Tertialbokslut 1 2007 Nacka kommun

Utvärdering god ekonomisk hushållning

Läge

OK

God ekonomisk hushållning värderas i Nacka utifrån en samlad bedömning av nämnders och verksamheters angivna lägen för verksamhetsresultat och insatta resurser. En förutsättning för att ange att Nacka kommun har god ekonomisk hushållning, är att de finansiella målen har uppnåtts.

Nämnd/Verksamhet	Verksamhetsresultat	Insatta resurser
Totalt Nacka kommun	OK	OK
Kommunstyrelsen	OK	OK
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden	OK	OK
Velamsundstyrelsen	OK	Bra
Tekniska nämnden	OK	Bra
Fritidsnämnden	OK	Bra
Kulturnämnden	OK	Bra
Social- och äldrenämnden	OK	Har brister
Utbildningsnämnden	OK	Bra

Stadsledningkontoret gör bedömningen att läget för Nacka kommun totalt är ”OK” gällande god ekonomisk hushållning. Ekonomin fortsätter att utvecklas positivt 2007, bland annat tackvare det goda konjunkturläget. Det finansiella målet om att verksamhetens nettokostnadsandel av skattenettot högst får vara 98 procent prognostiseras att uppnås (97,6 procent). Målet om förbättrad soliditet med 2,5 procentenheter lyckas inte uppnås främst pga av kommande förändring i dödlighetsantagandet vid beräkningen av pensionsskulden. Denna förändring är dock inte Nacka ensam om, utan hela kommunsektorn kommer att drabbas.

Attitydundersökningen som genomförts för 2007 visar på förbättrade resultat inom flera områden. Det har blivit bättre siffror när det gäller serviceinriktning och bemötande för kommunens som helhet. En större andel av medborgarna tycker att kommunen använder sina resurser effektivt. Många strategiska mål har dock inte följts upp under första tertialet och lägesangivelserna baserar sig därför på mätningar som gjordes i årsbokslutet 2006. Arbetet med att utveckla de strategiska målen och tillhörande nyckeltal fortsätter under 2007. Målet är att under mandatperioden hitta kvalitetsindikatorer och nyckeltal som går att följa upp och användas i jämförelse med andra kommuner.

Verksamhetsresultat

Läge

OK

God kommunal service

Tillgänglighet och bemötande

Kopplat till kommunens övergripande mål om ”God kommunal service” genomförs både aktiviteter för att förbättra service, tillgänglighet och bemötande liksom mätningar för att följa upp dessa områden. Mätningar som genomförs under året är en kvalitativ mätning inom hela M&H organisation, som avslutats nyligen. Det kommer även att göras en kvalitativ mätning av Kontaktcenter liksom kvantitativa mätningar inom telefoni. Stödsystem för att genomföra dessa mätningar finns på plats.

De resultat som finns tillgängliga idag är resultaten av kommunens attitydundersökning. Dessa visar på väsentligt mycket bättre siffror när det gäller serviceinriktning och bemötande för kommunens som helhet. Det visar på att det fokus som satts på frågor när det gäller service, tillgänglighet och bemötande med den policy som finns antagen har haft en positiv effekt. Resultaten visar också på att Kontaktcenter utvecklats i sitt uppdrag. Totalt bedöms läget vara OK inom detta område med tanke på att resultaten av planerade mätningar inte föreligger idag.

Aktiviteter som planeras förbättra service, tillgänglighet och bemötande är en gemensam aktivitet med ett för ändamålet utarbetat ”kommunspel” som kommer att genomföras inom alla M&H grupper och i administrationen. Denna insats kommer att genomföras under hösten 2007, och kan senare kommer att genomföras i hela eller delar av egenregiproduktionen.

Under 2007 kommer också serviceåtaganden för handläggningstider m.m. att utarbetas, implementeras och marknadsföras gentemot kommunmedborgarna. Dessa serviceåtaganden ska ange vad medborgarna kan förvänta sig för handläggningstider för olika typer av ärenden. Dessa serviceåtaganden ska också kopplas till system för synpunkter och klagomål och rättelser vid brister. Handläggningstiderna kommer årligen att följas upp, jämföras med åtaganden och redovisas för ansvariga nämnder och styrelser.

Rättssäker och kvalitativ myndighets- och huvudmannautövning

Underlaget för analysen har inhämtats från bygglovenheten, miljöenheten, kultur- och utbildningsenheten och samtliga enheter inom Sociala tjänster. Samtliga enheter utom en har system för att ta in och ta hand om inkomna synpunkter, klagomål och förbättringsförslag. Samtliga har uppgifter samlat om hur många ärenden som överklagas och hur det går vid överprövningen. Ingen har uppföljning per tertial utan på helår. En enhet gör inga brukarenkäter, en enhet gör brukarenkät vartannat år, övriga genomför sådana årligen.

I dagsläget saknas underlag för uppföljning per tertial då mätmetoden enkäter inte görs på sådant tidsintervall. Att mäta flertalet av nyckeltalen på tertialbasis är inte helt relevant för det strategiska målet. Relevanta nyckeltal och nivåer kommer att tas fram för att tas i bruk som senast under 2008. Dessa nyckeltal måste också vara förankrade i organisationen så att det finns underlag att göra uppföljningen utifrån. Idag används olika nyckeltal och olika mätmetoder.

Inkommet material ger underlag för bedömningen ”OK” då de befintliga målen synes vara uppfyllda. Om kartan och verkligheten inte stämmer överens får verkligheten råda.

Kvalitativ verksamhet

Genomförd brukarundersökning visar på mycket bra trend avseende kommunal service inom socialtjänstens område. Det gäller både handläggartillgänglighet och nöjdhet med insatser samt inom äldreomsorgen. Kunderna är mycket nöjda med såväl hemtjänst som de särskilda boendena, oavsett kommunal eller privat aktör. Tyvärr saknas relevant jämförelsematerial med övriga kommuner.

Betygs- och provresultat visar på en positiv utveckling för Nackas grundskolor. Nackas meritvärde i skolår nio har ökat något sedan föregående år. Nackas resultat ligger också väl till vid en jämförelse med andra kommuner, även när hänsyn tas till att kommunen har en gynnsam elevsammansättning. Liksom föregående år är Nacka den kommun i Stockholms län som har högst meritvärde i förhållande till SALSA-värdet. Särskilt värt att uppmärksamma är att fler elever i Nackas skolor når alla mål.

Nacka kommuns web www.nacka.se vann Svenskt Näringslivs ranking som presenterades i januari. Under 2007 kommer www.nacka.se samt KanalN att moderniseras och bli ett viktigt tillskott för att ytterligare förbättra servicen till medborgarna, medarbetare och förtroendevalda genom mer lättillgänglig och fullödig information och tjänster. Under de första veckorna under 2008 kommer de nya hemsidorna att lanseras.

Attitydundersökningen visar också överlag på förbättrade eller likvärdiga resultat inom övriga delar av den kommunala verksamheten, men här saknas möjligheter att jämföra med andra kommuner. Stadsledningskontoret fortsätter sina ansträngningar att förmå regering och Sveriges kommuner och landsting, SKL, att verka för framtagande av nationella kvalitetsnyckeltal.

Starkt medborgarinflytande och stor valfrihet

I årets attitydundersökning har en rejäl ökning skett i jämförelse med 2006 vad gäller medborgarnas möjligheter att påverka den kommunala verksamheten, upplevelsen av valfrihet och möjligheten att på ett enkelt sätt komma i kontakt med politiker i kommunen.

Under 2007 och 2008 kommer ytterligare kundvalslösningar och andra system att genomföras inom socialtjänst, skolan och kulturområdet för att öka medborgarnas möjligheter till valfrihet och inflytande.

I och med ingången av 2007 har valfriheten inom kulturområdet byggts ut. En musikskolcheck har införts som ger alla barn och ungdomar möjlighet att välja olika typer av musikinriktning inom musikskolan. Inom barnomsorgen och skolorna finns också sedan årsskiftet möjlighet att välja mellan olika kulturanordnare.

Inom socialtjänsten kommer ökad valfrihet att införas för missbrukarvård och arbetsrehabilitering. Inom skolan gäller det vägledningstjänster. Under året kommer ansträngningar göras för att kunna utveckla bättre sätt att mäta måluppfyllelsen inom detta område och hitta jämförelser relevanta jämförelser med andra kommuner.

God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling

Allt tyder på att årets omfattande bostadsbyggnadsplaner om drygt 900 lägenheter fullföljs. Men det är inte säkert att Nackas höga ambitioner och resultat när det gäller bostadsproduktion till 100 % sammanfaller med kommuninvånarnas uppfattning om vad som är en bra samhällsplanering. Att inte riktigt nå upp till målet för nöjdheten med samhällsplaneringen hänger dock antagligen inte enbart ihop med detta utan beror säkert på de långa ledtiderna i stadsbyggnadsprocessen och en upplevelse av för lite insyn och inflytande.

För att snabba upp stadsbyggnadsprocessen ser vi nu därför över hela arbetssättet. I ett särskilt projekt ska en ny arbetsmodell och ett utvecklat IT-stöd formas. Det pågår också ett försök med att införa en modell för prioritering av projekt.

Syftet är främst att anpassa ambitionen till befintliga resurser och arbeta mer koncentrerat och effektivt. Enskilda projektledare kan därmed få en rimligare arbetsbörda. Genom att anställa en ny informatör och utveckla webben, bl.a. genom www.mittbygge.se, räknar vi med att kunna förstärka kommunikationen i allmänhet och om genomförandet av stadsbyggnadsprojekten i synnerhet. Från och med vecka 21 finns nu också möjligheten att söka bygglov på nätet.

Tilltron till kommunens ambitioner att verka för en god livsmiljö är hög. Årets politikerenkät om kvaliteten i beslutsunderlagen visar också på upplevda förbättringar även om särskild uppmärksamhet bör riktas mot beskrivningen av hälsokonsekvenser. För att förbättra effektiviteten i ärendehanteringen och hålla högre beredskap i miljöarbete är ett särskilt informationssystem för miljödata, Miljö-GIS, under utveckling. Förberedelser pågår också för att undersöka på vilket sätt miljö- och stadsbyggnad bl. a. genom vår ärendehantering kan bidra till högre energieffektivitet i samhället.

Nacka kommuns enskilt viktigaste fråga att komma tillrätta med är välfungerande trafiklösningar, såväl kollektiva som enskilda. Bristen på statliga satsningar inom infrastrukturområdet i regionen under många år har skapat en svår situation.

Det pågår för närvarande överläggningar mellan staten och regionen som ska avslutas till årsskiftet och som förhoppningsvis kan innebära ökade satsningar på stockholmsregionen.

Men mycket talar för att även kommunerna i ökad utsträckning måste vara beredda att bära en större ekonomisk börda för nödvändiga infrastruktursatsningar, helst via samverkande OP-lösningar. I Nacka gäller det troligen Danvikslösen, ny högbro från Kvarnholmen samt en ny Skurubro. Investeringar inom detta område kommer dock att aktiveras först runt 2011-2012.

Någon kommunvis statistik för hur kollektivtrafikandelarna har utvecklats det senaste året är ännu inte framtagen. Kollektivtrafikresandet över Danviksbron - främst bussar - ökade något under försöket med trängselskatter, dock mindre än för de flesta övriga gränssnitten till Stockholms innerstad. Tyvärr är det nog så att öppnandet av Södra länken (utan kollektivtrafik) och den allmänna ekonomiska utvecklingen bidragit till att kollektivtrafikandelen sannolikt minskat i Nacka. De insatser inom stadsbyggandet som görs för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken i Nacka; Danvikslösen, ”Kollektivtrafik Ost”, FÖP Centrala Nacka, bussterminal i Orminge, påfartsramper vid Skurubron etc. är långsiktiga och kommer inte att bidra till någon ökad kollektivtrafikandel de närmaste 5-10 åren.

Ska vi på kortare sikt närma oss detta mål krävs andra åtgärder inom samhällsplanering, främst sådana som styr och påverkar beteendet.

Nacka kommun bör på olika sätt verka för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det är viktigt att vi fokuserar på åtgärder för att dels begränsa utsläppen av föroreningar som bidrar till klimateffekter och dels att planera för de effekter som vi har att förutse.

Det kan ske genom att producera och tillhandahålla kunskapsunderlag. Det kan också ske genom att vi inom vår egen verksamhet skall vara ett gott exempel. Vidare genom att skapa förutsättningar för medborgare och företag att verka för en hållbar samhällsutveckling bl.a. genom att sprida information och kunskap, miljöcertifiera företag och verksamheter.

Under de kommande åren kommer en rad satsningar att göras för att stödja denna utveckling. I majoritetsprogrammet har initiativ tagits för ett energiprojekt, ett klimatprojekt och ett miljöbilsprojekt som alla kommer att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. En resvaneundersökning har genomförts bland personalen i Nacka kommun som tydligt visar på möjligheten minska på koldioxidutsläppen genom införandet av miljöbilar och bilpool. Detta kommer att ske successivt under mandatperioden. Inrättandet av nya naturreservat är ytterligare en viktig faktor. Kommunen kommer även fortsättningsvis på olika sätt försöka minimera alkohol- och narkotikaanvändandet bland barn och unga i samarbete med föräldrar, ideella organisationer, skolan m.fl.

Skolan och barnomsorgen kommer över huvud taget att spela en allt viktigare roll för en hållbar samhällsutveckling genom att detta perspektiv kan vävas in i den ordinarie undervisningen. Det finns flera goda exempel på aktiviteter som kan inspirera till detta bl.a. projektet PEAK i samarbete med skolor och energiföretag i Sverige och USA och projektet kring överviktiga barn.

En bullerkartläggning är upphandlad och kommer att redovisas senare. Några bullerskyddsågärder har inte genomförts hittills under 2007, därför är det endast en ökning eller minskning av antalet boende per kvadratmeter i bullerexponerade områden som påverkar resultatet.

I attitydundersökningen har resultatet försämrats vad gäller medborgarnas uppfattning om hur välskötta allmänna platser är. Detta är svårt att förstå bland annat eftersom särskilda resurser sattes in under senare delen av 2006. Det är bara i Fisksätra som resultatet 2007 är bättre än resultatet 2006. Boo står för den kraftigaste minskningen.

Av attitydundersökningen framgår att andelen nöjda gått ner i förhållande till 2006 vad gäller upplevelsen av klotter. En analys av detta resultat kommer att göras under året. Vidare kommer en rad ytterligare insatser att göras för att göra än mer rent och snyggt, minskat klotter och i samarbete med polisen och de lokala brottsförebyggande råden verka för en minskad brottslighet.

Trygg och säker kommun

Antalet bränder och olyckor med allvarliga konsekvenser har minskat stadigt de senaste åren. Ett exempel är att den senaste dödsbranden inträffade 2003. Detta tyder på att det förebyggande arbetet bland annat i form av omfattande utbildnings- och informationsverksamhet, har gett resultat. Hur många som känner sig trygga på allmänna platser och anläggningar är oförändrat från föregående år och förtroendet för räddningstjänsten är fortfarande högt. Däremot har förtroendet för kommunen att hantera kriser minskat från 2005.

Någon självklar förklaring till detta faktum finns inte särskilt mot bakgrund av att det inte hänt något riktigt allvarligt, men förtroendet 2005 kan ha varit särskilt högt med tanke på kommunens omvittnat goda förmåga att klara följderna av tsunamikatastrofen.

IT-säkerheten bedöms i nuläget som gott, då såväl rutiner för åtkomst till systemet samt generella rutiner för hantering av access till kommunens it-system finns införda. Stickprov för att verifiera rutinerna kring åtkomst till affärssystemet är genomförda och visar på att beslutade rutiner kring detsamma följs. Ifråga om säkerhet har stickprov på återläsning av data från årsskiftet 2006/2007 visat på att etablerade backup-rutiner efterlevs samt att informationen kan återskapas vid behov.

Insatta resurser

Läge

OK

Kommunal ekonomi i balans

Den positiva ekonomiska utvecklingen Nacka haft 2005 och 2006, fortsätter även 2007. Årets resultat 2007 prognostiseras till 97,8 mkr. Verksamhetens nettokostnader i relation till skattenettot prognostiseras att uppgå till 97,6 procent, vilket innebär att målet om högst 98 procent uppnås. Nacka soliditet påverkas negativt av att pensionsskulden kommer att öka till följd av ändrat antagandet om dödlighet i beräkning av pensionsskulden. Dessutom beräknas nettoinvesteringarna bli högre än 2006 vilket påverkar soliditetsutvecklingen negativt. Detta sammantaget innebär att målet om en förbättring på 2,5 procentenheter ej lyckas uppnås. Förändringen i beräkning av pensionsskuld kommer att drabba hela kommunsektorn och påverkar därför inte Nackas ställning i jämförelse med andra kommuner.

Effektivt resursutnyttjande

Årets attitydundersökning redovisar en ordentlig höjning av medborgarnas upplevelse av hur effektivt kommunen nyttjar sina resurser, från 36 procent 2006 till 52 procent i år.

Personal

För perioden jan-mars 2007 har den totala sjukfrånvaron minskat med en knapp procent från 9,6 till 8,8 procent för motsvarande period 2006. Minskningen förklaras helt av att den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) minskar och ligger på 4,7 procent. Den korta sjukfrånvaron har ökat med 0,3 procentenheter till 4,1 procent.

När gruppen som har tidsbegränsad sjukersättning (Sjukbidrag) exkluderas så är sjukfrånvaron 7,1 procent. Detta är ett viktigt mått då det är för denna grupp som arbetsgivaren måste bedriva en aktiv rehabilitering.

Vad gäller olika yrkesgrupper ses en minskning av den totala sjukfrånvaron i samtliga huvudgrupper, men den korta sjukfrånvaron ökar något bland förskole- och vård/omsorgspersonal.

Den totala och långa sjukfrånvaron minskar inom nästan alla verksamheter. Största minskningen av sjukfrånvaron ses inom Nacka Partner. Inom Nacka seniorcenter ses en ökning av både den långa och den korta sjukfrånvaron.

Ett åtgärdsprogram – Strategier för ett friskare Nacka – har utarbetats för att minska sjukfrånvaron och höja frisknärvaron. Det handlar om att på olika sätt minska korttidsfrånvaron, genomföra riktade insatser för yrkes- och åldersgrupper med hög sjukfrånvaro, förbättra arbetsmiljöarbetet samt intensifiera hälsofrämjande åtgärder.

Jämställdhets/mångfaldsplaner är ett nytt nyckeltal för 2007. Kravet på jämställdhetsplaner har funnits länge men det nya blir att vi i denna plan även tar in mångfaldsfrågorna. En övergripande plan för kommunen - som kan användas som mall för verksamheterna – har utarbetats under våren 2007. Planerna från verksamheterna redovisas i samband med årsbokslutet.

Inköp

Genom nya IT-lösningar har Nacka kommun i dag kontroll på vilka inköp som görs inom olika typer av ramavtal och hur mycket som köps utanför avtal.

Kommunen avtalstrohet på totalnivå är ca 83 procent vilket är en hög siffra. Avtalstroheten på totalnivå är hög på grund av att stora entreprenader och andra stora utgiftsposter upphandlas på ett effektivt sätt. Om man däremot analyserar produkt/tjänsteområden där det finns många beställare är avtalstroheten väsentligt lägre, ca 70 procent.

För de enheter som har prioriterar inköp har det dock varit en hög avtalstrohet även inom dessa produkt- och tjänsteområden. Således finns det många enhetschefer som inte säkerställer att deras beställare följer kommunens upphandlingspolicy där det är fastslaget att verksamhetsövergripande avtal är tvingande och skall användas av samtliga verksamheter. Det finns ingen tydlig trend att avtalstroheten ökar över tiden.

Kommun har idag inget inköpsstöd, endast ett webbaserat avtalshanteringssystem, varför det är svårt för beställarna att hitta rätt leverantör och produkt vilket visar sig i låg avtalstrohet. Det strategiska målet på 85 procent kräver att inköp blir en prioriterad fråga för samtliga enheter och att kommunen implementerar ett inköpssystem.

Kommunen har under hösten 2006 deltagit i Vervas³ framtagande av förstudie för införande av ett inköpsstöd för myndigheter, landsting och kommuner. Avsikten var att en upphandling av ett inköpsstöd skulle ha startats våren 2007 men regeringen har ännu ej fattat beslut om vilket verk som skall genomföra upphandlingen. Kommunen avvaktar denna upphandling för att inte själva behöva bekosta en upphandling.

Utfallet kan ändå bedömas som OK då det strategiska målet var satt under förutsättningen att ett inköpssystem skulle ha implementeras under 2007.

Det har visat sig att vissa leverantörer ej fakturerar enligt gällande avtal (priser, villkor, etc). Då även beställarna är dåliga på att kontrollera fakturan mot avtal vi börjat göra stickprov på fakturor under 2007. Stickprov görs där det finns anledningen att tro att det finns fel.

När kommunen har implementerat ett inköpsstöd kommer inköpsordern garantera att rätt pris och villkor anges vid beställning

För att kunna nyttja denna information på ett optimalt sätt och för att minska kostnaderna för inköp av varor och tjänster behöver ett inköpssystem upphandlas och införas under 2007-2008. Detta system ska dels stödja dem som gör avrop och inköp och dels standardisera produktutbudet och styra inköpen mot ingångna ramavtal.

Utvecklad mål- och resultatstyrning

För att ytterligare öka resursutnyttjandet har en fortsatt utvecklingsarbete med kommunens mål- och resultatstyrning skett under första kvartalet. Målsättning att senast 2008 huvudsakligen kunna implementera den utvecklade styrmodellen, men arbetet kommer att fortsätta under hela mandatperioden. Varje nämnd har under första halvåret 2007 identifierat väsentliga områden och därvid genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Vidare arbetar nämnderna med att ta fram strategiska mål med en tydlig koppling till de kommunövergripande målen.

För nämndernas strategiska mål skall också nyckeltal identifieras för respektive strategiskt mål. Syftet är att kunna följa upp målen på ett bättre sätt med bl.a. större precision och träffsäkerhet och att kunna jämföra resultat och måluppfyllelse över tid och med andra kommuner.

Resultatkontrakt för samtliga chefer ska införas under 2007 för att öka tydligheten i styrning, ledning och lönesättning.

Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter

På frågan om bra skattenivå kommunen har en ökning skett från 62 procent 2006 till 71 procent i år. Även medborgarnas upplevelser av avgiftsnivåerna i jämförelse med andra kommuner har ökat från 41 procent förra året till 53 procent 2007.

En förutsättning för att hålla skatte- och avgiftsnivåer på en låg nivå är att verksamheten bedrivs på ett så effektivt sätt som möjligt utan att göra avkall på tillgänglighet och kvalitet. Det är möjligt genom olika typer av effektiviseringsåtgärder. Utöver det som redovisas under andra rubriker kommer bl.a. arbetet med att öka den relativa andelen tid som personalen möter kunder i verksamheterna att fortsätta under ett antal år.

Det är en process som förutom ett tydligt ledarskap också kräver personalens engagemang och förståelse. Genom det arbete som har bedrivits inom Äldreomsorgen finns ett mycket gott exempel, som rönt stor uppmärksamhet i landet, som kan vara förebild för motsvarande insatser inom andra verksamheter. Inom Förskola, fritid och skola och Räddningstjänsten pågår redan arbete med denna målsättning.

Ytterligare en avgörande faktor för lägsta möjliga skatter och avgifter är att skatteintäkterna utvecklas på ett positivt sätt, vilket i sin tur handlar om att så många som möjligt ska arbeta och betala skatt. Detta är en helt avgörande fråga för framtida tillväxt, välfärd och individers välbefinnande. I enlighet med majoritetsprogrammets intentioner om fler i arbete har stadsledningskontoret genomfört en förstudie med syfte att undersöka hur kommunen i samarbete med statliga myndigheter, näringslivet m.fl. skall kunna bidra till att det blir fler, friska och företagsamma nackabor som försörjer sig med ett arbete i stället för med bidrag. Förstudien med förslag till fortsatt arbete har presenteras för Kompetens- och integrationsberedningen i mars. Under hösten kommer ett ärende att presenteras för KF om bildandet av ett samordningsförbund mellan kommunen, landstinget, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Detta skall ge en bra plattform för ett fortsatt utvecklingsarbete mellan myndigheterna i syfte att främja högt arbetskraftsdeltagande bland nackaborna.