”…om man vill komma ifrån denna utsugning, får man förändra äganderätten till produktionsmedlen”

En levande vilja (CD) (Stockholm 1996), spår 15.

151 Erlander, Tage, ”Samverkan eller strid: Gustav Möllers ställningstagande vid Stripa-konflikten”, Tiden 1981(Stockholm), 42.

152 Ibid, 44.

153 Jönsson/Lindblom, 355.

154 Ibid, 364.

155 Ibid, 367.

156 Jonter, Thomas, Socialiseringen som kom av sig, Sverige, oljan och USAs planer på en ny ekonomisk världsordning 1945-49 (Stockholm 1995), 37.

157 Möller, Gustav, Kapitalismens kris (Stockholm 1932), 22.

158 Lindhagen, Bolsjevikstriden, 261.

159 Schüllerqvist, Bengt, Från kosackval till kohandel (Stockholm 1992)

160 Ibid, 120-121.

161 Jönsson/Lindblom, 561.

162 Lindhagen, 227. Även Karleby, Nils, Socialismen inför verkligheten (Stockholm 1928).

163 Tingsten, Herbert, Den svenska socialdemokratiens idéutveckling I-II (Stockholm 1941)

164 Lewin, Leif, Planhushållningsdebatten (Stockholm 1967).

165 Wigforss, Ernst, Minnen II, 287 f, återgiven i ibid, 65.

166 Wigforss, Ernst, ur Ekonomisk Tidskrift 1960, 193 f, återgiven i ibid, 65.

167 Med det viktiga undantaget att om en revolutionär situation skulle komma skulle denna gripas – Möller sade under diskussionen om Zeth Höglunds återinträde i partiet hösten 1925 att ”Vi äro alla ense om att demokratin är den bästa metoden för samhällsarbete under normala förhållanden. Men vi måste räkna med möjliga undantagsfall. Därför kunna vi ej vara så bestämda på den punkten att vi gör den till en besvärjelse, som skall gälla under alla omständigheter.”. Partistyrelsens protokoll, återgivet i Schüllerqvist, 68.

168 Lewin, 70-71.

169 Återgivet i ibid, 71.

170 Ibid, 74.

171 Ibid, 75-76.

172 Lewin, 76-77.

173 Ibid, 77.

174 Ibid, 78.

175 Schüllerqvist, 100.

176 Det skall dock noteras att Schüllerqvists avhandling är organisationshistorisk snarare än idéhistorisk, och inte tränger djupare in i frågeställningen om det marxistiska idéarvet. Jag belyser snarare en tendens hos Schüllerqvist, mer än en tydligt uttryckt analys.

177 Återgivet i Liedman, Sven-Eric, Från Platon till Gorbatjov (Stockholm 1991), 205.

178 Erlander, Tage, 1901-1939 (Stockholm 1972), 195.

179 Ibid, 194-195.

180 Korpi, Walter, Arbetarklassen i välfärdskapitalismen (Stockholm 1978), 99.

181 Återgivet i Korpi, 101.

182 Ibid, 101.

183 Jönsson/Lindblom, 373.

184 Följande betänkanden var resultatet av denna nämnds sextonåriga arbete med att förbereda för en svensk socialisering. Samtliga utom de sista fem finns angivna i betänkandet Sveriges allmänna skogar på Carolina Rediviva. Efter detta betänkande tog man bort denna sammanställning av samtliga verk från Socialiseringsnämnden ur betänkandena, vilket gör att jag kan ha missat någon eller några volymer ur produktionen:

Socialiseringsfrågans förutsättningar och läge i England av Gustaf F. Steffen.

Socialiseringsfrågans förutsättningar och läge i Danmark av Nils Karleby.

Socialiseringsfrågans förutsättningar och läge i Österrike 1918-22 av Nils Karleby.

Det svenska tobaksmonopolet 1915-1922 av M. Marcus.

Statens Järnvägar. Tillkomst, ekonomi och organisation av M. Marcus.

Statens Järnvägar som allmänt affärsverk. Utlåtande och förslag av Socialiseringsnämnden.

Kommunal affärsverksamhet i de svenska städerna av Helge Lindholm och Gillis Bergqvist.

Sveriges vattenkrafttillgångar och kraftproduktion av Sven Lübeck.

Det svenska skogsbrukets förutsättningar och historia av Nils Schager.

Sveriges enskilda skogar av Nils Schager.

Konsumentkooperationen i Sverige av Axel Gjöres.

Telegrafverket av M. Marcus.

Postverket av M. Marcus.

Sveriges allmänna skogar av Gunnar Andersson.

Yttrande angående allmänna principer för en ny gruvlagstiftning.

Sveriges aktiebolags balansräkningar åren 1911-1925.

Socialiseringsproblemet. Allmänna synpunkter.

Ur socialiseringens ”Europeiska” idékrets.

Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen.

185 Antman, 1-31.

186 Erlander, Tage, 1901-1939 (Stockholm 1972), 269.

187 Möller, Gustav, Från fattighus-Sverige till social-Sverige (Stockholm 1948), 9-10.

188 Ibid, 11-12.

189 Återgivet i Jönsson/Lindblom, 557.

190 Erlander, 273.

191 Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta (Stockholm 1989), 11.

192 Jönsson/Lindblom, 390.

193 Rothstein, Bo, Den socialdemokratiska staten (Lund 1986), 65.

194 Ibid, 66. Rothsteins kursivering.

195 Möller, Gustav, ”Socialiseringsproblemen”, Tiden 1918 (Stockholm), 104.

196 Dahlberg, Leif, ”SAP:s utveckling 1889-1914. Från klasskampens primat till taktikens diktatur.”, Från Palm till Palme (Stockholm 1972), 27.

197 Marx, Karl, ur förordet till andra upplagan till Kommunistiska Manifestet (1872).

198 Rothstein, 219.

199 Rothstein, Bo, ”Att administrera välfärdsstaten: några lärdomar från Gustav Möller”, Arkiv 36-37 (Lund 1987), 81.

200 Ibid, 73-79.

201 Antman, 6. Antman återger ur Per Nyströms uppsats om ”Gustav Möller i Marxsällskapet”.

202 Lindhagen, Bolsjevikstriden, 292.

203 Tingsten, Herbert, ”Partiprogrammets allmänna grundsatser”, Tiden 1942 (Stockholm), 99-101.

204 Jonsson, 5.

205 Tingsten var professor i statsvetenskap!

206 Återgivet i Jonsson, 358. Även i Antman, 5, där den sista meningen återges (saknas i Jonssons citat).

207 Jonsson, 6.

208 Lindhagen, 295.

209 Ibid, 289.

210 Ibid, 290.

211 Ibid, 290-291.

212 Ibid, 294.

213 Ibid, 295.

214 Jönsson/Lindblom, 489-496. Angående förstatliganden så kan det noteras att Wigforss också skrev det program 1944 som kritiserats just för att det skapade ett avstånd mellan program och dagspolitik genom att inte tydligt binda partiledningen för en politik.

215 Björk, Kaj, ”Bevan och Möller”, Tiden 1951 (Stockholm), 321.

216 Möller, Gustav, ”Från mina partisekreterarår”, Tiden 1949 (Stockholm), 223.

217 Ibid, 223-224.

218 Ibid, 222.

219 Ibid, 223.

220 Ibid, 223.

221 Ibid, 224-225.

222 Möller, Gustav, ”Partiet och väljarna”, Tiden 1946 (Stockholm), 458.

223 Möller, ”Från mina partisekreterarår”, 225.

224 Ibid, 225.

225 Ibid, 226.

226 Jönsson/Lindblom, 561.

227 Jonsson, 355. Utdraget kommer från partistyrelsens programdiskussion 1942.

228 Ibid, 268.

229 Hansson, Per Albin, ”Folk och klass” ur Tiden 1929, återgiven i Hansson, Per Albin, Demokrati (Stockholm 1935), 37-38. Notera hänvisningen till Kautsky!

230 Lindhagen, Socialdemokratins program I, 240.

231 I samband med detta måste klargöras att i tidens strömningar uppkommer ofta bakvatten och underströmmar. 60-talets reaktion mot det uppstressade arbetstempot, kolonialismen, miljöförstöringen, patriarkatet och ofärden i välfärden ledde som bekant till en omfattande vänstervåg, liksom jag tror att det i spåren av 90-talskrisen, segregationen och det kvarvarande könsförtrycket i dag växer fram en ny radikal rörelse. Vilka former denna rörelse tar är dock ännu en öppen fråga.

232 Lindhagen, Jan, ”Vid källan smakar vattnet bäst eller Varför går vi medströms?”, Det nödvändiga uppbrottet (Stockholm 1981), 27.

233 Bernhardsson, Bo och Kolk, Jaan, ”Det nödvändiga uppbrottet – en introduktion”, Det nödvändiga uppbrottet (Stockholm 1981), 11.

234 Marx, Karl och Engels, Friedrich, Det kommunistiska partiets manifest (på tyska 1848, Stockholm 1903), 18

235 Möller, Kapitalismens kris, 17.

236 Schüllerqvist, 165.

237 Erlander, Tage och Palme, Olof, ”Till minnet av Gustav Möller”, Tiden 1970 (Stockholm), 455

238 Erlander, 1901-1939, 99-100.

239 Bägge citaten från ibid, 103.

240 Dahlberg, ”SAP:s ideologiska utveckling 1889-1914. Från klasskampens primat till taktikens diktatur.”, 24.

241 Jönsson/Lindblom, 418.

242 Ibid, 332.

243 Ibid, 327.

244 Återgivet i ibid, 419.

245 Ibid, 389.

246 Antman, 7.

247 Jönsson/Lindblom, 468.

248 Erlander, 1901-1939, 269.

249 Jönsson/Lindblom, 393-411.

250 Ibid, 420.

251 Ibid, 488.