2.8Alternativa modeller och val av metod

Det finns troligtvis lika många alternativ för att göra en undersökning som det finns forskare. Vilket val man gör beror lika mycket på vem man är som vilket sätt att bedriva forskning som man föredrar. Vi anser att de val vi gjort av metod har varit den mest lämpliga för det vi velat undersöka och utifrån våra preferenser.

Ett alternativ hade kunnat vara att göra en enda kvalitativ undersökningsdel där man enbart undersökt elnätbolag. Nackdelen med detta alternativ hade varit att man troligtvis inte kunnat belysa problematiken ur andra synvinklar, vilket vi har ansett vara fruktbart för en större förståelse. Vi skulle även ha kunnat intervjua fler personer på varje bolag för att på så sätt se problemet ur olika synvinklar beroende på befattning i företaget.
Man hade även kunnat utföra enbart en kvantitativ undersökning där man fått fram hur många företag som köpt system respektive uppgraderat befintliga system. Här hade man kunnat göra en statistisk studie med regressionsanalys etc. Inte heller detta alternativ har vi ansett vara optimalt, då man troligtvis inte skulle kunna ställa relevanta frågor p.g.a. för lite bakgrundsinformation kring beslutsgrunder.
Ett ytterligare alternativ skulle kunna ha varit att undersöka hur problematiken yttrar sig i olika länder och sedan jämfört med Sverige.

2.9Koppling mellan metod, teori och empiri

Vi kommer i nästa kapitel att beskriva våra valda teorier. Då år 2000-problematiken är ett nytt forskningsområde finns inga direkta teorier.

Vi har sökt en koppling till risk management då detta område behandlar hur ett företag bör lägga upp sin hantering av risker som de utsätts för samt teorier runt hur beslutsfattarna kan tänkas agera. En del i den kvalitativa intervjun är att se hur bolagen ser på risk. Vi vill kritiskt granska svaren i både den kvalitativa och kvantitativa huvudundersökningen för att se hur bolagen ser och hanterar sin risksituation. I kapitlet Sammanfattning och diskussion kommer vi sedan att jämföra hanteringen med risk managementteorin för att se om det finns skillnader mellan teori och praktik. Vi är intresserade av hur företagen hanterar den osäkerhet som finns kring konsekvenserna av millenniumskiftet. Tar man extra försäkringar för att skydda sig mot de konsekvenser man befarar kan inträffa? Kan man se att bolagen är riskaversiva eller risksökande?
Genom att intervjua bolagen om vilka system de ser som verksamhetskritiska och vilka åtgärder man ska vidta för dessa kommer vi få en koppling till systemvetenskapen. Denna teori kommer att tas upp både i de kvalitativa undersökningsdelarna och den kvantitativa. I den kvalitativa har vi frågat vilka system bolagen ser som verksamhetskritiska, vilket utvecklas mer i enkäten. Där får bolagen specificera vilka åtgärder de gör i olika typer av system.
Teori kring förändringsarbete kommer in i bilden genom att vi i intervjuerna har frågat hur man arbetar med millenniumproblematiken, sker det planerat eller oöverlagt? Arbetar man metodiskt med problematiken eller fattas beslut på lösa grunder? Vi har även velat få fram huruvida man gjort några bedömningar av vilka ekonomiska och tekniska konsekvenser som är troliga före respektive efter år 2000. Vilka beslut fattas för att hantera år 2000-problematiken? I enkätdelen har vi t.ex. varit intresserade av vilken prioritet millenniumarbetet har.
Kaosteori är ett område som kan appliceras på hur konsekvenserna i förlängningen påverkar samhället. Detta löper som en röd tråd genom uppsatsen genom att vi i bakgrunden börjar ta upp vilka konsekvenser ett totalt elavbrott kan ge under den första månaden år 2000. I intervjuerna har vi kommit in på denna fråga samt att flera personer självmant talat om detta. Kaosteorins främsta syfte är att ligga till grund för de förlängningar till samhällsnivå vi tog upp i figur 1: Vårt intresseområde (se sida 7).

3Teori

Vi ser inte saker som de är, vi ser saker som vi är

Anaïs Nin

Forskning ska ha sin utgångspunkt i teoretiska modeller och teorier. Det problemområde man forskar om ska beskrivas med hjälp av dessa. Då vi inte har funnit teorier kring millenniumskiftet har vi istället valt att ta upp fyra teorier inom andra områden att beskriva vårt problemområde utifrån: teorier kring risk management, systemvetenskap, förändringsarbete samt kaosteori.

3.1Risk management

Vi har valt att använda teorier kring risk management då vi är intresserade av hur personerna på elnätbolagen gör val i sin hantering av år 2000-problematiken. Fattar bolagen logiska val baserade på sannolikheter och de konsekvenser valen ger eller är de val man gör fattade på mer lösa grunder? Vi är också intresserade av hur företagen hanterar den osäkerhet som finns kring konsekvenserna av millenniumskiftet. Här kommer försäkringsfrågan upp: hur skyddar bolagen sig mot negativa konsekvenser? Tar de extra försäkringar för att skydda sig mot de konsekvenser man befarar kan inträffa? Gör bolagen riskbedömningar?

Enligt risk managementteorin finns det en optimal skyddsnivå som erhålls när skadekostnaden avtar lika mycket som skyddskostnaden tilltar vid ytterligare en enhet större skyddsnivå. I figuren nedan kan detta illustreras av minimipunkten på totalkostnadskurvan, som bestäms av

lutningen på skadekostnads- och skyddskostnadskurvorna.

Kr

”Skyddsnivå”

Figur 7: Är RM lönsamt? (Källa: Jonsson, Johansson 1996, s. 9)

= Skadekostnad = Total skadekostnad – eventuell försäkring
= Skyddskostnad = Förebyggande skydd + skadebegränsande skydd +

försäkringsskydd + administration av skydd

= Total kostnad = Skyddskostnad + skadekostnad

Denna modell medför vissa svårigheter (Jonsson, Johansson 1996, s. 9), då:

1. 
   “Skyddsnivå” är inte entydigt begrepp och kan vara svårt att åskådliggöra på x-axeln.
   
2. 
   Det finns inga objektivt fastställbara logiska samband mellan skyddskostnaden och skadekostnaden. Ökning av skadekostnad är möjlig även om skyddskostnaden ökar.
   
3. 
   Modellen saknar hänsyn till tidsdimension. Ingen riskanalys kan svara på när en lågfrekvent skada kommer att inträffa. Detta gör att framtida skadekostnader ej kan bestämmas.
   
4. 
   Modellen uttrycker skadekostnad och skyddskostnad för olika risker samtidigt.
   

Risken minskas genom förebyggande åtgärder, vilket gör att nya risker upptäcks, vilket i sin tur leder till att självrisken ändras. Skyddsnivån är en subjektiv upplevelse av effekten av alla aktiviteter. Optimal skyddsnivå erhålles i den punkt där skadekostnad avtar lika mycket som skyddskostnaden ökar, för ytterligare en enhet högre skyddsnivå. Minimipunkten på totalkostnadskurvan bestäms av lutningen på skade- och skyddskostnadskurvorna och inte av var de korsar varandra.

Kanske är det för bolagen i vår uppsats inte optimalt att till hundra procent förebygga skador. Vissa skador kan vara bättre att ta när de uppstår. Bolagen kommer kanske inte att åtgärda allt utan i dagsläget göra prioriteringar. Man kan spekulera i om detta beror på tidsbrist snarare än kostnadsminimering.

3.1.1Risk managementprocessen

Stegen i risk managementprocessen kan beskrivas enligt nedanstående punkter och figur (Hamilton 1996, s. 68-98):

4

Risken/skadans

kostnad

Före skadehändelsen Risk

Efter skadehändelsen Skada

 Förebyggande

 Skadebegränsande



1

2

3

Tidsaxel


Figur 8: RM-arbetet (Källa: Hamilton 1996. s. 70)

1. 
   Riskanalysen ligger till grund för hela risk managementarbetet. En riskanalys innebär att man kartlägger riskmiljön och sedan värderar riskerna och prioriterar dessa efter det ekonomiska hot de utgör för företaget. Målet med analysen är att få fram beslutsunderlag i form av information om hot och risker.
   

• 
  Riskanalysen skapar därmed förutsättningar för att programmet för skydd och säkerhet blir korrekt och fullständigt.
  
• 
  Riskanalysen skall ge underlag för ett kostnadseffektivt val av förebyggande åtgärder, så att reduktionen av skadekostnaden alltid blir större än kostnaden för själva åtgärden.
  

I elnätbolagen kan man säga att detta representeras av de två första stegen i ”Fyrstegsraketen”.

Problem-

identifie-

ring

Planering och inventering

I den första fasen av ”Fyrstegsraketen” måste bolagen kartlägga de risker man ser som möjliga. I den fas som följer undersöker man vid inventeringen var riskerna finns och gör planer för hur man ska hantera dem.

2. 
   Riskbehandlingen handlar om att reducera de risker som hotar oss. Genom ett förebyggande skydd reduceras sannolikheten för att en skada ska inträffa.
   

Riskbehandlingen kan jämföras med det tredje steget i ”Fyrstegsraketen” nämligen:

Handlingsalternativ och genomförande

I denna fas tar bolagen fram handlingsalternativ och fattar sedan beslut om vilket/vilka som är de bästa. Man kan fundera på om besluten tas på rent kostnadseffektiva grunder eller om det finns andra beslutsgrunder. Bolagen kan vidta olika åtgärder för att förebygga att avbrott uppkommer.

3. 
   Eftersom ett förebyggande skydd inte kan bli hundraprocentigt säkert, måste det kompletteras med något som begränsar den eventuella skadan. Detta är skadebehandlingens syfte.
   

För att begränsa en eventuell skada skulle elnätbolagen kunna lägga upp katastrofplaner i framtiden och ha mer personal tillgänglig vid den kritiska tidpunkten.

4. 
   Det sista steget i risk managementprocessen är en skadefinansiering med syftet att få fram de finansiella resurserna som krävs för att skadan eller förlusten ska kunna repareras. Här är det vanligt att företag använder sig av försäkringar. De stora företagen och kommunerna har även andra möjligheter, främst i form av självrisk och s.k. captive.
   

Ett bolag kan välja att finansiera eventuella skador genom att teckna ytterligare försäkringar inför millenniumskiftet. Vi kommer att undersöka om man har tagit sådana beslut i bolagen eller om man väljer något annat sätt.

Hur människan hanterar risker forskas det kring och man kan skönja två motstridiga riktningar, vilka kommer att behandlas nedan. I den normativa fungerar människan som en rationell varelse som gör logiska val baserat på sannolikheter och konsekvenser. Studier har dock påvisat att människan inte alls regerar på detta sätt. Skulle detta betyda att människan inte är rationell, eller bör vi kanske omvärdera vad vi innefattar i ordet “rationell”?
Den deskriptiva teorin bygger på hypotesen att mänskligt agerande är “icke-rationellt” i det avseendet att det är systematiskt inkonsistent¹⁰. Beslutsfattarens uppfattning av hur agerande, slutresultatet och följder kan accossieras med ett visst val har enligt denna teori en avgörande del i hur det slutliga valet blir. Generellt tenderar folk att ta större risker i vad som upplevs vara en förlustsituation än vad de skulle göra i en vinstsituation.

3.1.2Normativ teori - Nyttoteori

Von Neumann och Morgenstern lade fram en teori som skulle förklara individens preferenser mellan riskfyllda alternativ med hjälp av förväntad nytta. Enligt nyttoteorins rationella val-agerande eller “expected utility model”, värderas alla alternativen varvid det optimala väljs.

En riskavert persons nyttofunktion kan kombineras med antagandet att individer agerar för att maximera den förväntade nyttan (Williams Jr., Smith, Young 1995, s. 241). En riskavert person föredrar mindre risk framför en högre och är därför villig att lägga ner resurser på en aktivitet vars enda mål är att reducera denna. Modellen är utformad för en person, men vi har valt att tillämpa den för ett enskilt bolag.
Nytta (U) av viss förmögenhet

U(Wa)

U(EWc)

EU(Wc)

U(Wb)

Wb Wp EWc Wa Välstånd (W)

Figur 9: Nytta som en funktion av välstånd (Källa: Williams Jr., Smith, Young 1995, s. 241).
= nytta för ett riskavert bolag

= förväntad förmögenhet vid en viss risk

Wa-EWc är förväntat värde av förlusten

Wa-Wp representerar riskpremien

EWc-Wp visar försäkringspremien om man är riskavert. Nyttan måste vara större än eller lika med EU(Wc).
I figuren ovan representerar ”Wa” individens ursprungliga värde och ”Wb” det värde som risken bolaget utsätts för kan resultera i. Ett riskavert bolags nyttofunktion blir konvex. Detta påvisar att marginalnyttan för värdet minskar när värdenivån ökar, dvs en ytterligare penningmängd av välstånd värderas till mindre marginalnytta när bolaget är förmöget än om det är fattigt. Som en konsekvens av detta kommer en stor förlust att ha en oproportionerligt stor inverkan i jämförelse med en liten.
Det förväntade förmögenhetsvärdet EWc värderas till nyttan EU(Wc). Ett riskavert bolag konvexa nyttokurva påvisar att nyttan av det förväntade förmögenhetsvärdet U(EWc) är större än det förväntade förmögenhetsvärdet vid risktagandet. Ett riskavert bolag föredrar att betala det förväntade värdet av förlusten Wa-EWc och därigenom sänka välståndet till EWc, mot att utsätta sig för risken.
Den förväntade nyttan för ett bolag som utsätter sig för risken blir EU(Wc), vilket leder till att det riskaverta bolaget skulle vara villigt att betala för en försäkring som gav total ersättning av förlusten så länge som kostnaden för denna inte resulterar i att nyttan sjunker under EU(Wc). I figuren skulle denna premie bli Wa-Wp, där den slutliga välståndet Wp ger upphov till nyttan EU(Wc).
Då riskpremien representerar en övre nivå på skillnaden mellan beloppet en riskavert person är villig att betala för försäkringen och det förväntade värdet på förlusten blir försäkringspremien:
( Wa-Wp ) – (Wa – EWc ) vilket när man förkortar blir EWc-Wp.


Riskpremien förväntade värdet av förlusten
Vi har försökt tillämpa teorierna kring risk management genom att höra med företagen om de är villiga att ta ytterligare avbrottsförsäkringar för att minska risken för stämningar om systemen inte klarar av millenniumskiftet och energi därmed ej kan levereras.

3.1.3Deskriptiv teori - Prospektteorin

Många anser att prospektteorin är mer rättvisande än nyttoteorin då den eftersträvar att visa uppfattat värde av olika slutresultat som en funktion av vinster och förluster. I en modell av Tversky och Kahneman visas en hypotetisk värdefunktion enligt prospektteorin (Wahlund 1989, s. 56). Denna funktion inte linjär utan:

• 
  Kurvan är S-formad, där större värden har mindre subjektiv vikt, dvs. att både för vinster och förluster är marginalvärdet avtagande.
  
• 
  Värdefunktionen är brantare för förluster än för vinster, dvs. en viss förlust uppfattas mer negativt än motsvarande vinst uppfattas positivt.
  

Värde

Riskavert

Förluster

Vinster




Risksökande

Upplevd negativ nytta

Figur 10: En hypotetisk värdefunktion enl. prospektteorin (Källa: Wahlund 1989, s. 56)
De första åtgärder man gör för att hantera millenniumproblematiken kommer ha större betydelse i bolagens ögon än de senare man gör. Värdet av att hantera problematiken planar ut ju mer man gör. Ser man millenniumproblematiken som en förlustsituation kommer man att acceptera en högre risknivå då man enligt teorin är “risksökande”, dvs man kommer inte att lägga ner lika mycket arbete på att minimera riskerna för att något går fel. En ytterligare koppling är att konsultbolagen som lever på att sälja program ser det som en konkurrensmöjlighet att ha år 2000-säkra produkter och därför satsar mycket pengar eftersom det finns en möjlighet till vinst. Ännu ett resultat av prospektteorin kan visas i nedanstående figur¹¹ där faktisk nytta sätts i relation till subjektivt värde och inte påvisar en ett-till-ett samband/lutning som det skulle ha gjorts enligt nyttoteorin¹².
Subjektiv



Fullständigt rationell

Verkligt beteende

Verklig

Figur 11: Overweighting (Källa: Tversky och Kahneman)
Från figuren kan man enligt Tversky och Kahneman dra slutsatsen att omöjliga slutresultat ignoreras, låga sannolikheter övervärderas jämfört med medium och höga sannolikheter som undervärderas. Sambandet/förhållandet mellan beslutsvikter för osannolika resultat är nära ett.
För vår undersökning skulle detta innebära att beroende på om den verkliga sannolikheten för verksamhetsstörningar som företagen har fått reda på från exempelvis IT-kommissionen är hög (vilka vi här antar representera de fullständigt rationella i modellen. Huruvida det är så i verkligheten lämnar vi till läsaren att bedöma), betyder det enligt teorin att företagen under- värderar denna risk. Kanske kan teorin stödjas genom att så få kom igång med arbetet när IT-kommissionen förespråkade det?