Plenum den 20 november 2012 kl. 09. 30



Yüklə 0,55 Mb.
səhifə1/11
tarix26.08.2018
ölçüsü0,55 Mb.
#74800
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11




Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL










 







Plenum den 20 november 2012 kl. 09.30


Plenum den 20 november 2012 kl. 09.30 1

Plenum börjar 1

Remiss, fortsatt behandling 1

1 Budget för landskapet Åland 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)

Budgetmotionerna nr 1- 45 (BM 1- 45/2012-2013)



Plenum slutar 91



Plenum börjar


Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Remiss, fortsatt behandling

1Budget för landskapet Åland 2013

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2012-2013)



Budgetmotionerna nr 1- 45 (BM 1- 45/2012-2013)


Diskussionen avbröts vid gårdagens plenum. Kvar på talarlistan i den inledande allmänna diskussionen om den ekonomiska politiken, självstyrelsepolitiken och liknande övergripande frågor står: lagtingsledamöterna Wille Valve, Danne Sundman, Harry Janson, Katrin Sjögren, Brage Eklund, Gunnar Jansson, Torsten Sundblom, minister Gun-Mari Lindholm, lagtingsledamöterna Mats Perämaa, Roger Slotte och vtm Viveka Eriksson.

Jag vill upprepa att talmanskonferensen rekommenderar tidsbegränsningar och att dessa nogsamt bör följas.

Diskussion.



Ltl Wille Valve

Fru talman! Tillåt mig inleda med ett budgetcitat från en känd statsman ”Det är uppenbarligen en budget, det finns mycket siffror i den”. Den som sa det var George W. Bush, USA:s 43: e president, för övrigt med Ålandskoppling via Ålands fredsinstitut.

Jag tänkte börja med några övergripande frågor, främst samhällsservicereformen. Det är bra att de separata arbetsgrupperna har börjat arbeta och att det finns en tidtabell för arbetet. Vi moderater ser samhällsservicereformen som ett långsiktigt och ambitiöst arbete för Ålands bästa. Vi har jobbat och kommer att jobba hårt för att ge ålänningarna ett gott samhälle med kostnadseffektiva tjänster och ett samhälle där du som ålänning kan känna att du har möjlighet att påverka ditt liv. Det offentliga Åland vi ser idag behöver ses över. Den bärande principen i det här arbetet bör fortsättningsvis vara att ha medborgaren i fokus och få bästa och tillgängliga service för varje skatteeuro.

Anslaget om 100 000 euro för arbetsgrupperna behövs för reformens framskridande. Vad gäller reformen långsiktigt, tror jag inte på principen att styra över ännu mera medel till krisande kommuner. Det har vi prövat. Problemet är inte att en del kommuner idag är fattiga medan andra är rika, problemet är de strukturer vi i denna sal har skapat för samtliga 16 kommuner.

Vi har sammantaget stiftat lagar som ställer stora krav på små kommuner, rättssäkerhet, sociala förmåner, undvikande av jävssituation. Våra kommuner, stora som små, har idag svårigheter med att uppfylla dessa grundläggande, lagstadgade skyldigheter gentemot sina medborgare. I en kommun kan det handla om att man har en svårt rörelsehindrad medborgare, en enda drogmissbrukare eller tre inflyttade på De Gamlas hem i Jomala, vilket räcker för att stjälpa kommunens budget eller leder till att kommundirektören måste permitteras eller att skatteöret måste höjas. Det är dessa strukturer som är problemet, att en del kommuner är fattiga är bara symptomet. Och detta problem måste lösas så att medborgaren fortsättningsvis får god samhällsservice och upplever sig ha goda möjligheter att påverka den.

Kära kolleger! Ställer man dagens situation på sin spets kunde man säga att när en kommun börjar ha 40-50 medborgare som på riktigt bor i kommunen, då bästa kolleger, börjar vi snacka virtuella kommuner – innan ens den digitala agendan är färdig.

Jag går därefter över till lagtingets huvudtitel 41. Några kommentarer. I 2013 ingår anslag för utvecklingsprojekt för e-demokrati. Det är jättebra att lagtinget sätter bollen i rullning, samtidigt kan man inte nog understryka vikten av att samordning mellan lagting och landskapsregering behövs för en kostnadseffektiv satsning.

Angående lagtingets externa verksamheter vill jag betona att ska vi få något gjort, utveckla självstyrelselagen, riva gränshinder, förenkla för våra företag, då behöver vi resa och träffa folk. Det är den externa politikens livsluft, men detta bör göras med sunt förnuft. Det finns t.ex. inget som talar för att vi här måste åka businessklass inom Europa. I vissa sammanhang med återkommande möten kan det vara värt att man först etablerar en kontakt, sedan kan man med tiden övergå till videokonferens. Ett exempel är Finlands Nordiska rådets delegationsmöten i Helsingfors, som ibland bara varar en timme. Här jobbar vi med att ta videokonferenser mera i bruk.

Att revisionsverksamheten kommer igång innebär en del utgifter för lagtinget. Det är OK, men otroligt viktigt att lagtinget följer hur dessa utgifter utvecklas i 2014 års budget. Om vi jämför med moment 42.25 ser vi att gamla revisionsbyrån ännu finns kvar under 2013, det behövs för en smidig övergång till den nya revisionsmyndigheten. Det är bra att anslaget kan anpassas till det faktiska behovet, dvs. minskas, när den nya lagstiftningen kan börja tillämpas.

41.01.01 Lagtingets verksamhetsuppgifter, varför ökar de med nästan 70.000 från bokslutet 2011? Detta är en allmän höjning som motiveras av att anslaget har stått mer eller mindre stilla under ett antal år. Lagtinget har av hävd haft ett extrautrymme för att inte behöva begära en tilläggsbudget av sig självt. Detta extrautrymme brukar sen till stora delar inte användas, utan betalas tillbaka i budgeten. Av hävd är detta inte en fråga för FNU att överväga, utan för kanslikommissionen. Jag riktar mig därför till kanslikommissionen på denna punkt.

Jag anser att vi i lagtinget, som självstyrelsens högsta beslutande organ, bör visa vägen i spartider. Ålands delegation i Nordiska Rådet minskar nu på eget initiativ sin budget med 3 000 euro, eftersom vi bedömer att vi kan minska detta utrymme. Om ett år, när vi sett hur BSPC-medlen används med det nya upplägget för BSPC kan vi möjligen också göra en liknande minskning för BSPC. Min fromma förhoppning är att lagtinget tar bort alltför uppenbart extrautrymme ur sin budget. För hur kan vi minska om vi inte själva visar vägen?

Några ord ännu om utvecklingsprojektet E-demokrati. Om vi i lagtinget går in för att ersätta de stenografiska protokollen, hur bevarar vi då dessa värdefulla ord för framtida generationer, forskare eller släktingar som vill veta vem som sade vad? Svaret är att det länge efterlysts ett system med sökord, så att man med lätthet kan se vem som har sagt vad elektroniskt. Detta systemskifte understöder jag å det varmaste, som ett led i att öka tillgängligheten på information för den upplyste medborgaren. Man kunde också nämna att Europaparlamentet helt övergått från protokoll över vem som sade vad till videoinspelningar. Detta anser jag dock inte är en vettig väg framåt, våra anföranden bör bevaras också för framtida generationer, forskare och släktingar och då behövs de också i textform.



Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Trots att moderaterna och Ålands framtid är de partier som står längst ifrån varandra när det gäller kommunsammanslagningar har vi ändå en gemensam syn när ledamot Valve säger att problemet är de strukturer som vi har skapat här i lagtinget. Det håller jag helt och hållet med om. Det krav, den byråkrati, att vi kopierar lagar från Finland som exempel som är anpassade för mycket, mycket större förhållanden än Ålands, ta integrationslagen som exempel, att kommunerna också ska påföras en aktiv roll där, det är någonting som sakta men säkert gör att de små åländska kommunerna inte fungerar mera, att man också undergräver ekonomin på det sätt som man gör i det här budgetförslaget. Allt det här, strukturerna och den försämrade ekonomin leder till att vi inte kan hålla de åländska kommunerna på sikt. Jag menar att det lokala engagemanget och de ekonomiskt välskötta kommunerna är någonting vi måste värna om.



Ltl Wille Valve, replik

Fru talman! Det var många grejer i en replik, men jag tackar för stödet i synsättet på strukturerna. Jag delar inte ledamot Anders Erikssons resonemang kring integrationslagen, men det är en alltför lång fråga för att gå in i budgetsammanhang. Jag värnar också om det lokala engagemanget och särskilt det som finns i tredje sektorn. Om vi lyfter upp en kommun som Sottunga som ett exempel där det onekligen finns ett starkt engagemang i tredje sektorn, är det vettigt att hela kommunverksamheten bedrivs med ideella krafter, dvs. att kommundirektören permitterar sig själv och gör budgeten färdig på sin fritid? Jag tycker att vi kan ge ålänningarna bättre än så.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! I motsats till Europaparlamentet är Ålands lagting en lagstiftande församling. Därför har det som sägs här i salen betydelse inte bara för släkt och forskare utan för advokater och domstolar. Vi stiftar lagar och domstolarna ska tillämpa lagarna. Det som anförs i Ålands lagting är en tolkningskälla, det är knappast en primär sådan, det kan vara en sekundär sådan, men säkert i tredje led. Därför ska vi nog slå vakt om det som sägs här när vi ändå stiftar lagar som ska gälla för andra och tillämpas av andra.



Ltl Wille Valve, replik

Fru talman! Ja, det gäller inte ledamot Janssons resonemang. Jag anser att Europaparlamentet också är en lagstiftande församling som stiftar lagar som domstolarna måste följa, men jag landar på samma konklusion som ledamot Jansson, att vi ska värna om ordet i denna sal.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag vill bara säga att jag kanske går något över den rekommenderade tiden på fem minuter, men jag kommer å andra sidan att inte vara här de följande dagarna onsdag och torsdag, eftersom jag är på PAFs strategimöte i Stockholm i dagarna två.

Jag vill säga lite allmänt om budgeten, lite om de motioner som har kommit in med anledning av att jag inte kommer att delta i debatten de kommande dagarna och sedan en detalj sak i budgeten som jag gärna ser att finansutskottet tittar lite extra på.

När det gäller budgeten och ekonomin i stort så sällar jag mig till den skara som ger regeringen betyget godkänt för budgeten. Den följer i stort ritningarna från omställningsbudgeten trots att förutsättningarna har försämrats ytterligare. Inkomsterna har gått ner, men ändå har man rett upp det någorlunda och gått halvvägs i skillnader, vilket är bra jobbat.

Ekonomin i landskapet kan man likna vid en jumbojet. 2008 tappade jumbojeten fart och motorerna stannade mer eller mindre och ett tag var jumbojeten på väg att störta, den var i fritt fall. Kabinpersonalen och personalen i cockpit framför allt, förstod inte riktigt allvaret i situationen och rev inte tillräckligt i spakarna, styrde inte på rätt sätt. Det blev ett passageraruppror i oktober 2011, det kom nya piloter och nu är man vid spakarna och förhoppningsvis kommer man att landa jumbojeten mjukt, som sämst med en buklandning, eventuellt hinner man till och med få ut landningsställena.

Innan vi har fickorna tomma och inte har något kvar vare sig i kassa eller utjämningsfond måste vi få budgeten i balans. Det är att jämställa med en lyckad nödlandning av jumbojeten. Dit är vi på väg och jag stöder den utvecklingen. Den är inte lätt och jag vill säga till de piloter som nu sitter vid spakarna att man ska lycka till. Man behöver allt stöd man kan få. Att sträva till vitsordet VG är kanske fel i de här tiderna eftersom det gäller vitsord för inbesparingar.

Det är viktigt att ha en balans mellan inbesparingar och stimulans och framför allt att inte skada med de inbesparingar man gör utan spara så lindrigt som möjligt. Nu sprider man ut inbesparingarna på det egna fögderiet, man ger lite åt kommunerna och lite åt ålänningarna och det är en bra väg att vandra tror jag, för att sitta så stilla som möjligt i båten. Det är ungefär som att köra rally, man har en fot på bromsen och en på gasen. Jag som kan det här med pedaler och fötter kan säga att det är så man måste köra nu. Man måste både bromsa och gasa och det tycker jag att man gör i den här budgeten. Man har trots att man sparar många nya tankar och funderingar om strukturförändringar. Det om budgetekonomin rent allmänt.

Sedan vill jag kommentera några motioner. Det är alltid intressant att läsa alstren som kommer i motionsfloden. Jag föraktar inte det engagemanget, tvärtom är det av stor vikt i det parlamentariska arbetet och man bör också i utskottet ge de här motionerna den respekt de förtjänar. Vissa av dem förtjänar rätt så stor respekt. Det är många goda idéer och det kan vara frön som vi tillsammans kan plantera och låta växa. Sedan finns det givetvis dem som kanske inte förtjänar så mycket respekt, men jag ska inte kategorisera dem.

Några kommentarer när det gäller liberalernas motioner. Man måste förstå att man inte själv kan bestämma kortruttstidtabellen, som man gärna vill göra i många liberala motioner. Det finns något som heter rättssäkerhet, det finns något som heter vägplan, miljökonsekvensbedömning, miljötillstånd, vattenlag och miljölag. Man måste inse att det tar tid att få lov att göra dessa satsningar. Det var inte som det var förr, att man i princip kunde ta spaden i handen och fara ut och börja. Trots att vi alla är överens om vad som ska göras så tar det ändå tid att få lov att göra det.

Sedan tycker jag en liberal motion är särskilt intressant, att sälja travbanan. Där tycker jag att utskottet kan bekanta sig med vad det skulle innebära och kanske gå lite på djupet med den motionen. Det kanske kan utveckla anläggningen och hästsporten ytterligare. Vad jag har förstått så finns det intressenter som också är beredda att köpa den. Det är intressant.

När det gäller Ålands framtids motioner finns det också där viktiga frågeställningar, men när det gäller t.ex. den här med språket och byggbestämmelsen tror jag att man har missförstått saken en aning. Vi är väl alla eniga om att givetvis ska vi ha svenska byggbestämmelser kvar. Vi måste bara manövrera oss innanför självstyrelselagens nuvarande behörighetsfördelning. Det tror jag inte är något problem.

Sedan tänker jag tillbaka på den ideologiska föreläsningen som jag och flera med mig i regeringsblocket fick häromsistens, vad borgerlighet är och vad det inte är. I den replikrundan utspann sig ett löfte från Ålands framtid att man i budgetdebatten skulle komma med realistiska, specifika och genomförbara inbesparingar och det inser jag nu att man har svikit. De inbesparingar som man nu kommer med är kraftigt tillyxade. Så här kan man inte bedriva ekonomisk politik. Vi är ett finsnickeri, det görs med täljkniv, stämjärn och det sista kanske med sandpapper, inte med en motorsåg utan ljuddämpare och ovass kedja som drar snett, som Ålands framtid nu gör.

Att ytterligare dra ner på ÅHS som redan har dragit ner trots budgetunderskott och säga att vi måste ha de här pengarna till sjukdomskostnadsavdraget. Vad ska man dra av om det inte finns någon vettig sjukvård om man är sjuk. Nog är det väl det viktigast av allt att vi satsar på ÅHS, det är ändå kärnan för de sjuka människorna.

Sedan vill man ta bort över 70 platser i gymnasieskolan, i dessa tider när vi har ungdomsarbetslöshet. Det är totalt oansvarigt, tvärtom borde diskussionen föras om vi för att minska ungdomsarbetslösheten ska ge flera studieplatser åt ungdomarna. Inte kan man ta bort 70 platser rakt upp och ner med motorsågen utan att tänka efter. Här måste jag säga att jag är lite besviken. Jag hade sett fram emot Ålands framtids realistiska och specificerade inbesparingsförslag.

Fru talman! Till sist gäller det en detalj i budgeten, som jag gärna vill nämna. Det är på sidan 56 under kansliavdelningen, men jag tror att det är infrastrukturministerns ansvarsområde, nämligen 43.27.41 Produktionsbaserad ersättning för el som produceras med förnyelsebara energikällor. Den här har nu på grund av väntandet på feed in-tarifferna blivit ett problem. När man tog bort acciskompensationen så skulle vi själva ordna det och det har vi inte gjort och det har stannat på flera nivåer så att vindkraftaktörerna har drabbats. Samtidigt står vi i fina middagstal och pratar om hur viktigt cleantech är, hur viktig vindkraftbranschen är osv. Vi får inte låta det här rinna ut så att befintliga satsningar drabbas. Jag tänker på de kapitalister och framför allt de ålänningar som i andelslag har satsat och byggt befintliga anläggningar. Jag förstår att landskapsregeringen har vilja att lösa det här, men det kanske behövs råg i ryggen från finansutskottet. Jag ber därför att finansutskottet ytterligare bekantar sig med det här så att de kan reda upp detta så de kommer ur det utan skada och inte med en värre skattenivå än vad man har i motsvarande regioner runt om oss. Tack fru talman!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Ledamoten Sundman säger att det finns en rättssäkerhet när vi ska bygga kortrutt. Visst finns det det. Samtidigt har jag alltid trott att obunden samling alltid varit för att bygga kortrutt så snabbt det bara går och velat skjuta på det projektet, men här anar jag att de sätter sig i famnen på dem som strävar bakåt. Det må vara det, men det är säkerligen så att det går fortare att jobba på särskilt ett område, vi kan inte jobba på hela paletten på en gång.



Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! I den här regeringen sitter vi inte i famnen på varandra, det har vi inte tid med, vi strävar alla framåt. När det gäller kortrutt har vi pratat om det tidigare, det är inget alternativ att göra om befintliga turlistor med befintliga fartyg och hamnar som det är panik med tack vare att annars blöder vi med fyra miljoner per år. Det är inget alternativ att börja med kortrutt 1.1.2013, men så fort som möjligt, det är vi överens om. Man måste beakta de processer som måste ske annars kör man över markägare och man kanske gör fel saker om man inte också har den övergripande planeringen på gång. Nu jobbar man på helt rätt sätt. Man går vidare i detalj på de satsningar, man är säker på vad som ska göras samtidigt som man tar tag i den övergripande planeringen. Om man fortsätter som man gör nu så blir det bra och det blir så fort som möjligt.



Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Om jag förstår jumbojetsnacket rätt så landar det ändå tydligen i att man ska ha en budget i balans. En budget i balans har vi också pratat om hela tiden. Enda sättet om man är lite matematiskt begåvad, att få en budget i balans 2015 är att man skär ner på verksamhets- och konsumtionsutgifterna med fem procent. Att bevara köpkraften ute i det åländska samhället, det var ltl Sundman och jag helt eniga om så länge ltl Sundman var i opposition, men nu har han en helt annan åsikt. Det är också intressant. Igår sa ltl Sundman att vi har kopierat de obundnas motioner, det hörde jag att det morrades om, men nu är de helt galna.

Tittar vi på sjukvården, menar faktiskt ltl Sundman på fullt allvar att den åländska sjukvården skulle gå under för att man sparar en procent på konsumtionsutgifterna? På Island, i den ekonomiska krisen, sparade man 32 procent på universitetssjukhuset i Reykjavik på ett år och ändå fungerade vården bra. Jag tror att det finns utrymme också inom vården att ha en ekonomiskt bra och effektiv vård. Tror inte ltl Sundman det?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller köpkraften vet vi att den åländska köpkraften är väldigt god. Om man vill gynna köpkraften ska man göra som i Sydeuropa och överhuvudtaget inte ha några skatter. Nå, vart hamnar vi då? I en skuldfälla. Då drabbar det köpkraften när vi är där Grekland och Spanien är idag, när de inte har haft förstånd att se till att budgeten är i balans. Det är precis tvärtom mot vad ltl Anders Eriksson säger. Nu tar vi ansvar för köpkraften när vi långsiktigt ser till att vi inte skuldsätter oss.

När det gäller att kopiera obunden samlings motioner så de bra motionerna är en ny kopia man har tagit. Man har tagit näringsministerns idé och satt den i en motion, men det är fullt tillåtet. När det gäller sjukvården så visst, kan man spara ytterligare på sjukvården, men det gäller att få en balans i att försöka minimera skadeverkningarna av besparingarna, om jag säger så. Den balansen uppnår man nu om man lyckas få ÅHS innanför den tighta ramen som vi har satt. Om vi ytterligare ska ta bort kan det nog bli stora problem. Det tar vi ansvar för, men det verkar inte Ålands framtid göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Några ord om förnybara energikällor och produktionsstöd för dem. Ltl Sundman valde att inte nämna att vi har en budgetmotion om detta ämne. När staten gick in för att ta bort skattelättnader för produktion av förnybara energikällor så betydde det att statskassan fick in mera pengar också, det betydde skattehöjningar förstås för då producerades energi på det här sättet. Staten gick in för inmatningstariffsystemet istället, men skattehöjningen kom i statskassan vilket medförde att den finns med i klumpsumman, avräkningsbeloppet, för oss.

Det som landskapsregeringen nu föreslår är att man inte mera 2013 budgeterar medel för denna kompensation, för den skattehöjningen. Här sparar landskapsregeringen 500 000 och balanserar delvis på bekostnad av produktionen. Jag kommer att ta upp frågan i ett anförande, men jag vill ha ett svar på varför man accepterar skattehöjningar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det gör man inte utan som det står här i budgeten så har man inte redskap att reda upp det här retroaktivt, det kräver lagstiftning. Pengar finns i de reserverade anslagen, men det är viktigt att finansutskottet bekantar sig med det här och agerar lite brygga mellan landskapsregeringen och aktörerna så att oron stillas och vi kan ge tydlig vägkost till regeringen, vad lagtinget anser. Jag tror att vi är eniga kring det att våra aktörer ska gå skadefria ur det här som vi inte kunde förutspå när det begav sig när vi tog lagstiftningen, hur det skulle de facto dra ut på tiden och för det andra inte lösa sig med alternativet som det har löst sig för de aktörer som finns i Finland.

Jag håller helt med ltl Perämaa om skattenivåerna, det blir extra tokigt att våra aktörer och konsumenter får mera skatt, men vi får ändå inte del av den lilla biten av kakan. Det är väldigt viktigt för aktörerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.



Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack fru talman och tack ledamoten Danne Sundman! Jag tar lite fasta på den produktionsbaserade ersättningen för el som produceras med förnybara energikällor och tro det eller inte, men här är det faktiskt inte ekonomin som är bekymret. Det finns således medel att utbetala stödet för 2011. Problematiken ligger i det att notifieringsprocessen i Bryssel som måste ske förrän stödet kan utbetalas, inte har verkställts. Vi fick indikationer redan i våras att så skulle ske och när jag talade med ansvarig tjänsteman för en vecka sedan så kan man inte ge ett besked från Bryssel när notifieringsprocessen är klar. Det är den som är förutsättningen för en utbetalning. Jag delar helt ledamot Danne Sundmans synpunkt på att våra vindkraftsutövare inte ska belastas för den här problematiken i EU.



Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tror att vi alla är överens om det. Nu gäller det bara att man reder upp retroaktivt och om det behövs, vilket jag inte heller tror, ger tilläggsmedel. Vi måste vara beredda att stå för vilka löften vi har gett och som sagt se till att alla aktörer och alla tusentals ålänningar, som har satsat i vindkraft, går skadelösa ur den här problematiken, som beror på juridiska knyppligheter vid behörighetsfördelningen sist och slutligen. Jag hoppas att det här löser sig på bästa sätt.




Yüklə 0,55 Mb.

Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©muhaz.org 2022
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə